Sammanfattning Syftet med detta arbete var att undersöka om det finns ett samband mellan egenskaperna ihärdighet, tålighet och resultat i fysisk prestationsförmåga hos kadetter vid 224e och 225e kompaniet på Officersprogrammet vid Militärhögskolan Karlberg. Samt om det föreligger skillnad mellan kvinnor och män och mellan de individer som har tidigare erfarenhet av internationell tjänstgöring och övriga. Tre frågeställningar undersöktes i studien. 1. Är egenskaperna ihärdighet och tålighet kopplade till resultat i fysisk prestationsförmåga? 2. Skiljer sig nivån av ihärdighet och/eller tålighet mellan grupperna kvinnor – män? 3. Skiljer sig nivån av ihärdighet och/eller tålighet mellan individer med erfarenhet av internationell tjänstgöring – övriga respondenter? Metod: Deltagarna i denna studie var 67 stycken kadetter från det treåriga Officersprogrammet vid Militärhögskolan Karlberg i Stockholm som påbörjade sin utbildning hösten 2016 och 2017. Studien gjordes genom en enkätundersökning online som skickades ut till samtliga kadetter. Undersökningen bestod av två tidigare fastställda enkäter, 12 Item Gritscale och Dispositional Resilience Scale (DRS-II). Därefter bearbetades den insamlade datan i IBM SPSS Statistic Data Editor version 24 genom korrelationsanalys och envägs-ANOVA. Resultat: Resultatet visade ingen positiv korrelation mellan ihärdighet och fysisk prestationsförmåga. En negativ signifikant skillnad hittades mellan tålighet och vissa fysiska delprov. Studien visade att kvinnor hade högre ihärdighet än män. Inga skillnader i ihärdighet mellan individer med erfarenhet av internationell insats hittades. Vidare fanns det marginella skillnader i nivån av tålighet mellan individer med erfarenhet av internationell insats eller inte. Slutsats: Studien kunde inte fastställa en tydlig koppling mellan ihärdighet och/eller tålighet och resultat i fysisk prestationsförmåga. Utifrån den undersökta populationen kan slutsatsen dras att kvinnor som grupp är ihärdigare. Internationell tjänstgöring verkar inte vara en förutsättning för hög tålighet. Slutligen går det inte att tydligt framställa ihärdighet och/eller tålighet som framgångsfaktorer hos kadetter. Detta indikerar på att mer forskning på svenska kadetter behövs för att komma fram till om utbildning och implementering av ihärdighet och tålighet är värdefullt i svensk officersutbildning.

The aim of this master’s thesis is to examine teachers’ possibilities of developing student grit through leadership within upper secondary school social sciences. The theoretical foundation of his thesis is composed of the theory of grit developed by Angela Duckworth and Christer Stensmo’s theory of teacher leadership. According to Duckworth grit consists of an individual’s ability to continually work toward a goal despite setbacks and can be increased by developing interest, practice, purpose, and hope. According to Stensmo teacher leadership consists of planning, control, motivation, individualization, and grouping. In order to study how teacher leadership can be used to develop student grit this thesis uses interviews with five certified social science teachers which were asked how the tasks of teacher leadership can be fulfilled in order to develop student interest, practice, purpose and hope. The results of the interviews concluded that there is an inherent problem with developing grit within a school context as grit is an intrinsically internal ability. Therefore, the teachers perceived a leadership based on a high degree of teacher control with a relatively limited degree of individualization and grouping to be a viable option in order to develop student grit. In accordance with the teachers’ perceptions this style of leadership needed to be based on pre-active, interactive, and post-active planning in order to set clear goals, adapt the education based on unforeseen events and improve the quality of the education.

Motivation är en förutsättning för lärande och utveckling. Utan framgångar vad gäller studieresultat hotas elevernas inlärning och deras måluppfyllelse, och sålunda i förlängningen deras möjligheter att välja sin framtid – till exempel möjligheterna att studera vidare eller att välja ett önskat arbete. Motivation påverkar därmed indirekt elevers livschanser och framtid. Syftet med studien är att undersöka attityderna bakom motivationen att lära sig svenska hos några elever som studerar svenska som andraspråk på Språkintroduktionsprogrammet med betygsmål åk 9 på en gymnasieskola i en större stad i Sverige. Attityder som undersöktes var inställningen till målspråket svenska, målspråkstalarna och målspråkskulturen, såväl som elevernas syn på sig själva som målspråkstalare i framtiden. Slutligen studeras också elevernas uppfattning om sin arbetsinsats och ihärdighet att utsätta sig för svenskspråkigt inflöde. Samtliga 14 elever fyllde skriftligt i en enkät utifrån syftet med studien och med fyra elever fördes därefter fördjupande intervjuer. Resultatet sammanställdes utifrån studiens fyra frågeställningar. Som slutsats drogs att eleverna hyste till största delen positiva attityder till målspråket svenska, målspråkstalarna och målspråkskulturen. Eleverna drevs framåt av både en önskad och en fruktad framtida bild av sig själva som målspråkstalare. Avslutningsvis upptäcktes även en diskrepans mellan hur motiverade eleverna upplevde sig vara och den ihärdighet som de faktiskt lade ner på att lära sig svenska och att utsätta sig för svenskspråkigt inflöde.

För att hantera den förändrade situationen i närområdet måste Försvarsmakten öka sin operativa förmåga och med det, även sin rekrytering. För specialförbanden har utebliven värnplikt inneburit en reducerad rekryteringsbas samtidigt som Försvarsmakten, för att öka sin operativa förmåga, bl.a. skapat förband med specifika kompetenser, förmågor och uppgifter vilket i sin tur lett till en konkurrenssituation avseende bemanning. För specialförbanden har detta tillsammans med ett lågt utfall från uttagningstesterna inneburit en utmaning att tillgodose det operativa behovet av systemets viktigaste resurs, personalen. Denna kvalitativa studie som baseras på semistrukturerade intervjuer och en workshop syftar till att, utifrån operativ personal vid specialförbanden, fördjupa förståelsen för hur utfallet av uttagningstesterna skall kunna förbättras. Studiens identifierade drivkrafter, som ligger till grund för individer att söka till samt fullfölja de fysiskt och psykiskt krävande uttagningstesterna, analyseras därför gentemot motivationsteorier, organisatoriska perspektiv och psykologiska begrepp. Studien tyder på att även om drivkrafterna för att söka till respektive fullfölja testerna skiljer sig åt, så bidrar dessa tillsammans med stödjande funktioner till individens förmåga att härda ut, vilken är avgörande för att fullfölja uttagningstesterna.  Utifrån resultatet kan specialförbandens attraktion utformas och riktas på ett tydligare sätt. Vidare kan befintliga urvalskriterier vidareutvecklas för att ur det totala antalet sökande, kunna kalla de individer med bäst förutsättningar att lyckas fullfölja och klara uttagningsprocessen. / The Swedish Armed Forces needs to increase the recruitment rate and operational capability in order to handle the developing situation in the region. For the Special Forces, the lack of conscripts has meant a reduced recruitment at the same time as the rest of the Armed Forces, in order to increase operational capability, has created units with specific skills, abilities and tasks, which in turn have led to a competitive situation regarding the staff. This together with a high attrition rate from selection process has led to a challenge meeting the operational demand regarding the Special Forces most valuable asset, the personnel. This qualitative research, based on semi-structured interviews and a workshop with operational personnel at the Special Forces aims to increase the understanding of how the outcome of the selection process can be improved. The driving factors identified in this research, which form the basis for individuals to apply to the Special Forces and complete the physically and psychologically demanding selection tests, are hence analysed in relation to motivational theories, organizational perspectives and psychological terms. The study indicates that the drive for applying to and completing the selection differ, however, both of them combined with supportive functions contribute to the individual's ability to persevere and are crucial elements for completing the selection process.  Based on the results attraction of the Special Forces can be designed and directed more accurately. Furthermore, existing selection criteria can be refined in order to, out of the total number of applicants, be able to select the individuals with the best chance to successfully complete the selection process.