No description available.

No description available.

No description available.

<p>Dagens lagstiftning anger att varje människa med funktionshinder ska kunna skapa sig ett värdigt liv som är så likt andra människors som möjligt och att man ska kunna leva oberoende och i gemenskap med andra. FN:s standardregler ska se till att lagar inte diskriminerar människor med funktionsnedsättning när det gäller sexuella relationer, äktenskap och föräldraskap. Syftet med vår uppsats är att beskriva hur habiliteringspersonal uppfattar och handskas med sexualitet hos människor med utvecklingsstörning. Vi har även undersökt hur lagar och styrdokument rörande familjeliv och sexualitet är integrerade i verksamheten och om personalen finner stöd och hjälp i dessa. Data har insamlats genom en gruppintervju med personal på ett gruppboende för människor med utvecklingsstörning. Relevanta styrdokument har analyserats med avseende på olika bemötanden av sexualitet samt hur personalen bör hantera den. Det framkommer i intervjun att det är lättare att förneka och omdefiniera sexualitet än att handskas med de olika dilemman som kan uppstå. Lagar som SoL och LSS ger utrymme för olika tolkningar vilket komplicerar arbetet ute på fältet. Följden av detta blir att det är personalens egna normer, värderingar och fördomar som styr hur de bemöter personer med utvecklingsstörning och deras sexualitet.</p>

No description available.

No description available.

Dagens lagstiftning anger att varje människa med funktionshinder ska kunna skapa sig ett värdigt liv som är så likt andra människors som möjligt och att man ska kunna leva oberoende och i gemenskap med andra. FN:s standardregler ska se till att lagar inte diskriminerar människor med funktionsnedsättning när det gäller sexuella relationer, äktenskap och föräldraskap. Syftet med vår uppsats är att beskriva hur habiliteringspersonal uppfattar och handskas med sexualitet hos människor med utvecklingsstörning. Vi har även undersökt hur lagar och styrdokument rörande familjeliv och sexualitet är integrerade i verksamheten och om personalen finner stöd och hjälp i dessa. Data har insamlats genom en gruppintervju med personal på ett gruppboende för människor med utvecklingsstörning. Relevanta styrdokument har analyserats med avseende på olika bemötanden av sexualitet samt hur personalen bör hantera den. Det framkommer i intervjun att det är lättare att förneka och omdefiniera sexualitet än att handskas med de olika dilemman som kan uppstå. Lagar som SoL och LSS ger utrymme för olika tolkningar vilket komplicerar arbetet ute på fältet. Följden av detta blir att det är personalens egna normer, värderingar och fördomar som styr hur de bemöter personer med utvecklingsstörning och deras sexualitet.

How can we learn to utilize the staff in special schools in a better way? Assistants belong to a professional group within the school system whose mandate is not specifically regulated by government regulations. Despite having a lower education than teachers, assistants are often the group who work with those students that have the greatest learning difficulties. The way in which assistants view their function within the educational system has been described in this study with a hermeneutical approach using interviews from four assistants employed in special schools. The results of this study describe two ways to work as an assistant; one where the assistant feels great participation in all aspects of the educational work and one where the assistant does not feel equally involved, but instead describes a feeling of isolation mostly in regards to teachers. The factors in the outcome of this study that seem important are collegial cooperation, responsibility and sense of community. Both the results of this study and previous research in this area show deficiencies in cooperation between the assistant and the teacher and assistants can get take too much responsibility for teaching. Inadequate information and too little common planning time for assistants and teachers are mentioned as concrete reasons for this. Some assistants feel that there are difficulties concerned with receiving acknowledgement as a profession.

Sammanfattning Individer med utvecklingsstörning har under en stor del av historien betraktats som mindervärdiga eller som icke-mänskliga varelser och har under lång tid förvägrats grundläggande mänskliga rättigheter. Exempelvis hade man i Sverige fram till 1976 ett juridiskt stöd för att tvångssterilisera personer med utvecklingsstörning. Under senare tid har dock inställningen att personer med utvecklingsstörning ska ha samma möjligheter och levnadsomständigheter som andra personer vuxit fram i stora delar av västvärlden. Detta har bland annat lett till en mer personcentrerad vård där personer med utvecklingsstörning fått mer makt att bestämma över sina egna liv. Mot denna bakgrund är syftet med denna litteraturöversikt att ta fram ett kunskapsunderlag för att designa en lättläst broschyr om preventivmedel anpassad för kvinnor med utvecklingsstörning. Metoden som används är en litteraturöversikt där databaserna PubMed, Google Scholar och PsycINFO har genomsökts. Efter granskning och analys valdes 18 artiklar ut att inkluderas i resultatet. Resultatet visade att kvinnor med utvecklingsstörning har begränsad kunskap om preventivmedel och reproduktion. Valet av preventivmedel påverkades av olika faktorer som begränsad kunskap om preventivmedelsanvändning, brist på lättläst informationsmaterial samt läkarens begränsade kunskap och erfarenhet av att ge preventivmedelsrådgivning till kvinnor med utvecklingsstörning. För att ytterligare förbättra situationen för dessa kvinnor behöver ett flertal förändringar ske. Framförallt behöver kvinnor med utvecklingsstörning få en ökad kunskap om sex, samlevnad och preventivmedel. Dessutom behöver kunskapen om dessa kvinnors särskilda behov stärkas bland förskrivande barnmorskor och läkare.

I denna studie har vi valt att undersöka vilka upplevelser av bemötande och stödinsatser mödrar med en utvecklingsstörning har i samband med deras föräldraskap. Att bli förälder innebär en utmaning för oss alla, men för föräldrar med en utvecklingsstörning kan föräldraskapet innebära svårigheter som gör att utmaningen blir svår att klara av. Forskning har dock visat att med rätt stöd kan föräldrarna bli tillräckligt bra föräldrar. Det finns en stor kunskapsbrist på området som resulterar i fördomar och en risk att föräldrarna inte får det stöd som de behöver. Vi har valt att göra en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med tre mödrar som har en utvecklingsstörning i Umeå Kommun. Studien visade på både positiva och negativa upplevelser gällande bemötande och stödinsatser. Trots att mödrarnas berättelser skiljde sig åt, så delade mödrarna upplevelsen av att föräldraskapet hade inneburit att det fått kämpa på egen hand, och att de fått för lite stöd från samhället. Vi tänker, att genom ökad kunskap om föräldraskap och utvecklingsstörning hos yrkesverksamma kan både bemötandet och stödet förbättras, och därmed skapas bättre förutsättningar för föräldrarna att lyckas med sitt föräldraskap.