Sedan kalla kriget har inte bara omvärlden och föreställningen av motståndaren förändrats utan även reglementenas utformning. I dagsläget används på kompaninivå ett reglemente för alla manöverkompanier, tidigare har det i försvarsmakten funnits reglementen för specifika typer av kompanier. Denna uppsats behandlar vilken påverkan detta har på tydligheten i reglementena.Arbetet syftar till att undersöka tydlighet i föreställningar om infanteriförbandens taktik på kompaninivå idag jämfört med under mitten av kalla kriget i två vägledande instruktioner. Detta för att diskutera artikulering av taktik och dess implikationer på officersutbildning inom försvarsmakten. Den metod som används är kvalitativ textanalys med en komparativ design. Som analysverktyg har de grundläggande förmågorna använts och empirin utgörs av två reglementen, Infanterireglemente skyttekompani 1975 och markstridsreglemente 5 kompani.Undersökningen resulterar i att författaren upptäcker en tydlig skillnad i hur framför allt verkan och skydd artikuleras i de olika reglementena. I diskussionen visar det sig att detta kan bero på ett antal faktorer. Även utformningen av reglementet diskuteras och resultatet blir då, att för att finna vägledning i markstridsreglemente 5 kompani krävs tidigare erfarenhet av förbandstypen. Denna erfarenhet kan också påverka tolkningen av instruktionen. / Since the Cold War has not only the outside world and the perception of the opponent changed but also regulations design. In the current situation there is a Company level regulation for all fighting companies, when it previously was regulations for each of the specific types of companies. This paper discusses the impact that has on the clarity of the regulations.The work aims to investigate the transparency of notions of infantry formation tactics at company level today than during the middle of the Cold War in two guiding instructions. This is to discuss the articulation of tactics and its implications on the officer training in the armed forces. The method used is qualitative text analysis with a comparative design. To make the analysis the fundamental capabilities are used and empirical data consists of two regulations, Infanterireglemente skyttekompani 1975 and markstridsreglemente 5 kompani.The survey results in the author discovering a clear difference in how the capabilities effect and protection are articulated in the various the regulations. In the discussion, it appears that this may be due to a number of factors. The design of the regulations is also discussed and the result is that in order to find guidance in markstridsreglemente 5 kompani the reader needs previous experience of the specific company type. This experience can also affect the interpretation of the instruction.

The purpose of this thesis has been to illustrate the conditions for development of judgement-based professional skill, by means of institutionalised officer training. The study has been based on two questions: 1) What is, in the context of the exercise of the officer profession and the military school environment, the nature and epistemological foundations of the judicious action? 2) In what way can institutionalised officer training ensure the development of the judgment of future military leaders?This study is presented in the form of a scientific essay, departing from a personally experienced dilemma, which subsequently gets subjected to personal reflection as well as theoretical analysis, in which the author acts as both the subject and the object. The explo-ration has its starting point in the assumption that there is a decisive difference between knowing-that, knowing-how and knowing what, of which especially the latter requires judge-ment. Through a survey of the epistemological concepts of Aristotle and of Maria Hammarén applied to the professional skill of the officer and the military school environment, it is estab-lished that the judicious action is an indispensable part of the professional skill and that per-sonal judgement in its turn is a trained ability, first of all shown in action. A conclusion in this respect is that an officer needs the ability to make judicious decisions based on intuition as well as on analytical thinking, depending on the situation. The author puts Hammarén’s ideas of professional skill being developed through a combination of experience and reflection preferably organised in a reflecting practice, in the context of the military teacher.Another conclusion is that the judgement in (not least the military) professional skill in fact is the sound judgement, i.e. the ability to make and implement ethically well-founded decisions. This subject is further explored in relation partly to Hannah Arendt’s ideas of the role of sound judgement in a bureaucratic organisation, and partly to moral philosophical theories, put in the context of military professional skill and school environment. A conclu-sion is that the ethical education must aim at developing the willingness to do good, as well as the eye for judging what actions being morally right in a certain situation.The author also presents possible methods for establishing a reflective praxis within a military school environment.

In the Swedish Armed Forces there is a discussion whether the officer education is teaching the right things. The right things are often considered to be practical skills. However, the Swedish Defense University mostly teaches theoretical analyzing and critical approach. This study focuses on how well this approach is received by the Armed Forces, with their view of the officer needing practical skills. It does so through a survey sent to the officers in the ground forces, asking how the newly graduated second lieutenants are perceived by the organization. The result in this survey shows that this focus on theoretical knowledge has been perceived by the second lieutenant and the officers in the organization have trust in the graduates, both in character and knowledge. However, the lack of practical knowledge is considered dire and the first time after graduation is primarily focused on becoming an instructor which is considered the NCOs specialty. Because of this discrepancy the second lieutenants may have a hard time translating the theoretical knowledge to practical.

During the Cold War, the largest threat against the countries of Europe was an enemy attack or invasion. After the end of the Cold War, the strategic environment changed drastically. The impending threat of a large-scale war was gone and the countries of Europe approached each other in the hope of cooperation with mutual benefits. As the old threat faded away, new threats which were significantly more dynamic and complex emerged. Threats such as terrorism, proliferation of weapons of mass destruction, organised crime over the boarders and state failure became more apparent, both, in Europe and in its proximity. Irregular conflicts as in Kosovo and Afghanistan showed an assortment of the various threats. This complexity poses as a big challenge for the officers of today and tomorrow. It is of vital importance that both current and future military commanders are well educated in the complexities of their line of work. The first step to achieve this is ensuring that adequate education in the subject is given. In this thesis, the author researches to what extent the Swedish National Defence College and the Theresan Military Academy choose to educate their officer cadets regarding the new threats. The purpose of researching more than one country is to enable a discussion on eventual areas of improvement in the two countries’ curricula, within the context of the common threats. The author chose Austria because of its many similarities to Sweden. The methodological approach of the thesis is mainly of a quantitative nature. The author researches whether the different threats are found in both national and military strategies as well as in the curricula of the two academies’ Basic Officer Education. The study shows that more education is needed regarding certain threats. More training is needed regarding cyber security as a result of the growing dependence on IT systems and digital information. In addition, an international collaboration could yield potential benefits for both officer cadets’ problem solving skills and their knowledge of the ESS. / Under det kalla kriget var det största hotet mot länderna i Europa ett fientligt angrepp eller invasion. Efter det kalla krigets slut förändrades den säkerhetspolitiska miljön avsevärt. Det överhängande hotet om storskaligt krig var borta och Europas länder närmade sig varandra i hopp om samarbete med ömsesidig nytta. I takt med att det gamla hotet bleknade så växte det fram andra hot som var betydligt mer dynamiska och komplexa. Hot som terrorism, spridning av massförstörelsevapen, organiserad brottslighet över gränserna och nedbrytning av svaga stater blev allt mer påtagliga, både i Europa och i dess närområde. Irreguljära konflikter som i Kosovo och i Afghanistan uppvisade en blandning av de olika hoten. Denna komplexitet innebär stora utmaningar för både dagens och morgondagens officerare. Det är av yttersta vikt att både nutida och framtida militära chefer och beslutsfattare är väl insatta i hur komplexa uppgifterna faktiskt kan komma att vara i deras yrkesutövning. Det första steget för att nå detta är att adekvat utbildning i ämnet ges. I detta arbete undersöker författaren i vilken utsträckning Försvarshögskolan i Sverige och Theresianische Militärakademie i Österrike utbildar sina officersaspiranter gällande de nya hoten. Syftet med att undersöka mer än ett land är för att kunna diskutera eventuella förbättringsmöjligheter i de två ländernas utbildningar, kopplat till de EU- gemensamma hoten. Författaren valde Österrike för dess många likheter med Sverige. Arbetets tillvägagångssätt är främst genom en kvantitativ metod. Författaren undersöker huruvida de olika hoten återfinns i såväl nationella som militära strategier och i kursinnehållen för de båda ländernas grundläggande officersutbildning. Studien visar att mer utbildning behövs avseende vissa hot, bland annat gällande cybersäkerhet som ett resultat av det växande beroendet av IT-system och digital information. Dessutom hade ett internationellt samarbete inneburit potentiella fördelar gällande både kadetters förmåga till problemlösning samt deras kunskap om ESS. / <p>Erasmus</p>

Department of Education, University of Stockholm. Second year research project, autumn term 2009. The transformation of Swedish officer´s training into an academic professional education – a study of professional identity in alteration. The study is a part of the Research Project; Discussion for collaboration - from vocational training to academic professional education. By Michael Larm The purpose of this study is to analyse in what way the process of transforming Swedish officer´s training into an academic professional education are perceived in terms of professional identity, alteration and synergies. The theoretical framework is based on social constructivism from the perspective symbolic interactionism focusing on notions such as heteroglossin, dialogicality, alterity and selfidentity. The data derives from a qualitative research and the collection of data was made by inviting students and teachers from the Swedish National Defence Collage to Focus group discussions. The discussions are audio-recorded and transcribed in its entirety as close to the oral language as possible. The data is analysed with regard to heteroglossin, dialogicality, alterity and selfidentity, and with regard to professional identity, alteration and synergies based on the transformation mentioned above. The results from the Focus group discussions shows that the participants conception of the process of transforming Swedish officer’s training into an academic professional education and of the term professional identity is closely related to their own field of practice. / Syftet med studien är att undersöka lärares och studerandes uppfattningar om officersutbild-ningens akademisering vid Försvarshögskolan, dess synergieffekter och påverkan på en yrkes-identitet i förändring. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv enligt Bakhtin, Giddens och Wertsch där språket, samtalet, står i fokus för identiten. Studien tar också stöd i ett socialpsykologiskt perspektiv utgående från symbolisk interaktionism utvecklat av Mezirow där fokus ligger på att individen i samspelet med den sociala omgivningen utvecklar sin identitet. Data inhämtas från kvalitativ forskning i form av fokusgruppsamtal med studerande och lärare vid FHS. Samtalen dokumenteras genom ljudinspelning och transkriberas i sin helhet. Insamlade data analyseras med de teoretiska begreppen: Heteroglossin, Dialogicitet, Alteritet och Självidentitet kopplat till identitet, förändring och synergieffekter. Studien visar att deltagarnas uppfattning om den förändringsprocess som akademiseringen för med sig och av begreppet identitet är nära relaterad till aktörens bakgrund och roll i akademin. / Samtal för samverkan - från yrkesspecifik till akademisk professionsinriktad utbildning

This thesis presents an analysis of cadet training at the Royal War Academy between 1792 and 1866. The purposes of this study are to problematise the Academy's function and to investigate male social reproduction amongst the Swedish upper classes. Two different aspects of social reproduction are studied: the transmission of social position between generations; and the communication of ideals and lifestyle that were linked to the position that was reproduced. The former was studied with the help of Pierre Bourdieu's terminology, while the latter necessitated the use of theoretical perspectives on masculinity. This thesis demonstrates the changes in the preconditions for male social reproduction, and relates them to the transition from a late feudal to a capitalist society. At the end of the eighteenth century, the usual route to a military career was still through the family's personal contacts in the armed forces. In Bourdieu's terms, this was a very direct means of transferring symbolic capital, and one that also required social capital. With the emergence of the middle class, the Academy's recruitment patterns altered. This process coincided with the emergence of a Swedish education system, and cadet training gradually adapted to fit with other elements in the school system. The ability to transfer symbolic capital directly to the next generation crumbled in the face of a system where education was necessary for the reproduction of a social position. Unlike the shifting shape of social reproduction, masculine upbringing was central at the Academy throughout the whole period. The cadets entered as boys and left as men. In this process, relationships within the cadet corps were of crucial importance. The new cadets first had to subordinate themselves to their elders, and then in turn subordinate others. It was this social order that ensured the cadets learnt a harsh lesson in leadership.

Utbildingen av officerare är och har alltid varit ett omdiskuterat ämne. Sedan reformationen av officersutbildningen till Officersprogrammet för drygt tio år sedan – vilket för första gången även gav den nya fänriken akademisk kandidatexamen i krigsvetenskap – har den här frågan återigen aktualiserats. Akademiseringen tillförde en viktig och saknad aspekt till professionen men utlåtanden från officerskåren har varit att utbildningen är för generell och att fänriken inte kan något när denne kommer hem.   Under samma tidsperiod har Försvarsmakten och armén genomgått stora förändringar. Omställningen från invasionsförsvar till insatsförvar har fullföljts, värnplikten avskaffades och anställda soldater och förband blev en ny verklighet. Som om inte detta räckte har fokus inom samma tidsperiod återigen svängt; nu med nationellt försvar i centrum och med en återinförd värnplikt och planerad tillväxt av Förvarsmakten som följd.  Den här studien undersöker om den nyutexaminerade fänriken erhållit rätt förutsättningar att klara av det arbete som hen förväntas göra. Genom att utgå från att Officersprogrammet är en ny utbildning med andra för- och nackdelar än de tidigare officersutbildningarna fokuserar den här studien på mottagandet vid förbanden. Är det i själva verket utbildningen det är fel på eller är det just förväntningarna på den nye officeren? Ges fänriken möjlighet att omsätta teoretiska kunskaper till praktiska färdigheter?   Studien indikerar att omhändertagandet av nyexaminerade officerare under den föregående tioårsperioden präglats av en brist på struktur och systematisering. Ett alltför stort fokus på kortsiktiga mål och en bortprioritering av professionsutvecklingen har påverkat officersprofessionen negativt. Armén och förbanden har under senare år förbättrat sin systematisering men behöver bli ännu bättre på att prioritera professionsutvecklingen. Armén bör utveckla en gemensam struktur för lärlingstiden för nya fänrikar genom att formalisera handledning och tydligare systematisera personalplaneringen. Den samlade utbildningen av officerare och professionsutvecklingen bör betraktas som en helhet, annars riskerar professionen att fortsätta påverkas negativt och tillväxt med kvalitet kommer inte vara möjlig.  Studiens övergripande insikt är att det inte nödvändigtvis är utbildningen det är fel på, utan snarare hur omsättningen av utbildningen från teoretisk kunskap till praktiska färdigheter omhändertas inom stridskraften och förbandet. / The education and training of military officers is and has always been a disputed subject. Since the reform of the Swedish officer’s training and conversion to Officersprogrammet1 (OP) a little over a decade ago – which for the first time granted the new junior officer with an academic degree in War Studies – this issue has been revitalized. The conversion to an academic education provided the Swedish Military Profession with an important missing aspect. But, the general opinion prevailing among the officer corps is that the training is far too generic and that junior officers thus are inept for duty at their home regiments.  During the same time frame the Swedish Armed Forces and the Swedish Army has undergone massive changes. Doctrinal realignment from focusing on the threat of a potential invasion towards an agile and highly operational defense force with an international focus was completed; conscription was scrapped and made dormant. Professionalized soldiers and field units became the new reality. But, then again focus shifted. National defense has once again become the priority with a reinstated conscription as well as planned growth for the Swedish Armed Forces as a consequence.  This research project examines whether the junior officer during this time frame has been given the right possibilities to carry out the work expected by him or her. By assuming that OP is a new type of education program, with different pros and cons compared to previous educations, this research focuses instead on the integration of junior officers at their home units. Is it really the education that’s failing or are expectations on the new officer in fact improper? Are the junior officers provided the right support to transform knowledge to skills?  This thesis indicates that integration of junior officers has been characterized by a lack of structure and systematization during the past decade. Too much focus on short-term objectives and an unintentional suppression of the development of the Military Profession have had negative consequences. The Swedish Army has improved on systematization during recent years but still needs to improve and prioritize the development of the profession. The Swedish Army should create a structured apprenticeship of junior officers by formalizing mentorship and clearly systematize strategic personnel planning. The collective training of officers and the Evolution of the Military Profession should be considered as a whole, it will otherwise risk further negative consequences and planned growth with quality will not be feasible. The main insight of this study is that it’s not necessarily the education that is failing but rather how the Regiments within the Swedish Army manages to transform the junior officers’ knowledge to relevant skills or not.

Utvecklingen av yrkesofficersutbildningen, och de militära skolorna, är ständigt pågående för att möta Försvarsmaktens föränderliga behov. De senaste åren har förändringen skett i snabb takt och i stor omfattning. Utvecklingen av ett flerbefälssystem, en insatsorganisation med anställda soldater och akademiseringen av officersutbildningen har inte minst bidragit till denna utveckling och förändring. När många förändringar sker samtidigt kan det vara svårt att hålla ihop helheten och få alla delar att samspela för att uppnå en högre effekt. Vi har i denna studie studerat de nya yrkesofficerarnas arbetssituation, samt markstridsförbandens förutsättningar för att ge de nya kollegorna en gynnsam start på sin karriär. Vi har valt ett arbetsgivarperspektiv för vår studie, då vi uppfattar att det perspektivet saknas, i ett annars ganska välstuderat område. Vår förhoppning är att studien kan bidra i det fortsatta utvecklingsarbetet med Försvarsmaktens organisation, arbetsmetoder och styrdokument. Vår övergripande slutsats är att rådande omständigheter, huvudsakligen personalbristen, gör det mycket svårt för förband och chefer att följa Försvarsmaktens inriktande styrdokument och tillgodose de nya yrkesofficerarnas fortsatta behov av handledning och kompetensutveckling. / The development of the military educational system, and the military schools, is constantly ongoing to meet the changing needs of the Swedish Armed Forces. In recent years, the change has taken place at a rapid pace and to a large extent. A new rank system with officers and NCO’s has been launched, a new organization with employed soldiers have been implemented and the introduction of officers with a bachelor’s degree in military science have all contributed in a really big way to this development and change. When many changes occur at the same time, it can be difficult to keep the whole together and have all parts interact to achieve a higher effect. In this study we have studied the work situation of the new officers and NCOs, and the conditions, for the ground combat units, to give the new colleagues a favorable start to their career. We chose an employer perspective for our study, since that was the perspective we saw was missing, in this otherwise well studied area.  Our intention with the study is to be able to contribute in the continued development work within the Swedish Armed Forces organization and guiding documents. Our overall conclusion is that the prevailing circumstances, such as staff shortages, make it very difficult for the units and managers to follow the Swedish Armed Forces guiding documents and meet the new officers' and NCO’s continuing need for guidance and skills acquisition.