Syftet med följande arbete är att undersöka hur några gymnasielärare och gymnasietjejer resonerar kring hur lärare kan höja tjejers självkänsla. Arbetet innehåller en litteraturgenomgång om olika pedagogiska metoder som kan användas av lärare för att höja elevers självkänsla. Genom att intervjua gymnasielärare och gymnasietjejer ville vi undersöka hur dessa personer reflekterade över de pedagogiska metoder lärare använder eller skulle kunna använda för att höja tjejers självkänsla. Sammanfattningsvis pekar resultatet av undersökningen på att lärarna och tjejerna såg möjligheter för lärare att använda sig av olika pedagogiska metoder för att höja tjejers självkänsla. I resultatet framkom det även att det finns vissa svårigheter vilka kan hindra lärarna i arbetet. I examensarbetet diskuterar vi dessa med stöd i ett genusperspektiv. / The purpose of the following work is to examine how a couple of teachers and female students in upper secondary school discuss teachers' possibilities to enhance female students' self-esteem. The work contains a summary of literature within the field of pedagogical methods which could be used by teachers in order to enhance students' self-esteem. By interviewing upper secondary school teachers and female students we wanted to examine how these persons reflected on different pedagogical methods that teachers use to enhance female students' self-esteem. In conclusion, the result of the study points to the teachers and the female students seeing possibilities for teachers when using pedagogical methods in order to enhance female students' self-esteem.The result also shows that there were some difficulties which impede teachers in their work. In our work we discuss the impediments from a gender perspective.

Syftet med arbetet har varit att undersöka om och hur pedagoger i förskolan följer Lpfö 98 i värdegrundsarbete kring jämställdhet och genus. Jag ville ta reda på om det fanns skillnader i pedagogers förhållningssätt gentemot flickor och pojkar, vilka pedagogiska metoder som används av förskollärare för att motverka traditionella könsmönster och könsroller. Jag ville även studera om pedagogers arbete kring genus och jämställdhet förekommer som ett viktigt inslag i förskolans dagliga verksamhet.Undersökningen baserades på kvalitativa metoder. Jag valde att göra observationer, som genomfördes på fyra förskolor; två som låg i homogena områden och två som befann sig i mångkulturella områden samt intervjuer. För att urvalet av förskolor skulle likna samhällets struktur i södra Sveriges städer bestämde jag mig för att förskolorna skulle ligga i områden där majoriteten av befolkningen har ett etniskt svenskt ursprung samt i områden där de flesta invånarna har invandrarrötter. För att kunna få jämförbar datainsamling gjordes observationerna genom att videoinspela förskolans fysiska miljö samt förskolans verksamhet under en förmiddag. Observationerna koncentrerades framför allt på pedagogers förhållningssätt mot flickor och pojkar under morgonbemötande, måltider, planerade aktiviteter och under den fria leken. Min studie kompletterades även med kvalitativa intervjuer med både pedagoger (förskollärare) och biträdande rektorer som hade ansvar för de deltagande förskolorna. Alla intervjuer bandspelades. Jag anser att det material som samlades in och bearbetades är skäligt för min kvalitativa studie och tillräckligt för att kunna besvara arbetets frågeställningar.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder och arbetssätt pedagogerna på någraförskolor i Falkenbergs och Hyltes kommuner använder sig av för att arbeta medjämställdhet. Pedagogerna i Falkenbergs kommun har deltagit i ett jämställdhetsprojekt och vihar gjort jämförelser med Hyltes kommun där pedagogerna inte har haft möjlighet attmedverka i något projekt. Syftet var också att ta reda på om det finns behov av fortbildninginom detta område. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ansåg att det var den mestlämpade metoden för att kunna få svar på de empiriska frågeställningarna:• Vilka attityder/synsätt finns på uppdraget att bryta könsmönster och könsroller iförskolan bland pedagoger i två kommuner?• Hur ser jämställdhetsarbetet ut bland förskolans pedagoger i Falkenbergs och Hylteskommuner?• Vilka uppfattningar finns hur fortbildning bäst bör genomföras för att stärkajämställdhetsarbetet i förskolan?Elva pedagoger (förskollärare och barnskötare) intervjuades på förskolor i kommunerna.Urvalsgruppen delades in i tre grupper varav två intervjugrupper i Falkenberg och en grupp iHylte. Undersökningens teoretiska utgångspunkter har vi till största delen hämtat från denstatliga utredningen Jämställd förskola (SOU 2006:75) och rapporten ger många förslag pååtgärder för att nå fram till ett bättre jämställdhetsarbete. Intervjuresultatet visar tydligasignaler på att pedagoger är i stort behov av utbildning för att kunna utföra ett kvalificeratgenusarbete i barngruppen. Vi menar att de pedagoger som genomgått fortbildning inom dettaområde och nu arbetar aktivt har förändrat sitt förhållningssätt genom att reflektera över sigsjälv i sin roll som medskapare av kön. De uppvisar också en medvetenhet om att detraditionella könsrollsmönstren och könsrollerna måste brytas. I resultatet framkom även hurviktigt det är att arbetsledningen finns med i förändringsarbetet och stöttar sin personal.