Examensarbetets syfte är att synliggöra hur fritidslärares genusmedvetenhet med specifikt fokus på hur det förmedlas och gestaltas i fritidsverksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv. För att besvara studiens syfte har tre frågeställningar utformats. Hur förmedlas fritidslärares planering och genomförande av verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv? Hur gestaltas arbetsfördelningen i fritidshemmet utifrån ett jämställdhetsperspektiv?Hur synliggörs fritidslärares genusmedvetenhet på fritidshemmet? I studien har intervjuer använts som kvalitativt metodansats och intervjuerna genomfördes med fem utbildade fritidslärare.    I resultatet har vi fått fram att det är brist på tid och personal som gör det svårt för fritidslärarna att uppnå jämställdhetsmålen. Jämställdhetsmålen är inte i fokus i fritidslärarnas planering och fritidslärarna arbetar inte heller systematiskt för att uppnå målen. I resultatet framkommer det även att fritidslärarna fördelar arbetetsuppgifterna efter intresse och bekvämlighet vilket gör att traditionella föreställningar om kön stärks istället för att motverkas.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder och arbetssätt pedagogerna på någraförskolor i Falkenbergs och Hyltes kommuner använder sig av för att arbeta medjämställdhet. Pedagogerna i Falkenbergs kommun har deltagit i ett jämställdhetsprojekt och vihar gjort jämförelser med Hyltes kommun där pedagogerna inte har haft möjlighet attmedverka i något projekt. Syftet var också att ta reda på om det finns behov av fortbildninginom detta område. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och ansåg att det var den mestlämpade metoden för att kunna få svar på de empiriska frågeställningarna:• Vilka attityder/synsätt finns på uppdraget att bryta könsmönster och könsroller iförskolan bland pedagoger i två kommuner?• Hur ser jämställdhetsarbetet ut bland förskolans pedagoger i Falkenbergs och Hylteskommuner?• Vilka uppfattningar finns hur fortbildning bäst bör genomföras för att stärkajämställdhetsarbetet i förskolan?Elva pedagoger (förskollärare och barnskötare) intervjuades på förskolor i kommunerna.Urvalsgruppen delades in i tre grupper varav två intervjugrupper i Falkenberg och en grupp iHylte. Undersökningens teoretiska utgångspunkter har vi till största delen hämtat från denstatliga utredningen Jämställd förskola (SOU 2006:75) och rapporten ger många förslag pååtgärder för att nå fram till ett bättre jämställdhetsarbete. Intervjuresultatet visar tydligasignaler på att pedagoger är i stort behov av utbildning för att kunna utföra ett kvalificeratgenusarbete i barngruppen. Vi menar att de pedagoger som genomgått fortbildning inom dettaområde och nu arbetar aktivt har förändrat sitt förhållningssätt genom att reflektera över sigsjälv i sin roll som medskapare av kön. De uppvisar också en medvetenhet om att detraditionella könsrollsmönstren och könsrollerna måste brytas. I resultatet framkom även hurviktigt det är att arbetsledningen finns med i förändringsarbetet och stöttar sin personal.