Studiens syfte är att förstå vad officeren värderar vid bedömning av sin underställda officers prestation i sin yrkesutövning.Studien är genomförd med en induktiv ansats och kvalitativ metod. Empirin har inhämtats genom respondentintervjuer med de officerare som har erfarenhet av att värdera sina underställda officerares prestation, kompanicheferna. Även plutoncheferna som blivit värderade har intervjuats som fokusgrupper.Resultatet av empirin visar att officeren värderar fyra konceptuella teman: 1) Vad en officer är eller bör vara 2) vad plutonchefen gör 3) externa faktorer och 4) chefens helhetsbild. Värderingen förmedlas till plutonchefen enligt de fastställda processer och styrmedel som organisationen har som en bedömning av dennes prestation.Detta kan förstås utifrån de grundläggande kriterier som utgör en profession. Tillsammans med officersprofessionens militära expertis som är sprunget ur det samhälleliga behovet av organisering och ledning av väpnad strid.Studiens övergripande slutsats är att officerens yrkesutövning utsätts för en särkoppling mellan officersprofessionens konfliktlogik, vilken omfattar organisering och ledning av väpnad strid, och samverkanslogik, som präglar fredstid, vardag och produktion av förband. Särkopplingen ses också i officerens övning som chef över sin pluton, som i grunden är en simulerad verklighet. Simuleringen medför att den verkliga konsekvensen av officerens fattade beslut aldrig blir känd. Det är således svårt att värdera en prestation i konfliktlogisk mening. Särkopplingen påverkar värderingen då officeren enbart blir värderad för sin förmåga i samverkanslogisk mening och inte den militära expertis som utgör konfliktlogiken. Detta kan medföra att officersprofessionen urvattnas och avprofessionaliseras.

Första linjens chefer återfinns i många organisationer och i de flesta samhällssektorer. Dessa chefer verkar på den lägsta nivån i sina respektive organisationer och möter i många avseenden samma utmaningar i sin vardag, utmaningar som kommer sig av det dagliga mötet med de underställda. För den militära första linjens chef, plutonchefen, finns dock ett antal utmaningar som inte den civila motsvarigheten möter, vilka främst härrör från den specifika, extrema, kontext som utgör bakgrunden för ledarskapet. Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om vilka krav en ung militär chef upplever idag samt identifiera eventuella luckor i utbildningen i förhållande till de upplevda kraven. Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med sex plutonchefer som har tagit officersexamen under de senaste fem åren. Resultatet pekar på att respondenterna upplever flera motstridiga krav, till exempel som närvaro hos sin personal i förhållande till behovet av att lösa administrativa uppgifter. Respondenterna upplever också att de har två olika roller att förhålla sig till, fredsplutonchefen och krigsplutonchefen, där förväntningarna skiljer sig åt från deras underställda. Den ledarskapsutbildning som de fått upplevs som relevant mot yrkets krav, men de uttrycker ett behov av ytterligare praktik på de militära förband som blir deras första arbetsplats. Denna studies slutsatser innefattar behovet av att tydliggöra roller och krav under utbildningen, öka inslagen av praktik under utbildningen och att hantera de luckor i utbildningen som är riktad mot de uppgifter som plutoncheferna löser i det vardagliga arbetet, till exempel med en samlad och utökad managementutbildning.

Efter en traumatisk händelse är det viktigt att kunna ta hand om dem som påverkas av situationen, både fysiskt och psykiskt. Detta förutsätter att det finns en fungerande stödorganisation, med chefer som vet vad deras uppgift är i efterarbetet. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur det akutpsykologiska stödet är utformat inom den svenska Försvarsmakten och hur det har tillämpats under FS19, samt vilken roll plutonchefen har i den. Vidare har studien fokuserat på vilken utbildning plutonchefen har och bör ha. Studien har skett genom kvalitativ textanalys och genom intervjuer. De viktigaste slutsatserna som kan dras av resultaten, är att synen på hur det akutpsykologiska stödet ska bedrivas varierar. Studien har också visat att tillämpningen av det akutpsykologiska stödet har skiljt sig mellan enheterna och att utbildningsnivån inom akutpsykologiskt stöd, varie-rade mellan plutoncheferna. / After a traumatic incident, it is important to be able to care for those who are affected by the situation,both physically and mentally. This requires that you have a working support organization,whose chiefs know what to do. The aim of this essay has been to find out how the immediate psychological assistance works inthe Swedish Armed Forces in international missions, after an incident and what role the platooncommander have in it. Furthermore the study focused on the education that the platoon commandershave in immediate psychological assistance and what training they would need. The study wasconducted through qualitative text analysis and interviews with personnel in Försvarspsykiatrinand with soldiers and officers from FS19. Data processing of the results has been based ongrounded theory. The main conclusions that can be drawn from the results, is that there are currentlyno unified visions of how the acute psychological support should be conducted. The oldtheories, that a person who have been involved in a traumatic event, should undergo support in theform of a relief call or debriefing, is now considered to be incorrect by some of the interviewed. The study has further shown that the practice of the acute psychological assistance has been dividedbetween the units and the educational level of acute psychological assistance, which isvaried between the platoon commanders The study has also revealed several factors that affecthow the aid is being carried out and what effect it creates in the unit.

I arbetslivet har första linjens chefer haft stora inslag av direkt ledarskap med en traditionellt hög närvaro hos de underställda. Studier visar på en ökad andel administrativa, ekonomiska och personalledande uppgifter för första linjens chefer som får till följd en minskad delaktighet i den dagliga verksamheten men också sämre möjligheter att motivera sin underställda, vilket negativt påverkar verksamheten. I Försvarsmakten har administrativa uppgifter som tidigare genomfördes högre upp i organisationen flyttats till en lägre nivå. Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om plutonchefens arbetssituation efter införandet av anställda soldater och den delegerade arbetsgivarrollen till plutonchefen. Studiens fokus är på plutonchefens avvägning mellan deltagandet i underställdas verksamhet för att utöva direkt ledarskap kontra att genomföra bl.a. personaladministration. I studien används rollteori från socialpsykologin som analysmodell, med utgångspunkt i tidigare forskning och litteratur om första linjens chefer och Försvarsmaktens ledarskapsmodell. Inledningsvis beskrivs Försvarsmaktens ”utsända” rollförväntning, därefter inhämtas plutonchefens upplevda arbetssituation och rollförväntning med en enkät till 141 plutonchefer (90 svar). Slutligen jämförs rollförväntningarna med varandra samt med teorin.  I empirin framkommer att plutonchefernas situation är pressad där upplevda tvingande administrativa arbetsuppgifter prioriteras före direkt ledarskap. Hälften (48 %) av plutoncheferna deltar i underställdas verksamhet mindre än 20 % av sin arbetstid och endast 20 % av plutoncheferna använder mindre än 20 % av arbetstiden till administration av underställda. Resultatet antyder att det finns en skillnad i rollförväntningar på plutonchefen mellan Försvarsmakten och plutoncheferna själva, främst kopplat till faktorn överbelastning av arbetsuppgifter samt yrkesrollidentiteten.

Sedan Försvarsmakten påbörjade sin akademisering av officerskåren, dels med officersprogrammet på Försvarshögskolan och med ett uppdragsutbildningsprogram i samarbete med bland annat Halmstad universitet så har det skrivits och producerats många uppsatser med fokus på plutonchefernas situation. I de studierna har huvudsakligen plutonchefernas chefer eller andra i deras omgivning intervjuats. Den här uppsatsen bidrar med perspektivet från plutoncheferna själva, de unga officerare och specialistofficerare som är mitt i lösandet av befattningen. Syftet med studien är att utreda och skapa förståelse för de unga plutonchefernas situation. Diskussionen förs ur perspektivet vad organisationen, Försvarsmakten, kan göra för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för plutoncheferna att lösa sin arbetsuppgift. Den här uppsatsen bekräftar bilden av vad tidigare studier visar och det råder en samsyn om hur komplex situationen är för nytillträdda chefer.  Studiens resultat visar att de unga har drivkraft och ambition att lösa uppgiften som plutonchef men att det saknas viss kunskap. Resultaten visar även att befattningens innebörd är otydlig i hela organisationen och Försvarsmakten skulle behöva tydliggöra produktionsorganisationen i vardagen och överväga att definiera innebörden och förväntningarna av att vara plutonchef i tre perspektiv: plutonchef i grundutbildning, plutonchef för kontinuerligt anställda soldater (GSS/K) och krigsplutonchef, det vill säga plutonchef i krigsorganisationen som är under utbildning och den som truppför enheten vid övning, kris eller krig. Studien visar även att organisationen är medveten om vilken kunskap och erfarenhet de unga har och inte har för att lösa befattningen som plutonchef när de examineras men att planen för att utveckla den kunskap som krävs behöver överses. Detta ställer krav på hur stödet utformas kring de unga cheferna i form av ett genomtänkt arbetslag samt stöd och handledning från plutonchefernas chefer, i normala fall kompanicheferna. / Since the Swedish Armed Forces began to academies the officers' corps, the officer program at the Swedish Defence University and also during complementary education program in collaboration with, among others, Halmstad University, many essays have been written focusing on the situation of platoon commanders. In those studies mostly the platoon commanders’ superiors or others around them have been interviewed. This paper adds the perspective of the platoon commanders themselves, the young officers and non-commissioned officers who are in the midst of resolving the position. The purpose of the study is to investigate and create an understanding for the situation of the young platoon commanders. The discussion is based on what the organization, the Swedish Armed Forces, can do to create the best possible conditions for the platoon commanders to solve their task. This paper confirms the picture of what previous studies show and there is a consensus on how complex the situation is for newly appointed platoon commanders.  The results of the study show that the young have the drive and ambition to solve the task as platoon commander but that some knowledge is lacking. The result also shows that the definition of the position is unclear throughout the organization and the Swedish Armed Forces would need to clarify the organization used to produce units in basic training and consider defining the meaning and expectations of being platoon commander in three perspectives: platoon commander in basic training, platoon commander for employed soldiers and pluton commander in the organization during war, which is the one who commands the unit in training, crisis or war. The study also shows that the organization is aware of the knowledge and experience that the young have, and not have, solving the position as platoon commander when they are examined, but that the plan to develop the necessary knowledge needs to be reviewed more carefully. This places demands on how the support is designed around the young commanders in the form of a well-thought-out team as well as support and supervision from the platoon commanders’ superiors, normally the company commanders.

Syftet med uppsatsen är att utifrån Ledarskapsmodellens definitioner undersöka om de organisatoriska förhållandena påverkar plutonchefers möjlighet att utöva ett Utvecklande ledarskap. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ studie genom intervjuer med plutonchefer vid Ledningsregementet i Enköping. Resultaten visar att omgivningen påverkar ledarskapet men i både positiv och negativ riktning samtidigt. En omständighet som i ett avseende är en begränsning är i ett annat avseende en möjlighet. Det är upp till ledaren att identifiera dessa möjligheter och utnyttja dem. Flera av de viktigaste slutsatserna återfanns utanför undersökningens syfte och är bland annat att den största påverkan plutonchefen har på sitt ledarskap återfinns i tidsbristen att närvara hos sina underställda. Den påverkan grundar sig i hög arbetsbelastning och indirekta konsekvenser av den generella personalbristen i organisationen. / The purpose of this study is to investigate, based on the Leadership Model definitions, whether the organizational conditions affect pluton managers' ability to execute a Developing Leadership. The survey was conducted as a qualitative study through interviews with platoon commanders at the Command and Control Regiment in Enköping. The results show that the environment affects leadership in both positive and negative directions at the same time. A circumstance that in one respect is a restriction is in another possibility. It is up to the leader to identify these opportunities and make use of them. Several of the key conclusions were found outside the purpose of the survey, and among other things, the biggest impact the pluton manager has on his leadership is found in the shortage of time to attend his subordinates. This impact is based on excessive workload and indirect consequences of the general staff shortage in the organization.