<p>Aspergers syndrom är ett neurologiskt tillstånd, som gör att personer med denna diagnos har problem med att umgås och förstå andra människors tankar och känslor på ett strukturerat sätt. Deras sociala oförmåga accepteras inte alltid av omgivningen,kanske för att det inte syns på"utsidan". De har ofta svårt att samtala på ett naturligt sätt och ofta blir de oerhört fascinerade och intresserade av ett speciellt ämne. Att vara annorlunda är många gånger frustrerande och det får konsekvenser för individen själv men även för omgivningen. </p><p>I denna uppsats redovisar jag kunskap om vad Aspergers syndrom innebär samt hur vi som är verksamma inom skolan kan agera för att tillmötesgå dessa elevers behov. Arbetet innehåller dessutom en empirisk del, i vilken pedagoger som arbetar med individer med Aspergerdiagnos ger sin syn på vad det innebär att ha en elev i klassen med Aspergers syndrom. </p><p>Min analys av den empiriska delen visar att det är oerhört komplicerat att tillmötesgå elever med Aspergers syndrom. Läraren rycks mellan eleven med Aspergers syndrom och övriga elever. Många i omgivningen har svårt att förstå de här personerna, vilket lätt resulterar i utanförskap och stort lidande för den drabbade.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Intresset för klassrummets fysiska miljö väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen</p><p>då klassrummen inte alltid kändes så tilltalande. Klassrummet är den plats där vi som</p><p>verksamma lärare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med våra elever.</p><p>Därför finner vi det viktigt att ta reda på hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredas</p><p>för att fungera optimalt.</p><p>Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på verksamma lärares erfarenheter kring</p><p>möblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vi</p><p>har undersökt om det går att använda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ett</p><p>pedagogiskt/individanpassat perspektiv.</p><p>För att verkligen fånga essensen av lärarnas erfarenheter valde vi att genomföra en</p><p>”casestudie” med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lärarnas respektive</p><p>hemklassrum.</p><p>Resultatet av studien visar att den fysiska miljön påverkar pedagogiken på så sätt att den</p><p>antingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten. Många lärare upplever sina</p><p>klassrum för små vilket i sin tur utgör en begränsning för möjligheten att utforma</p><p>klassrumsmiljön efter pedagogiska önskemål. Dessutom begränsar det flexibiliteten enligt</p><p>lärarna. Studien visar också på att elevinflytandet inte är så stort och att arbetsmiljö inte</p><p>högprioriteras.</p>

<p>Mitt första syfte med denna uppsats är att undersöka hur några föräldrar beskriver problem som kan uppstå i mötet med skolan. Ett andra syfte är att nå en djupare förståelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus.</p><p>Som grund för uppsatsen har jag använt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan föräldrar och skola. Jag har sedan utgått ifrån en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex föräldrar. Dessa har erfarenheter från totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan.</p><p>Föräldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och då främst när det gäller viktiga beslut i samband med barnens skolgång. Föräldrarna vill bli lyssnade till och tagna på allvar eftersom de känner sina barn och vet vad de kan prestera. Om inte detta sker upplever föräldrar ett utanförskap gentemot skolan. Andra aspekter som upplevs problematiska är när barnen inte får den pedagogiska utmaning de behöver och föräldrarna inte har tillträde till skolan. Föräldrarna vill ha en nära relation till skolan, där de är involverade i de beslut som berör deras barn.</p><p>Det som präglar dessa föräldrar är deras positiva attityd till skola och utbildning samt att de enligt min mening har ett starkt kulturellt kapital och habitus, vilket de i stor utsträckning använder sig av. Kännetecken för detta är att de är drivande i olika processer som berör deras barns skolgång. Några av föräldrarna påpekar även brister i skolan både när det gäller sociala sammanhang och undervisningens pedagogiska upplägg.</p>

Aspergers syndrom är ett neurologiskt tillstånd, som gör att personer med denna diagnos har problem med att umgås och förstå andra människors tankar och känslor på ett strukturerat sätt. Deras sociala oförmåga accepteras inte alltid av omgivningen,kanske för att det inte syns på"utsidan". De har ofta svårt att samtala på ett naturligt sätt och ofta blir de oerhört fascinerade och intresserade av ett speciellt ämne. Att vara annorlunda är många gånger frustrerande och det får konsekvenser för individen själv men även för omgivningen. I denna uppsats redovisar jag kunskap om vad Aspergers syndrom innebär samt hur vi som är verksamma inom skolan kan agera för att tillmötesgå dessa elevers behov. Arbetet innehåller dessutom en empirisk del, i vilken pedagoger som arbetar med individer med Aspergerdiagnos ger sin syn på vad det innebär att ha en elev i klassen med Aspergers syndrom. Min analys av den empiriska delen visar att det är oerhört komplicerat att tillmötesgå elever med Aspergers syndrom. Läraren rycks mellan eleven med Aspergers syndrom och övriga elever. Många i omgivningen har svårt att förstå de här personerna, vilket lätt resulterar i utanförskap och stort lidande för den drabbade.

Syftet med vårt examensarbete är att beskriva förskollärares tankar kring sin yrkesroll. Vi vill undersöka vilka faktorer som kan inverka samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i det praktiska yrkesutövandet. Vi vill ta reda på vilken betydelse arbetslaget har för att förskollärare utvecklas i sin yrkesidentitet. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått möjlighet att ta del av förskollärarnas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett oss underlaget till vår analys och diskussion. Samtliga förskollärare som vi intervjuade ansåg att ämnet är viktigt. Hur man ser på sin yrkesroll och hur man utvecklas i sin yrkesidentitet är det som ger förutsättningar för att utföra uppdraget. En av de stora förändringarna som informanterna delgav oss, var att man idag reflekterar och diskuterar sin yrkesroll och professionalitet mer än förut. Förskollärarna i studien har beskrivit en förändrad barnsyn. Den förändrade barnsynen påverkar hur de ser på pedagogisk dokumentation.

Mitt första syfte med denna uppsats är att undersöka hur några föräldrar beskriver problem som kan uppstå i mötet med skolan. Ett andra syfte är att nå en djupare förståelse av deras problembeskrivningar i ljuset av begreppen kulturellt kapital och habitus. Som grund för uppsatsen har jag använt tidigare forskning och litteratur som skildrar relationen mellan föräldrar och skola. Jag har sedan utgått ifrån en kvalitativ ansats och genomfört en intervjustudie med sex föräldrar. Dessa har erfarenheter från totalt tretton skolor och studien omfattar hela grundskolan. Föräldrarnas problembeskrivningar visar att det finns kommunikationsproblem i relationen till skolan och då främst när det gäller viktiga beslut i samband med barnens skolgång. Föräldrarna vill bli lyssnade till och tagna på allvar eftersom de känner sina barn och vet vad de kan prestera. Om inte detta sker upplever föräldrar ett utanförskap gentemot skolan. Andra aspekter som upplevs problematiska är när barnen inte får den pedagogiska utmaning de behöver och föräldrarna inte har tillträde till skolan. Föräldrarna vill ha en nära relation till skolan, där de är involverade i de beslut som berör deras barn. Det som präglar dessa föräldrar är deras positiva attityd till skola och utbildning samt att de enligt min mening har ett starkt kulturellt kapital och habitus, vilket de i stor utsträckning använder sig av. Kännetecken för detta är att de är drivande i olika processer som berör deras barns skolgång. Några av föräldrarna påpekar även brister i skolan både när det gäller sociala sammanhang och undervisningens pedagogiska upplägg.

SAMMANFATTNING Intresset för klassrummets fysiska miljö väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen då klassrummen inte alltid kändes så tilltalande. Klassrummet är den plats där vi som verksamma lärare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med våra elever. Därför finner vi det viktigt att ta reda på hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredas för att fungera optimalt. Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på verksamma lärares erfarenheter kring möblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vi har undersökt om det går att använda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ett pedagogiskt/individanpassat perspektiv. För att verkligen fånga essensen av lärarnas erfarenheter valde vi att genomföra en ”casestudie” med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lärarnas respektive hemklassrum. Resultatet av studien visar att den fysiska miljön påverkar pedagogiken på så sätt att den antingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten. Många lärare upplever sina klassrum för små vilket i sin tur utgör en begränsning för möjligheten att utforma klassrumsmiljön efter pedagogiska önskemål. Dessutom begränsar det flexibiliteten enligt lärarna. Studien visar också på att elevinflytandet inte är så stort och att arbetsmiljö inte högprioriteras.

Arbetet syftar till att göra en jämförande undersökning av läs- och skrivundervisningen i åldersblandade och åldershomogena klasser i de tidigare åren. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning av två skolor på olika orter i södra Sverige, där ena skolan arbetar åldersblandat och den andra åldershomogent. Jag har genomfört klassrumsobservationer på sammanlagt ca 12 timmar. Jag har också intervjuat respektive klasslärare. Resultaten tyder på att det finns några likheter, men främst skillnader i hur läs- och skrivundervisningen ser ut. I den åldersblandade klassen arbetade man mycket individuellt och efter arbetsscheman. Man använde främst bokstavsmetoden som läsinlärningsmetod. I den åldershomogena klassen utgick arbetet ofta från en lärarledd genomgång där man enligt LTG-metoden diskuterade fram arbetsmaterialet tillsammans med eleverna. Lärarnas erfarenheter kring att arbeta åldersblandat visade sig vara positiva överlag.Slutsatsen är att det kan finnas skillnader mellan läs- och skrivundervisningen i åldersblandade och åldershomogena klasser och att dessa skillnader kan medföra vissa pedagogiska konsekvenser. Åldersblandningen i sig verkar inte påverka i lika stor utsträckning som sättet att undervisa och medvetenheten om vilka pedagogiska vinster och förluster det ger.