Studien utgår från ett projekt som initierats av en förskola där vi som examensarbetesskribenter har haft som uppgift att titta på pedagogernas roll ur ett utomstående perspektiv. Det relationella perspektivet har fått en betydande roll genom hela studien då just mötet mellan pedagog och barn varit i fokus. Syftet med studien är att iaktta pedagogernas bemötande av barnen i hallen ur ett jämlikhetsperspektiv. Första mötet i hallen på morgonen kan ha en varierande betydelse för varje individ. För vissa barn betyder det att man får springa in och leka med kompisar och för andra är det en ledsam stund där man måste lämna sina vårdnadshavare. Därför är hallen intressant att undersöka närmre för att få inblick i hur pedagogerna arbetar när de möter barnen i hallen på morgonen. Studien baseras på semistrukturerade observationer där ett observationsschema följts. Reflekterande samtal har därefter förts med pedagogerna på avdelningen med utgångspunkt i den insamlade empirin från observationerna. Empirin har varit ett verktyg för pedagogerna att bli självmedvetna och uppmuntra till självreflektion kring sin progression. Resultatet visar att pedagogerna ger barn den tid som behövs för en god lämning samt ett bemötande som är anpassat efter varje enskild individ. Detta kan tolkas som att pedagogerna utgår från ett jämlikhetsperspektiv i mötet med barn i hallen.

No description available.

Vad samspelar barn och pedagoger kring i förskolans hall? Möjliggör detta samspel någon form av lärande i hallsituationen? Detta är en kvalitativ studie som utfördes på en förskola i en sydsvensk kommun. Syftet med studien var att försöka synliggöra vad som egentligen sker i hallen på förskolan, och om det pågår eller finns potential för ett lärande här. Studien bygger på observationer utförda i förskolans hall vid fyra olika på- och avklädningssituationer. Observationerna följdes upp med semistrukturerade intervjuer med tre av pedagogerna på avdelningen. Empirin har jag sedan analyserat och tolkat utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling.Resultatet visar att samspelet i förskolans hall främst sker kring dess praktiska bestyr. Samtalen i hallen utgår ifrån två olika grunder; samtal av privat karaktär och samtal kring praktiska skeenden i verksamheten. Studien visade också att det pågår ett lärande i förskolans hall; ett lärande som har potential att möta flera av läroplanens strävansmål. Resultatet visade vidare att pedagogerna ofta förbiser dessa lärandesituationer då lärandeprocesserna här är underordnade målet att barngruppen ska gå in eller ut. / What kind of interaction occurs in the preschool hallway among the children and their teachers? Does this interaction enable any kind of learning? This is a qualitative study performed at a preschool in a municipality in the south of Sweden. The purpose of the study was to try to find out what is actually happening in the preschool hallway, and if there is any kind of or potential for learning in the preschool hallway. The empirical data was collected through observations in the preschool hallway at four occasions when the children were about to come in or go outside. The observations were followed up by semi-structured interviews with three of the teachers in the department. The empirical data was then analyzed and interpreted on the basis of the socio-cultural perspective on learning and development.The results show that the interaction in the preschool hallway mainly happens around all the practical things associated with the hallway. The conversations here are divided in to two categories; conversations of private nature and conversations about practical issues concerning the preschool activities. The study also showed that in the preschool hallway there is an ongoing learning process, with the potential of meeting many goals of the preschool curriculum. The results showed that the teachers often overlook these learning situations due to the fact that the learning processes here are subordinate to the goal of getting the children ready to go in or out.

Syftet med studien är att genom kvalitativa observationer och intra-aktiv analys undersöka hur barnssjälvständighet uppstår vid påklädning av ytterkläder i förskolans hall. Förskolans hall går att förståsom ett pedagogiskt rum där barn förväntas klä på sig. Där inredningen är väggfast och statisk i sinutformning. Tidigare forskning som rört hallen har synliggjort mellanmänskliga företeelser. Därför villvi i vår studie luta oss mot den posthumanistiska teorin agentisk realism för att undersöka hur barnssjälvständighet uppstår i möten med ting och diskurser. Vår analys visar att det i hallen pågår myriaderav samhandlingar som alla får effekt för barns självständighet att uppstå. Sammanfattningsvis visar vårstudie att barn inte är självständiga påklädare utan att barn blir självständiga påklädare tillsammansmed ting, miljö och diskurser.

Syftet med studien är att genom kvalitativa observationer och intra-aktiv analys undersöka hur barns självständighet uppstår vid påklädning av ytterkläder i förskolans hall. Förskolans hall går att förstå som ett pedagogiskt rum där barn förväntas klä på sig. Där inredningen är väggfast och statisk i sin utformning. Tidigare forskning som rört hallen har synliggjort mellanmänskliga företeelser. Därför vill vi i vår studie luta oss mot den posthumanistiska teorin agentisk realism för att undersöka hur barns självständighet uppstår i möten med ting och diskurser. Vår analys visar att det i hallen pågår myriader av samhandlingar som alla får effekt för barns självständighet att uppstå. Sammanfattningsvis visar vår studie att barn inte är självständiga påklädare utan att barn blir självständiga påklädare tillsammans med ting, miljö och diskurser.