Uppsatsens syfte är att synliggöra och jämföra ateljeristors och förskollärares syn på de förutsättningar som ges för barns bildskapande, samt deras perspektiv på tillgängligheten och tillgången till material i ateljén. De frågeställningar som besvaras är (1) Hur resonerar förskollärare och ateljeristor om ateljéns tillgänglighet och tillgången till material? och (2) Hur resonerar förskollärare och ateljeristor om förutsättningarna barn ges till bildskapande i ateljén? Det teoretiska ramverk som använts för uppsatsen är Reggio Emilias pedagogiska filosofi där fokus ligger på att barn föds intelligenta och har en vilja att utforska världen. För att undersöka uppsatsens forskningsfrågor användes semistrukturerade intervjuer som metod där fyra ateljeristor och fyra förskollärare intervjuades. Analysen av det insamlade materialet har gjorts med hjälp av en tematisk analys. Resultatet i uppsatsen visar att ateljeristorna och förskollärarna hade olika syn på det kompetenta barnet, barnens tillgång till material och ateljéns tillgänglighet. Slutsatsen som dras är att ateljeristorna besitter på högre kunskap om barn bildskapande och enklare applicerar synsättet det kompetenta barnet i undervisningen i ateljén.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur demokrati kommuniceras på Månens förskola.  Hur kommer demokrati till uttryck och på vilket sätt kommuniceras barns delaktighet och inflytande i planeringen av en fest? Uppsatsen är en kvalitativ studie med en etnografisk ansats. Empirisk data av festens planeringsprocess samlades och observerades under tre månader. Fokus i studien var hur demokrati kommunicerades. I planeringsprocessen av Månens ettårsfest kom demokrati till uttryck på ett formellt sätt och på ett informellt sätt. Formell demokrati uttrycktes genom förskolans barnråd och demokratin var representativ, det vill säga sex barn representerade alla barn på förskolan vid beslutsfattande. Informell demokrati uttrycktes då barnen fattade beslut om att genomföra en show på festdagen. Barnens agerande i planeringsprocessen visade att barn har förmågor och förutsättningar att delta i demokratiska processer. Barnen på Månens förskola hade få möjligheter att bli delaktiga och få inflytande över planeringen av festen. Lärarnas agerande och förhållningssätt och det talade språket har haft stor betydelse för barnens möjligheter till inflytande och delaktighet.

<p>Syftet med denna studie är att synliggöra hur demokrati kommuniceras på Månens förskola.  Hur kommer demokrati till uttryck och på vilket sätt kommuniceras barns delaktighet och inflytande i planeringen av en fest?</p><p>Uppsatsen är en kvalitativ studie med en etnografisk ansats. Empirisk data av festens planeringsprocess samlades och observerades under tre månader. Fokus i studien var hur demokrati kommunicerades.</p><p>I planeringsprocessen av Månens ettårsfest kom demokrati till uttryck på ett formellt sätt och på ett informellt sätt. Formell demokrati uttrycktes genom förskolans barnråd och demokratin var representativ, det vill säga sex barn representerade alla barn på förskolan vid beslutsfattande. Informell demokrati uttrycktes då barnen fattade beslut om att genomföra en show på festdagen. Barnens agerande i planeringsprocessen visade att barn har förmågor och förutsättningar att delta i demokratiska processer.</p><p>Barnen på Månens förskola hade få möjligheter att bli delaktiga och få inflytande över planeringen av festen. Lärarnas agerande och förhållningssätt och det talade språket har haft stor betydelse för barnens möjligheter till inflytande och delaktighet.</p>