Denna studie innefattar tre utredande biståndshandläggares upplevelser av att använda sig av en metod som framtagits av forskningsinstitutet Nestor. Syftet med studien är att undersöka om bilder som kommunikationsverktyg kan tänkas hjälpa biståndshandläggare i kommunikationen med personer som lider av kognitiv svikt. Den metod som beprövas är specifikt framtagen för personer som lider av kognitiv svikt. Metoden kallas för samtal med bilder och är en låda med en grå bakgrundsmatta där utredaren lägger upp en bild i taget som utredaren och den enskilde samtalar om. Att arbeta med bilder inom kommunikation har visat sig vara positivt enligt tidigare studier. Detta är en kvalitativ studie med innehållsanalys som analysmetod. I den här undersökningen framkommer det att bilder som hjälpmedel är en positiv metod för personer som är i ett tidigt skede i sin kognitiva svikt enligt undersökspersonerna. Slutsatsen är att metoden är behjälplig för vissa personer med kognitiv svikt men att utförandet av boxen behöver utvecklas för att biståndshandläggarna skulle finna det möjligt att använda sig av metoden oftare.

Bakgrund: En åldrande befolkning innebär ökat antal personer med demenssjukdomar. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har tillräcklig kompetens för att ge god vård i vårdandet av personer med demens. Att leva med demenssjukdom är en komplex situation och att drabbas av kognitiv svikt innebär ofta att med tiden bli beroende av någon form av vård för att klara vardagen. Tidigare forskning redogör för olika vårdupplevelser hos personer med demens och anhöriga samt hur sjuksköterskor kan påverka dessa. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demens. Metod: Litteraturstudie baserad på 10 vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Två identifierade teman, ”hinder för vårdande” och ”möjligheter för vårdande”. Resultat visade att resurser, kunskap och utbildning var bristfällig. Vikten av att se personen bakom sjukdomen och behovet av att individualisera vården. Samt att se anhöriga och miljöns betydelse i vårdandet. Slutsats: Sjuksköterskor upplever brister i vården för personer med demens. Dessa relateras till bristfälliga resurser och otillräcklig kunskap. Relationen mellan sjuksköterskorna och personer med demens ska värdesättas, miljön ska vara lugn och att den upplevda relationen med anhöriga bidrar till vårdandet.

Bakgrund: Risken för fysisk och psykisk ohälsa ökar ju äldre människan blir, där åldrandet medför förändrat beteende, minskad umgängeskrets och ensamhet. Vården står inför stora utmaningar gällande den åldrande generationen där sjuksköterskan ska främja hälsa och arbeta evidensbaserat. Forskning tyder på att djurterapi har positiva hälsoeffekter på äldre personer med kognitiv svikt som ett icke farmakologiskt behandlingsalternativ. Syfte: Syftet är att belysa vilka hälsoeffekter djurterapi kan ha på äldre personer. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg där totalt 9 artiklar inkluderades, varav 8 var av kvantitativ design och en av kvalitativ. De djur som användes var hundar, katter och en kanariefågel, där majoriteten var hundar. Litteratursökningen genomfördes i CINAHL och PubMed. Vid kvalitetsgranskning av artiklarna användes granskningsmall av Friberg. Resultat: Dataanalysen resulterade i 3 huvudkategorier som beskrev äldres livskvalitet, psykiska hälsoeffekter och kognitiv svikt. Signifikant effekt avseende livskvalitet, depression och demens gick att utläsa mellan interventionsgrupperna och kontrollgrupperna där interventionsgruppen erhöll djurterapi och kontrollgrupperna var utan djur. Det gick att se samband mellan djuret och de positiva effekterna av terapin hos de äldre. Slutsatser: Djurterapi kan ha hälsofrämjande effekter på äldre personer och personer med kognitiv nedsättning. Trots att resultatet visade signifikanta skillnader och hälsofrämjande effekt av djurterapi behöver fortsatt forskning bedrivas i större utsträckning, med bredare deltagargruppen. Sjuksköterskan behöver många olika verktyg för att kunna främja hälsa med behandlingsalternativ som inte är farmakologiska där djurterapi kan vara av stor vikt för ökad livskvalitet.

Sammanfattning Bakgrund Demenssjukdom bidrar ofta till att personerna i senare sjukdomsförlopp behöver flytta till särskilt boende, vilket ställer krav på omvårdnadsperonalen att ha förståelse och kunskap om hur vårdmiljön påverkar personer med kognitiv svikt. Riktlinjer visar att miljön måste uppfylla både fysiska och psykosociala aspekter och omvårdanden ska vara personcentrerad. Metod Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed där lämpliga artiklar valts ut, samt via fri- och sekundärsökning som analyserades med integrerad analys. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur en personcentrerad vårdmiljö kan påverka personer med demenssjukdom inom särskilt demensboende. Resultat Resultatet visar att personcentrering av vårdmiljön har stor betydelse för personer med demenssjukdom och kan implementeras i alla tillgängliga boendeformer. Att göra miljön så hemlik som möjligt är viktigt och naturen har en positiv inverkan på personer med demens och utomhusmiljön kan också bidra med multisensorisk stimulans. Belysning, buller, och temperatur har också betydelse för exempelvis beteendestörningar. Förbättrad orientering kan erhållas genom användning av symboler och minnesboxar men också genom användning av färger. Slutsats Personcentrering av vårdmiljön har stor betydelse för personer med demenssjukdom när det gäller upplevelse av trygghet, välmående och livskvalitet, och sjuksköterskan kan anpassa miljön med rätt kunskap och engagemang. / Summary Background Dementia often leads to moving into assisted living/ nursing homes, which adds a great responsibility for the staff to understand how the environment affects people with dementia. Guidelines show that the environment must take both physical and psychosocial aspects into consideration and the care should be person-centered. Method Articles were chosen from two databases; CINAHL and PubMed. Free- and secondary references of interest were also found. The chosen articles were analysed with integrated analysis. Aim The aim of this review was to explore how the living environment affect people with dementia in assisted living and nursing homes for people with dementia. Result The result shows that person-centered care environment have great importance for people with dementia, and can be implemented in all available living facilities. Making the home environment as homelike as possible is important, and nature has a positive influence on people with dementia and can provide multisensory stimulance. Light, noise and temperature can induce behavioral changes. Improved orientation can be attained by the use of symbols and memory boxes, and also through the use of colors. Conclusion Person-centered care environment is of great importance for people with dementia to restore the sense of security, wellbeing and quality of life, and with knowledge and commitment the nurse can adjust the environment to fit its purpose.

Konfusion kan drabba vem som helst, men risken ökar med stigande ålder. Det är en störning av medvetande och kognitiva funktioner. Utlösande faktorer kan vara medicinska tillstånd som allvarlig sjukdom, infektioner, metabola rubbningar, dehydrering eller läkemedel. Konfusion ökar risken för skador och komplikationer, försvårar vårdandet, förlänger vårdtiden samt innebär ett lidande för patienter och anhöriga. Syftet är att identifiera omvårdnadsaktiviteter som kan förebygga och lindra konfusion hos patienter som vårdas på sjukhus. Metoden är en litteraturstudie. Sökning har skett i Cinahl och Medline. Sökord har varit ”acute confusion”, delirium, nursing och ”confusion nursing”. 15 artiklar har analyserats. Nio har en kvantitativ ansats och sex har en kvalitativ ansats. Resultatet sammanfattas i tre teman och nio subteman. Ett tema är vikten av beredskap. Denna består i att identifiera riskfaktorer, eliminera riskfaktorer samt identifiera tidiga tecken på konfusion. Det andra temat är anpassning av miljön. En säker miljö för patienterna bör eftersträvas eftersom de ofta utsätter sig själva för fara. Både en stimulerande miljö och en begriplig miljö lindrar konfusion. Det tredje temat handlar om att patienten med konfusion är i behov av ett äkta möte med vårdaren. Patienten känner sig ofta ensam med sina märkliga upplevelser och vårdaren bör ta sig tid att försöka förstå. Vidare kan patienten behöva känna bekräftelse. Slutligen bör patienten få stöd i att bearbeta sina upplevelser. I diskussionen framkommer vikten av att sjuksköterskan tillägnar sig kunskap för att förebygga och lindra konfusion. God omvårdnad är konfusionsförebyggande och kan förhindra onödigt lidande, komplikationer och därmed ökade kostnader.

Studiens syfte var att undersöka hur biståndshandläggare upplever mötet med äldre med kognitiv svikt avseende problem och möjligheter med att inhämta samtycke. Studien baseras på en kvalitativ metod och med stöd av intervjusamtal med fem biståndshandläggare eftersöks en djupare förståelse för deras arbete med äldre med kognitiv svikt. Intervjuerna analyseras vidare med stöd av valda teoretiska perspektiv i form av gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och professionsetik samt tidigare forskning inom området för att bringa en djupare förståelse kring socialt arbete med äldre med kognitiv svikt samt de dilemman som biståndshandläggare kan hamna i. Forskningsstudien visar att de intervjuade biståndshandläggarna upplever möten med äldre med kognitiv svikt som utmanande men lärorika, varierande och givande. De berättar om några av de dilemman som uppkommit under deras arbete med äldre med kognitiv svikt och hur de hanterar dessa situationer. Precis som varje brukare är en unik individ har biståndshandläggarna individuella strategier för att hantera uppkomna problem och möjligheter i sitt dagliga arbete. / The purpose of the study was to examine how aid administrators experience the meeting with elderly people with cognitive impairment regarding problems and opportunities to obtain consent. The study is based on a qualitative approach and by interviewing six aid administrators, the aim is to get a deeper understanding of their work with elderly people with cognitive impairment. The interviews were analyzed with selected theoretical perspectives about the theory of street level bureaucracy and how aid administrators work with the framework of law, guidelines and regulations as well as the ethical dilemmas that may encounter between their personal and professional self to fulfil their clients’ needs. The study also presents previous research on the field. The result shows that the interviewed aid administrators experience the meetings with elderly with cognitive impairment as challenging but instructive, various and rewarding. They tell about some of the dilemmas that arise during their work with elderly with cognitive impairment and how they handle these situations. Just like every elderly is a unique individual, aid administrators have individual strategies to handle emerging problems and opportunities in their daily work.

Bakgrund: Den största risken för att drabbas av en demenssjukdom idag är hög ålder. Inom de närmsta tio åren beräknas andelen äldre att öka och de äldre äldre, alltså personer över 80år, att öka med upp till 50%. Uppskattningsvis drabbas 90% av de som har en demenssjukdom någon gång under sjukdomsförloppet av BPSD-symtom. Dessutom är det vanligare att äldre personer har kronisk smärta än hos övriga befolkningen, och förekomsten av smärta ökar ytterligare bland personer som bor på särskilt boende. Tidigare studier visar att äldre personer tenderar att vara underbehandlade vad gäller smärta och att smärta kan förvärra BPSD hos äldre personer med kognitiv svikt. Motiv: Motivet för studien är att öka förståelsen och kunskapen för vad som kännetecknar smärta hos äldre personer med kognitiv svikt. Få tidigare studier belyser sambandet mellan smärta och BPSD- symtom, om sambandet ser annorlunda ut vid olika grader av kognitiv svikt eller om det skiljer sig åt mellan exempelvis män och kvinnor. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka sambandet mellan smärta och BPSD hos äldre personer med kognitiv svikt som bor på särskilt boende Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnitsstudie som bygger på tidigare insamlad data, AC-studien som genomfördes 2013 i Västerbottens län. Resultat: Resultatet i studien visar att det finns signifikanta samband mellan smärta och BPSD hos personer äldre personer med kognitiv svikt. Resultatet visar även att oberoende av andra faktorer kan smärta associeras med sömnstörning, depressivitet, regressivt olämpligt beteende samt kvinnligt kön.  Konklusion: Sambanden mellan smärta och BPSD behöver utforskas mer, företrädesvis med en annan design än denna studie för att fullt ut kunna förklara hur sambandet ser ut. Det behövs även ökad kunskap om hur smärta bedöms, utvärderas och behandlas samt hur smärta kan komma till uttryck hos personer med demenssjukdom. / Background: The greatest risk of developing dementia today is old age. Within the next ten years people over the age of 80 is expected to increase by 50%. It is estimated that 90% of those who have dementia at some point during the course of the disease suffer from BPSD symptoms. In addition, it’s more common for older people to have chronic pain than in the rest of the population, and the incidence of pain increases further among people living in nursing homes. Previous studies show that older people tend to be undertreated in terms of pain and that pain can worsen BPSD in older people with cognitive impairment. Motive: The motive of this study is to contribute to an increased understanding in how pain is characterized in the elderly with cognitive impairment. Few previous studies shed light the relationship between pain and BSPD and if there are differences according to the degrees of cognitive impairment or gender. Aim: The aim of this study is to investigate the relationship between pain and BPSD in elderly people with cognitive impairment living in nursing homes. Methods: This is a quantitative cross-sectional study based on previously collected data, the AC study conducted in 2013 in Västerbotten County. Result: The results of the study show that there is a significant association between pain and BPSD in elderly people with cognitive impairment. The results also show that, independent of other factors, pain can be associated with sleep disorders, depression, regressively inappropriate behaviour and gender. Conclusion: Relationships between pain and BPSD needs to be explored further, preferably with a different design, in order to fully explain the relationship. There is also a need for increased knowledge about how pain is assessed, evaluated and treated and how the pain can be expressed in people with dementia.

Kognitiv sjukdom kommer att öka i samband med en växande population, vilket i sin tur skapar ett större ansvar för samhället med ett ökat vårdbehov samt ansvar för att bidra med vård av god kvalitet. Eftersom tidigare forskning visat att patienter med kognitiv sjukdom som vårdats på sjukhus fått sämre utfall än andra patienter krävs det att sjuksköterskan har kunskap om patienter med kognitiv sjukdom och vilken vård varje enskild patient har rätt till. För att främja denna utveckling behövs ytterligare kunskaper kring sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med kognitiv sjukdom. Syftet med denna litteraturöversikt var att utforska hur sjuksköterskor på somatisk vårdavdelning erfar att vårda patienter med kognitiv sjukdom. Efter granskning av identifierade studier inkluderades slutligen åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultatet strukturerades i totalt två teman med tillhörande fem subteman. Av resultatet framkom att sjuksköterskor upplevde vårdandet av patienter med kognitiv sjukdom som utmanande på grund av deras svårigheter att förstå patientens behov. Resultatet visade därmed vikten av en anpassad vårdavdelning, goda arbetsförhållanden, vårdande relation till patienten där individuella behov tillgodoses samt sjuksköterskans kunskap och erfarenheter. I diskussionen diskuterades sjuksköterskornas vårdande relation till patienten, kunskapsbrist samt upplevda tidsbrist. Slutsatsen visar att det krävs förbättring av sjuksköterskans kunskap och kompentens samt arbetsförhållanden för att vården ska ske utifrån patientens perspektiv.

Bakgrund: Antalet äldre i världen ökar ständigt. Åtta procent av Sveriges befolkning, som är 65 år och äldre, har någon form av kognitiv svikt. Med åldern ökar risken för mild kognitiv svikt, vilket påverkar alla områden i människans liv. Mild kognitiv svikt är ett tillstånd som kan leda till mer omfattande kognitiv nedsättning om det inte åtgärdas i ett tidigt skede. Det är därför viktigt att tidigt upptäcka och åtgärda de första symtomen på mild kognitiv svikt.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka interventioner som kan förbättra livskvaliteten hos äldre personer med mild kognitiv svikt. Metod: Systematisk blandad litteratur översikt (Systematic mixed studie review) med narrativ sammanfattning (narrativ summary) enligt Ryan (2013) valdes som studiedesign. Artiklar söktes systematiskt i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Följande kategorier fastställdes vid analysen: fysisk aktivitet, kognitiv stimulans, kombinerade fysiska och kognitionsstimulerande interventioner och estetiska aktiviteter. Resultat: Studiens resultat baserades på en analys av elva kvantitativa och tre kvalitativa studier som omfattade äldre personer i ålder 65+ med MCI. Dessa artiklar publicerades mellan åren 2019 och 2023 och omfattade länderna Italien (1), Kanada (1), Kina (6), Mexiko (1), Nederländerna (1), Sverige (1), Tyskland (1) och USA (2). Interventioner som inkluderades i studien omfattade: fysiska aktiviteter som Tai Chi, måttlig aerob träning och squaredans; interventioner för kognitiv stimulans med hjälp av modern teknink; fysiska aktiviteter kombinerade med kognitiv träning; samt estetiska aktiviteter som stråkkonst, akvarell och akrylmålning. Interventionerna visade varierande grad av påverkan på livskvalitet för äldre personer med MCI, men samtliga visade positiv effekt på livskvaliteten. Slutsatser: Det finns evidens som tyder på att användandet av moderna teknologier kan förbättra äldre personernas med MCI livskvalitet. Interventioner som mindfulness, reminiscens, estetiska och fysiska aktiviteter kan också ge en positiv effekt på livskvalitet hos äldre personer med MCI. / Background: The number of elderly people in the world is constantly increasing. Eight percent of Sweden's population, who are 65 years and older, have some form of cognitive impairment. With age, the risk of mild cognitive impairment increases, which affects all areas of a person's life. Mild cognitive impairment is a condition that can lead to more extensive cognitive impairment if not addressed in its early stages. It is therefore important to detect and address the first symptoms of mild cognitive impairment at an early stage.  Aim: The aim of this study was to investigate which interventions can improve the quality of life in older people with mild cognitive impairment. Method: Systematic mixed study review with narrative summary according to Ryan (2013) was chosen as the study design. Articles were systematically searched in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The following categories were established in the analysis: physical activity, cognitive stimulation, combined physical and cognition-stimulating interventions, and aesthetic activities. Results: The results of the study were based on an analysis of eleven quantitative and three qualitative studies that included older people aged 65+ with MCI. These articles were published between the years 2019 and 2023 and covered the countries Italy (1), Canada (1), China (6), Mexico (1), the Netherlands (1), Sweden (1) Germany (1), and the United States (2). Interventions in the study included: physical activities such as Tai Chi, moderate aerobic, and square dancing; interventions for cognitive stimulation using modern technology; physical activities combined with cognitive training; as well as aesthetic activities such as string art, watercolor, and acrylic painting. The interventions showed varying degrees of impact on quality of life for older people with MCI, but all showed a positive effect on quality of life.  Conclusions: There is evidence to suggest that the use of modern technologies can improve the quality of life of older people with MCI. Interventions such as mindfulness, reminiscence, aesthetic and physical activities can also have a positive effect on quality of life in older people with MCI.

Bakgrund: Andelen äldre över 60 år ökar och förväntas öka ytterligare framöver. Kognitiv svikt är en av de vanligaste åkommorna samt ett hälsoproblem över hela världen. En viktig riskfaktor för kognitiv svikt är åldrande. Ett annat tillstånd hos äldre som lätt förbises är ortostatisk hypotension (OH). Det finns studier som påvisar samband mellan OH och kognitiv svikt, likväl studier som inte påvisar något samband, vilket gör att det råder delade meningar. Ytterligare kunskap behövs för att stärka det vetenskapliga underlaget till distriktssköterskans hälsofrämjande arbete när det gäller patientutbildning och egenvårdsråd. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om ortostatisk hypotension har ett samband med kognitiv svikt hos yngre äldre för att bidra med vetenskapligt underlag till distriktssköterskans hälsofrämjande arbete. Metod: Designen var en kvantitativ studie i samarbete med Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge. Urvalet inkluderade yngre äldre (60-78år). Variabler som kön, ålder, utbildning, blodtrycksvärden samt resultat på Mini-Mental State Examination (MMSE) valdes ut. Analysen gjordes i statistikprogrammet SPSS och började med deskriptiv statistik. För att se signifikant skillnad genomfördes Mann-Whitney U-test och Chi-2. Till sist utfördes en logistisk regression för att undersöka vad som påverkade den kognitiva förmågan mest. Resultat: Hos yngre äldre påvisades ingen statistisk signifikans när det gäller sambandet mellan OH och kognitiv svikt. Däremot sågs en tendens som pekade på att av de som har kognitiv svikt så var det fler som hade OH. 72-åringarna hade lägst medelvärde på MMSE. Kvinnor hade i högre utsträckning både kognitiv svikt och låg utbildning än män. Lågutbildning var en riskfaktor för kognitiv svikt. Det sågs en markant ökning av OH där 14% av 60-åringarna hade OH och 36,7% av 72-åringarna. Generellt hade män i högre utsträckning OH än kvinnor.  Slutsats: Inget samband påvisades mellan OH och kognitiv svikt, däremot sågs en visuellt synlig skillnad i alla grupper utom 60 år. Prevalensen av OH ökade efter 60 år. Låg utbildningsnivå var en riskfaktor för kognitiv svikt. Genom ökad kunskap kan distriktssköterskan ge egenvårdsråd och säker hälsovägledning till patienter och närstående för att främja hälsan hos äldre individer