Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

No description available.

De senaste åren har varit omvälvande för musikbranschen då digitala verktyg har gett den strömmade musiken en allt större plattform. Vi har idag möjlighet att lätt nå miljoner låtar med endast några knapptryck, och barn i vår tid har under sin uppväxt tillgång till musik på ett sätt som ingen annan tidigare generation har upplevt. Detta gör att noter och notläsning kan tyckas föra en tynande tillvaro då det är så lätt att istället lära sig sånger via sitt gehör. Hur påverkar detta barns inställning till musikteori och notläsning? Finns det fortfarande barn som anser att det är viktigt att kunna läsa noter och sjunga sånger ”direkt från bladet”? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka källor som elever i tre musikklasser upplever som viktigast för deras notläsningskunskaper och om de upplever att det är viktigt att kunna läsa noter. Är det så att det är instrumentundervisning utanför skolan som är viktigast eller är det teorilektionerna i skolan, eller rentav körsångslektionerna? Har de tagit vara på möjligheten att lätt söka efter information på internet när de har studerat? Undersökningen genomfördes påbåde kvantitativ och kvalitativ väg med hjälp av en enkät som fylldes i av alla elever i varje klass samt intervjuer med tre utvalda elever. Resultatet visar föga förvånande att teorilektionerna är det som de allra flesta anser är den största källan till deras kunskaper inom notläsning. De vittnar om att dessa lektioner hjälper dem att sätta ord på vad de gör när de sjunger och övar deras gehör. Likaså uppger de elever som spelar instrument utanför skoltid att den undervisningen har varit väldigt viktigt för dem. Något som troligtvis beror på att de har fått mycket tid för individuell undervisning samt lätt har kunnat tillämpa teorin direkt på sitt instrument.

Denna studie har som syfte att undersöka vilka typer av pedagogiska verktyg och förhållningsätt som är behjälpliga för en instrumentallärare inom konstmusikområdet i undervisningen av en elev på högstadie- eller gymnasienivå med dyslexi. Det finns en del angränsande forskning på kopplingen mellan dyslexi och musik tillgänglig på svenska som uppmanar lärare till att på ett eller annat sätt ”strunta i noterna”. Denna uppsats vilar på antagandet att mer eller mindre flytande notläsning är en nödvändighet för alla som vill verka inom konstmusikområdet och försöker därför hitta konkreta verktyg och förhållningsätt som har till uppgift att stärka elevens notläsningsförmåga. Slutsatser har uppnåtts genom att intervjua sex respondenter som på olika sätt bidrar med att teckna en bild av en dyslektisk musikers verklighet samt att ge konkreta förslag på hur musikpedagogik mot dyslektiker bör utformas. En medvetet heterogen grupp respondenter har valts för att få så många infallsvinklar på ämnet som möjligt: musiklärarens, musikelevens, den aktive dyslektiske musikern samt specialpedagogen som arbetar med dyslexi i allmänhet. Resultatet av intervjuerna sätts även i ett bredare sammanhang genom att jämföras med pedagogiska tankar från andra länder (framför allt pianopedagogen Sheila Oglethorpes) samt de hjälpmedel som används i svenska skolan för arbete med läs- och skrivsvårigheter bland dyslektiker. Uppsatsen avslutas med ett diskuterande kapitel där det tydliggörs att flera av respondenterna använder liknande strategier (bl.a. användandet av färgpennor och symboler för att tydliggöra notbilden, uppförstoring av notbilden, arbete med gehör etc.) för att klara av notläsningen. Dessutom finns det många likheter i deras egna erfarenheter av musikstudier, deras professionella verksamhet och hur de skulle vilja se att pedagoger fortsatt arbetar och tar hänsyn till dyslektiker inom musikundervisningen. Uppsatsen avslutas genom att kategorisera dessa svar och jämföra dem med exempelvis Oglethorpes teorier.

<p>Fem kvalitativa intervjuer gjordes med syfte att undersöka huruvida olika typer av</p><p>metoder att tänka används då en person transponerar en notbild, och i så fall hur dessa</p><p>metoder kunde beskrivas. Intervjupersonerna spelar brassinstrument på hög</p><p>amatörnivå och i några fall professionell nivå. Utifrån resultatet kunde fyra</p><p>huvudsakliga metoder urskiljas: 1. Notflyttning – då man tänker sig en annan skriven</p><p>not och kan läsa av den. 2. Funktionsmall – då man utifrån notbilden skapar en</p><p>funktionell mall som appliceras på valfri tonart. 3. Greppbyte – då man oberoende av</p><p>tonart räknar ut vilka grepp som gäller. 4. Nyinlärning – samma process som när man</p><p>lär sig noter första gången. Diskussionskapitlet tar upp hur dessa förhåller sig till</p><p>varandra och föreslår ytterligare tänkbara metoder.</p>

No description available.

No description available.

Fem kvalitativa intervjuer gjordes med syfte att undersöka huruvida olika typer av metoder att tänka används då en person transponerar en notbild, och i så fall hur dessa metoder kunde beskrivas. Intervjupersonerna spelar brassinstrument på hög amatörnivå och i några fall professionell nivå. Utifrån resultatet kunde fyra huvudsakliga metoder urskiljas: 1. Notflyttning – då man tänker sig en annan skriven not och kan läsa av den. 2. Funktionsmall – då man utifrån notbilden skapar en funktionell mall som appliceras på valfri tonart. 3. Greppbyte – då man oberoende av tonart räknar ut vilka grepp som gäller. 4. Nyinlärning – samma process som när man lär sig noter första gången. Diskussionskapitlet tar upp hur dessa förhåller sig till varandra och föreslår ytterligare tänkbara metoder.

Det här utvecklingsarbetet handlar om hur man får elever att bli bättre på notläsning samt hur man får musikteori att bli mer intressant. Jag har använt mig av prima vista-tekniken för att skapa ett flöde i notläsningsprocessen som liknar det man har när man läser en vanlig bok. Jag har haft tillgång till tre helklasser bestående av nyanlända med varierad bakgrund. Eleverna går första året i gymnasiet men läser mot årskurs nios läroplan. Jag har valt att använda enkät, loggbok samt två prov som insamlingsmetod för att få fram data under lektionerna. Lektionerna bestod av klapp- och sångövningar, nämnda prov och diskussioner om musikteori. För att mäta elevernas notläsningskunskaper lades det första provet i början av dagen, innan den övriga undervisningen, och det andra i slutet av den sista lektionen i serien. Undersökningen visade att majoriteten av eleverna blev bättre på notläsning.

Det här arbetet undersöker olika metoder för att utveckla notläsningsförmågan som violast i syfte att snabbare kunna ta till sig noter och därmed underlätta livet som orkestermusiker. I arbetet presenteras det vad följande böcker inom området skriver om avistaläsning: Robert Spillman - Sight reading at the keyboard Lois Phillips - Can you sight read? Paul Harris - Improve your sight reading David Hickman - Music Speed reading for instrumentalists Hickmans metod genomfördes praktiskt. Innan det praktiska arbetet med Hickmans bok gjordes inspelningar av två etyder från boken. Ett år senare, efter arbetet med boken, gjordes inspelningar av samma etyder och resultatet jämfördes. Under processen fördes loggbok över hur Hickmans bok användes, reflektioner samt dokumenterade metronomtal. Då arbetet handlar om notläsning, som är en så pass grundläggande del av spelet redovisades arbetet klingande med en examenskonsert 29 maj 2024. Arbetet har lett till en ökad förmåga av notläsning och självkänsla som utöver övningarna även kan bero på mängdövning generellt sett.