<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med vår C-uppsats är att få kunskap om hur talutrymmet fördelas i klassrummet, vilka</p><p>elever som kommer till tals och vad de kommer till tals om. Vi var även intresserade av att</p><p>jämföra vårt undersökningsresultat med lärares egna uppfattningar om hur det förhåller sig</p><p>med talutrymmet i klassrummet.</p><p>Vårt fokus har legat på att studera hur det förhåller sig med elevernas talutrymme i den offentliga</p><p>kommunikationen i klassrummet, därför har vi använt observation som vår huvudsakliga</p><p>forskningsmetod. För att ta reda på lärarens egna uppfattningar om talutrymmet vid det observerade</p><p>tillfället, genomförde vi korta intervjuer direkt efter observationstillfället. Vår studie</p><p>har vi genomfört i tre klasser i skolår 2 vid sammanlagt sex tillfällen.</p><p>Våra resultat av observationer och intervjuer stämmer till viss del överens med tidigare forskning</p><p>på området. Pojkar dominerar den offentliga klassrumskommunikationen till större del</p><p>än flickor, men det är bara ett fåtal av pojkarna som har stort talutrymme. Våra resultat visar</p><p>också att lärare ofta är omedvetna om att pojkar tar så stort talutrymme som de gör. En aspekt</p><p>som vi fann anmärkningsvärd var att det fanns ett flertal elever som inte kom till tals alls i den</p><p>offentliga kommunikationen under de tillfällen vi observerade klasserna.</p>

Sammanfattning Syftet med vår C-uppsats är att få kunskap om hur talutrymmet fördelas i klassrummet, vilka elever som kommer till tals och vad de kommer till tals om. Vi var även intresserade av att jämföra vårt undersökningsresultat med lärares egna uppfattningar om hur det förhåller sig med talutrymmet i klassrummet. Vårt fokus har legat på att studera hur det förhåller sig med elevernas talutrymme i den offentliga kommunikationen i klassrummet, därför har vi använt observation som vår huvudsakliga forskningsmetod. För att ta reda på lärarens egna uppfattningar om talutrymmet vid det observerade tillfället, genomförde vi korta intervjuer direkt efter observationstillfället. Vår studie har vi genomfört i tre klasser i skolår 2 vid sammanlagt sex tillfällen. Våra resultat av observationer och intervjuer stämmer till viss del överens med tidigare forskning på området. Pojkar dominerar den offentliga klassrumskommunikationen till större del än flickor, men det är bara ett fåtal av pojkarna som har stort talutrymme. Våra resultat visar också att lärare ofta är omedvetna om att pojkar tar så stort talutrymme som de gör. En aspekt som vi fann anmärkningsvärd var att det fanns ett flertal elever som inte kom till tals alls i den offentliga kommunikationen under de tillfällen vi observerade klasserna.

Abstract: Facebook in the Public Sector - qualitative interviewstudy with The Swedish maritime Administration, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute, the Swedish prison and Probation services and the municipality of Katrineholm about their precense on Facebook. In my bachelor’s thesis I have studied how three government authority and one municipality uses or don’t use Facebook in their communication towards the citizens. I have chosen to study four different cases, to see if there are any significant similarities or differences between how the different services are working with their communication. I have chosen to explore my cases through semi-structured qualitative interviews, where I met communications officers of every organisation face to face. I have found out that there is not one right way to communicate through Facebook, every organisations decisions must be based on their own mission, aims and objectives. And I have seen that both the transmitter and the receiver need to mature into the new acting of this new channel - Facebook.

I vårt allt mer förändrade medielandskap så har de sociala medierna kommit att spela en större roll för både organisationer och företag. Många har valt att ta till sig den nya tekniken för att tillgodogöra sina intressenters informationsbehov. I den här studien har jag valt att rikta in mig på att undersöka hur kommuner arbetar aktivt med sina sociala medier och jag har gjort en avgränsning där det valda sociala mediet som ligger till grund för min analys är Facebook. Att jag valde just Facebook beror på att det är ett av de äldsta sociala medierna vi har och att de flesta är bekanta med detta, såväl invånare som medarbetare på de olika kommunerna. Det övergripande syftet i undersökningen är att lämna ett bidrag till forskningen inom samhällskommunikation och sociala medier samt att förstå vilken betydelse sociala medier får i kommunernas strategiska kommunikationsarbete. I studien används en kvantitativ innehållsanalys. Empirin utgörs av analysmaterial från fem utvalda kommuners Facebooksidor där 187 inlägg har legat till grund för min analys, förutom detta har intervjusvaren från expertintervjuerna fungerat som kompletterande empiri. Uppsatsens slutsats visar på att kommunikationen på kommunernas Facebook har varit svag, tunn och ibland obefintlig. Kommunens förhoppningar om att sociala medier ska fungera som en demokratisk kommunikationskanal speglar därmed inte verkligheten. Det går att se att diskussionen uteblir och förhoppningarna på IT och vad nya medier ska lösa dessvärre inte verkar fungera fullt ut.

<p>Vårt syfte med denna studie är att belysa området lärares klassrumsfrågor. Detta gör vi med fokus på olika frågetypers förekomst, vad lärare har för syfte med frågor och vad de sedan gör med elevernas svar på frågorna som de ställt.</p><p>Eftersom vi har valt att titta på förekomsten av frågor har detta lett till att vi genomfört sex stycken observationer hos tre lärare. Dessa lärare har vi senare även intervjuat för att exempelvis reda ut vad de har för syfte med att använda frågor som pedagogiska redskap. Observationerna har även varit till hjälp när vi har tittat på lärarnas uppföljning av elevsvaren.</p><p>Resultaten vi har nått stämmer bra överens med tidigare studier men vi har också sett att området är komplext och inte så lätt som man ibland kan tro. Vad lärare ställer för frågor i ett fall kan passa bra där men mindre bra i ett annat. Det vi kunde se utifrån våra observationer var att förekomsten av olika typer av frågor stämde bra överens med lärarnas medvetenhet om frågor och vad de använder dem till. Lärarnas viktigaste syfte med att använda frågor var att få en dialog med eleverna samt att väcka samtal. Att frågor anses vara ett av de viktigaste pedagogiska redskapen är även något vi har kunnat se.</p>

Vårt syfte med denna studie är att belysa området lärares klassrumsfrågor. Detta gör vi med fokus på olika frågetypers förekomst, vad lärare har för syfte med frågor och vad de sedan gör med elevernas svar på frågorna som de ställt. Eftersom vi har valt att titta på förekomsten av frågor har detta lett till att vi genomfört sex stycken observationer hos tre lärare. Dessa lärare har vi senare även intervjuat för att exempelvis reda ut vad de har för syfte med att använda frågor som pedagogiska redskap. Observationerna har även varit till hjälp när vi har tittat på lärarnas uppföljning av elevsvaren. Resultaten vi har nått stämmer bra överens med tidigare studier men vi har också sett att området är komplext och inte så lätt som man ibland kan tro. Vad lärare ställer för frågor i ett fall kan passa bra där men mindre bra i ett annat. Det vi kunde se utifrån våra observationer var att förekomsten av olika typer av frågor stämde bra överens med lärarnas medvetenhet om frågor och vad de använder dem till. Lärarnas viktigaste syfte med att använda frågor var att få en dialog med eleverna samt att väcka samtal. Att frågor anses vara ett av de viktigaste pedagogiska redskapen är även något vi har kunnat se.

No description available.

This study aims to show how Swedish municipalities are differentiating in the hiring of communicators in order to practice internal and external communication. By contacting 50 randomly selected municipalities, an overview of their communication force could be established. The results showed great variance between municipalities. The following three hypotheses were then constructed to explain the variance between the municipalities. 1) Factors that will damage reputation will lead to an increase in communicators. 2) There will be a positive linear relationship between communicators and the organization’s size. 3) Municipalities with weak economies will have fewer communicators than municipalities with strong economies. These hypotheses were then tested through an ordinary least square method. This study concludes that from the selection used there were no relationship between economic situation and factors presumed to damage the municipality’s reputation, and investment in communicators, operationalized in hired communicators per hundred thousand inhabitants. A linear relationship between organization size and hired communicators could, however, be proven, thus indicating a strong belief in the gains of internal communication.