Strävan i många länder är att officersutbildningen ska gå från yrke till profession via en akademiseringsprocess. Denna studie har undersökt olika handlingsalternativ för akademisering av en profession, närmare bestämt officersprofessionen, i syfte att belysa alternativskiljande möjligheter och begränsningar med respektive handlingsalternativ, dels sett utifrån professionens behov, dels sett ur individens behov. Resultatet av studien kan bidra med underlag för utvecklandet av de akademiska och praktiska utbildningsdelarna i officersutbildningen. De tre undersökta handlingsalternativen är: 1. Praktisk yrkesutbildning med följande professionsinriktad akademisering; 2. Teoretisk och akademisk yrkesutbildning och som komplettering; 3. Ren praxis- och yrkesorienterad utbildning. Utöver detta undersöktes olika grader av akademisering som krävs beroende på var i karriären officeren befinner sig. Handlingsalternativen är generiska men exemplifieras med officersutbildning från främst Tyska armén. Handlingsalternativen har analyserats mot professionsteorier med fokus på militär profession samt militärt ledarskap. Härvid är Samuel Huntington och Bengt Abrahamssons beskrivning av professionen tillsammans med Aant Elzingas modell för professionsuppbyggnad i centrum. Handlingsalternativet med en inledande praktisk yrkesutbildning med påföljande professionsinriktad akademisering och som växelvis genomförs på skolor och förband leder till en bra expertis och förmåga att leda och organisera verksamheten. Tillsammans med den direkt anslutande akademiseringen uppnås nästan upp till 100% av kraven som Elzinga ställer på en professionalisering i de fyra professionsfaserna och kan därmed anses vara det alternativet som genom hela analysen bäst svarar mot de beskrivna behoven. Samtidigt blir det klar att behovet av akademisering sannolikt kommer att variera beroende på var i karriären officeren befinner sig eftersom befattningar på olika nivåer kräver olika utbildningsnivåer, förmågor och kunskaper.

Med utgångspunkt från de nya officerarnas uppfattning om sin situation och sina erfarenheter från utbildningen samt den inledande karriären vid första Ubåtsflottiljen, syftade studien till att försöka klarlägga vilka motiv de nya officerarna hade för att söka utbildningen och att kvarstanna i yrket. Inspiration till vald metod för studiens genomförande hämtades från de empirinära forskningsmetoderna Fenomenografi och Grounded Theory där datainsamlingen oftast bedrivs genom djupintervjuer. Studiens resultat har gett värdefull insikt i vad som krävs för att rekrytera och få de nya officerarna att stanna i Ubåtsflottiljen. Studien visade på bristande informationsspridning och att värnpliktens upphörande kommer att spela stor roll när det gäller framtida nya officerares förförståelse för utbildningen och den framtida karriären. Vidare att utbildningens innehåll och längd inte är optimalt utformad för karriären på Ubåtsflottiljen. Slutligen att akademiseringen ger större tyngd åt den nye officerens CV vid en eventuell karriärväxling.

<p>Svenska försvarsmakten hävdar att den nyttjar uppdragstaktik. Vissa påstår att så inte är fallet. Åtminstone inte konsekvent. Det skulle kunna vara så att bristen på förståelse för doktriner och ledningsfilosofier finns där grunden läggs, under soldat- och officersutbildning på lägre nivå. Mycket forskning och utveckling har skett på högre nivåer men på grundnivån har tyvärr relativt lite forskning genomförts. Denna uppsats utforskar lösningar och kommer med förslag på hur man skulle kunna genomföra utbildning av soldater och blivande officerare både med och i uppdragstaktik.</p><p>Arbetet är uppdelat i tre delar. Den första delen definierar uppdragstaktik som begrepp. Den andra delen sammanställer och analyserar intervjuer gjorda med officerare på plutonsnivå samt kadetter som anser att försvarsmakten inte nyttjar uppdragstaktik fullt ut. Den tredje delen jämför och diskuterar första och andra delen av uppsatsen. I den delen tas ett svar fram på uppsatsens frågeställning, hur en utbildning skall se ut för att genomsyras av uppdragstaktik.</p><p>Slutsatsen är att försvarsmakten har de verktyg som krävs för att genomföra utbildning med och i uppdragstaktik. Det finns dock en risk för inkonsekvent utbildning då för lite uppmärksamhet läggs på detaljer. Detta måste försvarsmakten komma tillrätta med för att verkligen genomsyras av uppdragstaktik.</p> / <p>The Swedish armed forces claim that they are using <em>mission-type-tactics</em>. Some people argue that it’s not the case, at least not consistently. The reason for this might be the area in which the foundation for a doctrine, philosophy or any mindset is laid, the basic training and education. Today it is just assumed that <em>mission-type-tactics</em> are used. Inconveniently, this is also the area were the least research has been made speaking of <em>mission-type-tactics</em>. The essay explores ways of and suggests how to conduct basic training of soldiers but also education for attending officers in and with <em>mission-type-tactics.</em></p><p>The essay is divided into three parts. The first part defines <em>mission-type-tactics</em> from a Swedish point of view. The second part reports and analyses interviews made with platoon level officers and cadets who don’t think that the Swedish armed forces are fully using <em>mission-type-tactics</em>. The third part of the essay compares and discusses the first and second parts and answers the question of how basic training and education should be designed in order to attain the essence of <em>mission-type-tactics</em>.</p><p>The conclusion is that the Swedish armed forces seem to have the right tools to conduct both basic training and education in and with <em>mission-type-orders</em>. However, there is a risk of inconsistency and not enough attention is paid to details that must be eliminated before the Swedish armed forces can truly claim to be using <em>mission-type-tactics</em>.</p>

Svenska försvarsmakten hävdar att den nyttjar uppdragstaktik. Vissa påstår att så inte är fallet. Åtminstone inte konsekvent. Det skulle kunna vara så att bristen på förståelse för doktriner och ledningsfilosofier finns där grunden läggs, under soldat- och officersutbildning på lägre nivå. Mycket forskning och utveckling har skett på högre nivåer men på grundnivån har tyvärr relativt lite forskning genomförts. Denna uppsats utforskar lösningar och kommer med förslag på hur man skulle kunna genomföra utbildning av soldater och blivande officerare både med och i uppdragstaktik. Arbetet är uppdelat i tre delar. Den första delen definierar uppdragstaktik som begrepp. Den andra delen sammanställer och analyserar intervjuer gjorda med officerare på plutonsnivå samt kadetter som anser att försvarsmakten inte nyttjar uppdragstaktik fullt ut. Den tredje delen jämför och diskuterar första och andra delen av uppsatsen. I den delen tas ett svar fram på uppsatsens frågeställning, hur en utbildning skall se ut för att genomsyras av uppdragstaktik. Slutsatsen är att försvarsmakten har de verktyg som krävs för att genomföra utbildning med och i uppdragstaktik. Det finns dock en risk för inkonsekvent utbildning då för lite uppmärksamhet läggs på detaljer. Detta måste försvarsmakten komma tillrätta med för att verkligen genomsyras av uppdragstaktik. / The Swedish armed forces claim that they are using mission-type-tactics. Some people argue that it’s not the case, at least not consistently. The reason for this might be the area in which the foundation for a doctrine, philosophy or any mindset is laid, the basic training and education. Today it is just assumed that mission-type-tactics are used. Inconveniently, this is also the area were the least research has been made speaking of mission-type-tactics. The essay explores ways of and suggests how to conduct basic training of soldiers but also education for attending officers in and with mission-type-tactics. The essay is divided into three parts. The first part defines mission-type-tactics from a Swedish point of view. The second part reports and analyses interviews made with platoon level officers and cadets who don’t think that the Swedish armed forces are fully using mission-type-tactics. The third part of the essay compares and discusses the first and second parts and answers the question of how basic training and education should be designed in order to attain the essence of mission-type-tactics. The conclusion is that the Swedish armed forces seem to have the right tools to conduct both basic training and education in and with mission-type-orders. However, there is a risk of inconsistency and not enough attention is paid to details that must be eliminated before the Swedish armed forces can truly claim to be using mission-type-tactics.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Omvärldsförändringarna under de två senaste decennierna har varit av sådan karaktär attde omkullkastat de mest grundläggande idéerna om den svenska Försvarsmaktens roll ochdess uppgifter. Förändringarna har inneburit att det gamla invasionsförsvaret har lämnatstill förmån för ett insatsförsvar. Med anledning av denna utveckling har innehållet i denhögre officersutbildningen radikalt förändrats. Syftet med uppsatsen har varit att medutgångspunkt i professionsteorin utforska i vilken mån den högre officersutbildningenavspeglar den militära professionens kärnkompetenser under perioden 1985-2004.Utgångspunkt tas i professionsteorin vilken försöker förklara varför vissa yrken kan ansesvara mera professionella än andra. Officersyrkets kärnkompetenser, vilka konstitueraryrket identifieras, och omsätts sedan till de ämnen i utbildningen som utgör utbildningenskärnämnen. De visar sig vara strategi, operationer och taktik samt militärteori. Dessakärnämnen används sedan som analysverktyg för att undersöka innehållet i utbildningen.Svar söks för i vilken mån kärnämnenas utrymme i utbildningen har ökat eller minskats.Uppsatsen visar på att kärnämnenas representation var som högst under den anspänningsom rådde under kalla kriget. För att sedan från mitten till slutet av 1990-talet nedgå tillde lägsta nivåerna under den undersökta perioden. Efter 1998 års ominriktning av denhögre officersutbildningen har det åter vänt och kärnämnenas representation har ökat iförhållande till övriga generella ämnen. / The change in the political situation during the last two decades has been ofsuch character that it has overthrown the most fundamental ideas of theSwedish Defence Forces. The goals of the Armed Forces have changed to meetthe demand of international commitments. Because of this development, thecontent of higher officer training has changed radically. The purpose of thisessay has been to explore to what extent the main subjects of the militaryprofession are represented in higher officer training during the period of 1985-2004. The starting point is taken from the theory of profession, which tries toexplain why certain professions are more professional than others. The mainqualifications an officer must have, which constitute the profession, areknowledge of strategy, operations, tactics and military theory. Thesequalifications prove to be the main subjects. These subjects are later used asanalytical tools to investigate the content of the higher officer training. Thequestion that has to be answered is: has the representation of the main subjectsin the Advanced Command Program been increased or decreased? The overallconclusion is that the main subjects were represented most during the cold war.The lowest levels were identified between 1995 and 1998. The representationof main subjects has increased again the following years after 1998. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med den här c-uppsatsen är att översiktligt belysa hur personalen (lärare och forskare) vid Försvarshögskolan(FHS) förhåller sig till den akademiserade officersutbildningen. De övergripande frågeställningar som uppsatsen ska gesvar på är följande: 1) Hur beskriver personalen vid FHS begreppet akademisering? 2) Hur beskriver personalen vid FHSden militära professionen utifrån ett kompetensbehov? 3) På vilket sätt kan akademiseringen av FHS bidra till attofficerens särprägel och kompetenser tillgodoses och utvecklas? Den teoretiska inramningen bygger på teorier omprofessionsforskning. Kring ämnet kompetens används en modell som är framtagen i skolreformsarbetet 2003,kompetensmodellen. Som grund för den vetenskapliga metoden använder jag begrepp, från etablerade teorier ochmodeller, och för ett resonemang utifrån dessa. Det empiriska materialet baseras på en enkätundersökning som skickatstill samtlig personal på FHS, det här kvantitativa materialet kompletterades med en kvalitativ djupintervju.Respondenterna utgjordes av åtta personer som anmält intresse i samband med enkätundersökningen. Jag har i min analyskommit fram till följande svar på de övergripande frågeställningarna:1) När det gäller personalens beskrivning av akademisering är de överlag väldigt positivt inställda, de har i stort engemensam uppfattning om begreppets innebörd och vad som är fördelar och nackdelar med införandet av enakademiserad officersutbildning.2) Kopplat till kompetensmodellens indelning visar resultatet att en officers kärnkompetens utgörs av kompetensen attföra krig, det är detta som särskiljer officersyrket från andra yrkesgrupper. Resultatet visar även att de generellakompetenserna bör utgöras av förmåga att a) leda strid, b) utbilda samt c) representera FM. Att verksamhetsleda, somi vissa dokument redovisats som en generell kompetens, kan inplaceras till befattningsinriktad kompetens.3) Att den militära professionen kommer att stärkas genom införandet av en akademisk utbildning visas klart och tydligti resultatet. En bidragande faktor är utarbetandet av det krigsvetenskapliga ämnet vid FHS. När det gäller officerenskompetensbehov, sett till professionen, visar undersökningen på att det är av yttersta vikt att inte glömma bort detmilitära hantverket i utbildningen, det gäller att finna balansen mellan teori och praktik. Undersökningen ger ävenförslag på hur den här balansen kan uppnås. / The main purpose of this essay is to give an overview of how the personnel at theSwedish National Defence College (SNDC) relate to an academic officer training.I have posed three main questions, 1) How would the personnel at the SNDCdescribe the concept ‘academic officer training’? 2) How would the personnel atthe SNDC describe the military profession according to competence requirements?3) How could academic officer training at the SNDC contribute to the militaryprofession and how can competence be achieved and developed?The theoretical framework is a summary of theories about professions. To describethe subject of competence, I have used a model that was presented in the report“School Reform 2003”, the Competence Model. As a scientific method, I haveused concepts from established theories and models, and use them as a basis in myargumentation. The empirical research is based upon an opinion poll that was sentto all personnel at the SNDC. That quantitative material was supplemented with theresults from a qualitative depth interview. The respondent group consisted of eightpeople who expressed their interest in the opinion poll. In my analysis, I have cometo the following answers to the questions posed above.1) When personnel describe the concept ‘academic’, they are overwhelminglypositive, their interpretations of the concept are very similar. They are also inagreement about the advantages and disadvantages of making officer trainingmore academic.2) According to the Competence Model, the results show that the most importantqualification an officer must possess is the ability to lead in war - this is whatseparates officers from other occupational groups. The result even shows that acompetent officer ought to be a) a leader in combat b) an educator and c) arepresentative for the Armed Forces. Management, an ability that in severaldocuments is labelled a ‘general competence’, could be placed in the category‘position-related competence’.3) The military profession will be strengthened with the instituting of an academicofficer training; this is clearly shown in the results. A contributory factor is theongoing work in the subject of war science at the SNDC. When it comes to thequalifications an officer must possess in the military profession, the studyshows that it is important not to forget military proficiency. The SNDC has tofind a balance between theoretical and practical studies. The research givessome examples of how the SNDC could handle this important issue. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Försvarsbeslutet 2004 (FB04) innebar en kraftig reducering av antalet förband. Som enkonsekvens av detta reduceras, från och med hösten 2006, antalet studerande från cirka 80 st till40 vid Försvarshögskolans chefsutbildning. Beslutsfattare har att besluta om vilka profileringsvalsom kommer att vara kvar för framtiden, beroende på att 40 studerande inte är tillräckligt mångaför att kunna genomföra samtliga profileringar. I dagsläget finns det nio profileringar att väljamellan: - säkerhetspolitik/strategi, operativa inriktningarna (mark, sjö, luft, info, log, und) samtmanagement och teknik. Syftet med denna uppsats är att analysera hur ett antal sociala ochorganisatoriska faktorer påverkar officerens val av profilering. Arbetet har bedrivits med hjälp aven enkätundersökning omfattande 316 officerare, från major till general nivå. Vald metod utgårfrån att officerare gör val av profilering påverkat av sociala och organisatoriska faktorer. Tillmetoden har rationell teori och behaviorism kopplats för att om möjligt kunna förklara vad somobserveras. Dessa två teorier förklarar på ett naturligt sätt individuella handlingar och beslut.Resultatet visar att officerares val av profilering främst påverkas av att det är ett intressant ämneatt läsa, att valet ger intressanta jobbmöjligheter och som förberedelser inför internationellainsatser. De officerare som väljer profileringarna Op Mark, Op Sjö och Op Luft är de som harstörst möjlighet att arbeta vid hemmaförbandet efter genomförd chefsutbildning. Behovet av civilmeritvärdering påverkar ett antal officerare att främst välja management och teknik. Statuspåverkar inte officerens val av profilering, det gör däremot karriär. / The Swedish Defence Review 2004 (FB04) involved a substantial reduction in military units. Thenumbers of students attending in the Advanced Command Programs at the Swedish NationalDefence College (SNDC) will reduce from 80 to 40 as a consequence of those reductions.Decision makers have to decide which of the subjects for specialized studies will remain, mainlybecause 40 students are not enough for all the subjects available. At the moment there are ninesubjects available: - Security policy, Strategy, Operational alignments (Land, Sea, Air,Information, Logistics and Intelligence), Management and Military Technology. The purpose ofthis essay is to analyse how a number of social and organizational factors influence officers’choice of subject. The work for this essay has been carried out using a questionnaire completed by316 officers, from majors to generals. The method chosen for this purpose assumes that, anofficer’s choice is influenced by social and organizational factors. Rational Theory andBehaviorism has been linked to the method to be able to explain the findings. These two theoriesexplain in a natural way, individuals´ actions and decisions.The results show that officers choose subject mainly influenced by the subject being interesting tostudy, giving interesting job opportunities and as preparation for international missions. Officersthat choose operational study: Land, Sea and Air, are mainly those who have a fair chance ofworking at their parent unit after completing the course. The need for civilian qualificationsinfluences some officers to choose mainly Management and Military Technology. Status does notaffect the officers´ choice, but career does. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Uppsatsen beskriver en undersökning av Försvarsmaktens och Försvarshögskolans attityder till outsourcing av officersutbildning. Huvudmannaskapets betydelse för  officersutbildningen belyses genom att jag har djupintervjuat personer med strategiskt inflytande inom Försvarsmakten och Försvarshögskolan. Undersökningen utgår från den institutionella teorin som menar att organisationer strävar efter att vara effektiva och rationella, men hindras av olika sociala och kulturella mekanismer. Detta skulle innebära att även om outsourcing av officersutbildning vore det mest effektiva för Försvarsmakten, så kan detta förhindras av sådana sociala och kulturella mekanismer.Underlag för frågeställningar inför intervjuerna har hämtats från utredningen ”Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav” samt ”Riksdagens revisorers förslag angående Försvarshögskolan i det nya försvaret”. Intervjuade befattningshavare är: C GRO, stf C GRO, C FHS, C MHS K, stf C ÖS och C FHS Chp. / Several changes of the Swedish system for officers training has taken place during the nineties and at the same time has the use of so called outsourcing increased within the administration of governments and local governments, mainly within the healthcare sector, real-estate administration and maintenance of different computer systems.During the same time, the Armed Forces has shown an increased interest  for outsourcing. The reason for this is the aim to buy better or equal quality in services and products for less money. Those reasons has been the motive for me to do this research.As several researches has been done of the subject outsourcing from an economical view, this work uses the institutional theory as a take-off. This theory means, very briefly described, that organisations strive for effectiveness and rationality but find themselves held back by different social and cultural mechanisms.In consequence of the above, the author has chosen to examine the attitude to outsourcing with in selected, placed in strategic seats, persons in the Armed Forces and the National Defence College. To be able to examine if the theory is relevant in this case, the subject for the research is what might be described as “a sacred cow” namely outsourcing of officers training and to find out who can be the responsible authority for officers training.The research has been implemented through the use of qualitative interviews with the chosen respondents and the questions has its foundations in two governmental reports: “Joint officers training for future demands” and “ The accounts of the Swedish Parliament proposal about the National Defence College with-in the new National Defence”.The conclusions in this research support the standpoints of the institutional theory and also raise some suggestions for future research in this area. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Sammanfattning Syftet med detta arbete var att undersöka om det finns ett samband mellan egenskaperna ihärdighet, tålighet och resultat i fysisk prestationsförmåga hos kadetter vid 224e och 225e kompaniet på Officersprogrammet vid Militärhögskolan Karlberg. Samt om det föreligger skillnad mellan kvinnor och män och mellan de individer som har tidigare erfarenhet av internationell tjänstgöring och övriga. Tre frågeställningar undersöktes i studien. 1. Är egenskaperna ihärdighet och tålighet kopplade till resultat i fysisk prestationsförmåga? 2. Skiljer sig nivån av ihärdighet och/eller tålighet mellan grupperna kvinnor – män? 3. Skiljer sig nivån av ihärdighet och/eller tålighet mellan individer med erfarenhet av internationell tjänstgöring – övriga respondenter? Metod: Deltagarna i denna studie var 67 stycken kadetter från det treåriga Officersprogrammet vid Militärhögskolan Karlberg i Stockholm som påbörjade sin utbildning hösten 2016 och 2017. Studien gjordes genom en enkätundersökning online som skickades ut till samtliga kadetter. Undersökningen bestod av två tidigare fastställda enkäter, 12 Item Gritscale och Dispositional Resilience Scale (DRS-II). Därefter bearbetades den insamlade datan i IBM SPSS Statistic Data Editor version 24 genom korrelationsanalys och envägs-ANOVA. Resultat: Resultatet visade ingen positiv korrelation mellan ihärdighet och fysisk prestationsförmåga. En negativ signifikant skillnad hittades mellan tålighet och vissa fysiska delprov. Studien visade att kvinnor hade högre ihärdighet än män. Inga skillnader i ihärdighet mellan individer med erfarenhet av internationell insats hittades. Vidare fanns det marginella skillnader i nivån av tålighet mellan individer med erfarenhet av internationell insats eller inte. Slutsats: Studien kunde inte fastställa en tydlig koppling mellan ihärdighet och/eller tålighet och resultat i fysisk prestationsförmåga. Utifrån den undersökta populationen kan slutsatsen dras att kvinnor som grupp är ihärdigare. Internationell tjänstgöring verkar inte vara en förutsättning för hög tålighet. Slutligen går det inte att tydligt framställa ihärdighet och/eller tålighet som framgångsfaktorer hos kadetter. Detta indikerar på att mer forskning på svenska kadetter behövs för att komma fram till om utbildning och implementering av ihärdighet och tålighet är värdefullt i svensk officersutbildning.