Som gitarrist är det inte ovanligt att ens förmåga till notläsning blir ifrågasatt, av både andra gitarrister såväl som medmusiker. Jag har genom det här arbetet undersökt vilka underliggande faktorer som kan spela in i varför det är så svårt att spela efter noter på gitarren samt analyserat mitt eget lärande och vilken utveckling jag har observerat hos mig själv efter åtta veckor av fokuserat övande på a vista. Jag har arbetat utifrån ett designteoretiskt perspektiv, och analyserat min progression med hjälp av loggbok och videoinspelning samt analyserat läroböcker som berör a vista och ackompanjemang. Det jag fann var att det finns en skillnad i läroböckerna gällande vilket teckensystem som föredras att användas för att lära sig spela a vista gentemot att lära sig spela ackompanjemang, och att dessa två aspekter av gitarr särskiljs. Jag fann också att min egen utveckling främjades av att jobba på ett strukturerat sätt med a vista. Slutligen så för jag en diskussion kring mitt resultat och tidigare forskning, samt det teoretiska perspektiv som jag använt i den här studien. / As a guitarist, it is not uncommon for one's ability to read sheet music to be questioned, both by other guitarists as well as fellow musicians. In this paper, I have investigated what underlying factors may play a role in why it is so difficult to sight read on the guitar, as well as analyzed my own learning and what improvement I could observe in myself after eight weeks where I practiced sight reading. Using design theory, I analyzed my progression with the help of a practice journal and video recording. I also analyzed textbooks that focus on sight reading and accompaniment. What I found was that there is a difference in which notation system teachers choose to use when teaching sight reading versus accompaniment, and that these two aspects of guitar are separated. I also found that my own improvement benefitted from working in such a structured environment. I  also discuss what it could mean to work with these two different forms of guitar playing.

Syftet med studien är att få en fördjupad inblick i hur instrumentallärare behandlar musikteori i sin undervisning för elever i grundskoleålder. Forskning tyder på att elever väljer bort musikteori som ämne på grund av bristande intresse. För att få en bild av i vilken mån instrumentallärare integrerar musikteori i sin undervisning gjorde jag korta strukturerade intervjuer med ett större antal musiklärarstudenter. Jag gjorde också djupintervjuer med fyra instrumentallärare som på ett aktivt sätt integrerar musikteori i sin undervisning. Som teoretisk utgångspunkt i studien har jag använt mig av teorier om lärande. I resultatet visas två olika arbetssätt över hur musikteori kan läras. Det ena sättet sker genom att lära ut musikteorin i mindre delar, motiverade utifrån det eleven spelar. Det andra sättet är att presentera musikteoretiska helheter, ”system”. Resultatet visar också på två olika förhållningssätt till musikteori som ämne. I det första förhållningssättet betonas teorins praktiska funktion. Den ger alla som sysslar med musik ett gemensamt språk att samlas runt. I det andra betonas teorins musikaliskt konstnärliga funktion. Teorin utvecklar en förmåga att se och höra sammanhang och enskildheter i musiken, och detta skapar en förståelse och medvetenhet hos musikerna, vilket i sin tur öppnar för ett självständigare och rikare musicerande. / The study aims to gain a deeper insight into how music teachers apply music theory in their teaching of pupils at the compulsory school age. Research suggests that students opt out of music theory as a subject because of a lack of interest. To get an idea of the extent to which instrumental teachers integrate music theory in their teaching, I have interviewed a large number of music student teachers through a structured interview. I also interviewed four instrumental teachers who actively integrate music theory in their teaching, and had access to their methodology and approach to the subject. I have used theories of learning as the theoretical basis of the study. The results are shown by two different approaches in how theory can be taught. One method is by presenting music theory into smaller parts, motivated by what the student plays. The other method is to present the music theoretical entities, a "system". The results also indicate two different approaches to music theory. The first theory emphasizes practical function. It gives everyone involved in music a common language to gather around. The second theory emphasizes musically artistic function. The theory develops an ability to see and hear the context and details of the music, and this creates an understanding and awareness in musicians, which in turn allows for a more autonomous and richer music.

Syftet med studien är att få fördjupad insikt i hur sångpedagoger arbetar med musikteori i enskild sångundervisning på gymnasiet. I bakgrundskapitlet presenteras de rådande betygskriterierna inom ämnet Instrument eller sång I samt tidigare forskning och litteratur som har anknytning till studiens syfte.   Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och har sedan analyserat materialet ur ett sociokulturellt perspektiv. Samtliga informanter har utbildning från musikhögskola och arbetar vid gymnasieskolans estetiska program. De beskriver sin syn på musikteori ur ett sångperspektiv, berättar hur de arbetar med musikteori i sin undervisning samt ger exempel på hur eleverna kan motiveras till lärande. Resultatet visar att alla informanter anser att musikteori och notläsningsförmåga är viktigt för elevernas musikaliska helhetsbild. Eleverna själva har dock svårt att förstå nyttan av musikteorin eftersom det är lättare för dem att lära sig genom att lyssna på inspelningar via internet. De har också svårt att få en översiktlig helhet över musik och musikteori. / The purpose of this study is to gain deeper insight into how vocal teachers incorporate music theory during individual lessons in upper secondary school. The background chapter presents the grading criteria for Instrument eller sång I, in addition to previous literature related to this purpose.   I have used qualitative interviews and analysed the data from a sociocultural perspective. All of the informants have a higher musical education and work at the designed aesthetical programme at various upper secondary schools. They describe their view of music theory from a vocalist’s perspective and also explain how they incorporate music theory when teaching. The result indicates that the informants consider music theory and the ability to read music as being very important for the student’s general comprehension of music. The students though, have difficulties understanding the advantage of music theory skills since it is easier for them to learn by listening to recordings on the Internet.

Syftet med arbetet var att utveckla en individuellt utformad färgstödd notinstuderings- metod för att underlätta inlärning samt stärka musikaliskt uttryck avseende musikens riktning och karaktär. Det är inte ovanligt att musikstudenter kämpar med notläsning något som ofta kan förklaras av svårigheter i de väsentliga funktioner som behövs vid inlärning. Färger har en psykologisk inverkan på människan och det finns generella uppfattningar om vad de betyder. Dessa färgassociationer låg som grund för färgläggningsmetoden. I utvecklandet av färgläggningsmetoden spelades tio orkesterutdrag för cello. På åtta av dessa representerades musikens olika karaktärsdrag av specifika färger i noterna. Utdrag före och efter metodutvecklingen spelades in och bedömdes enligt en bedöm- ningsmall. De objektiva delarna av resultatet visade generellt inga större skillnader i det klingande utfallet. Däremot var förändringen i den subjektiva upplevelsen av instuderingsproces- sen mer påtagligt positiv. Fortsatt forskning med modifierad metod kan stärka resultat och ge värdefull kunskap. Förhoppningsvis inspirerar detta arbete både lärare och stu- denter till att på ett individuellt anpassat sätt använda färgläggning eller andra kreativa metoder för att förbättra instuderingsprocessen av notbaserad musik. / The overall objective of the present study was to develop an individually designed col- our based musical study method to facilitate learning and to improve musical expres- sion regarding direction and character in music. It is not unusual that music students struggle with reading music, something that can be explained by difficulties in the es- sential functions necessary in a learning process. Colours have a psychological effect on humans and there are general opinions of their individual meaning. The colouring method was based on these colour associations. During the development of the colouring method ten orchestra excerpts for cello was used. On eight of these are the different characters in the music represented by specific colours on the music sheet. The objective parts of the result showed generally no major differences in the sounding outcome. However, a positive change in the subjective experience of the learning pro- cess became apparent. Continued research with somewhat modified method could strengthen the result and give valuable knowledge. Hopefully, the present study will inspire both teachers and students to, in an individual adapted way, use creative meth- ods such as colouring to facilitate the studying process of note-based music.

Syftet med detta arbete är att studera min läroprocess när jag övar på notläsning a prima vista på elbas samt att undersöka hur mina val för lärandesituationens design påverkar mitt lärande. Under en fyraveckorsperiod har jag övat a vista-läsning 3-4 gånger per vecka vilket dokumenterats genom videofilmning och loggbok. Arbetet tar utgångspunkt i ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Resultatet visar en progression i min förmåga att läsa a prima vista samt hur olika resurser påverkat lärandet. I diskussionsdelen problematiseras resultaten i förhållande till tidigare forskning inom området samt vilka förutsättningar det valda materialet och studiens metod innebär för mitt lärande. / The purpose of this work is to study my learning process when practicing sight-reading on the electric bass and to examine how my choices on the design of the learning situation affect my learning. During a four-week period I’ve been practicing sight-reading 3-4 times per week which has been documented using video recording and a logbook. The study is based on a design theoretical perspective on learning. The results show a progression in my ability to sight-read and also how various resources affect my learning. In the last chapter I problematize the results in relation to previous research in this field of study and what preconditions the chosen material and the study’s method mean for my learning.

The prejudice that guitar players do not know how to read traditional western music notation has been around for a long time. That seems to also have had its affect on guitar education. For many guitarists the obvious choice is instead tablature. This study examines the attitude towards sheet music among guitar teachers at the Swedish kulturskola. The subject has been chosen primarily for the fact that the Swedish municipal music school does not have any guidelines regarding whether or not to use sheet music in the education. The purpose of this study is to examine how six guitar teachers view the use of traditional western music notation versus tablature in kulturskolan. The study is based on interviews with the teachers. The analysis has been made with a phenomenographic approach. The result reveal that all the participants prefer tablature due to it is more direct and quick implementation. Using tablature is a pedagogic strategy to keep the studentes interests in their instrument rather than an act of choice. Even if some of the teachers themselves would like to be using traditional western music notation to a greater extent they mean that it’s not possible. / Länge har fördomen funnits att gitarrister inte kan läsa noter, något som också tyckts påverka gitarrundervisningen. För många gitarrister är istället det vedertagna verktyget tabulatur. Den här studien undersöker attityden till notläsningsmetoder hos gitarrlärare på kulturskolan, just eftersom kulturskolan inte har några styrdokument. Syftet med detta arbete är att undersöka hur sex stycken gitarrlärare uppfattar att det fungerar att arbeta med notläsning respektive tabulatur i kulturskolan. Undersökningen har genomförts med kvalitativa forskningsintervjuer kring gitarrlärarnas användning av notläsningsmetoder i den egna undervisningen. Analysarbetet har utgått från en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att lärarna föredrar tabulatur för den direkta och snabba implementeringen. Att använda sig av tabulatur är en pedagogisk strategi för att få eleverna att hålla fast vid sitt instrument, snarare än ett aktivt val. Även om lärarna själva i vissa fall hade velat använda sig av notläsning i större utsträckning så uppfattar de av olika anledningar att det inte är möjligt.

Under åtta veckor har jag lärt mig åtta nya folkmusiklåtar genom notläsning. Vanligtvis arbetar folkmusiker utifrån en gehörstradition och nu ville jag utmana mig själv med ett annat tillvägagångssätt. Syftet var att avgöra hur min inlärningsprocess påverkas, hur memoreringen av låtarna påverkas och hur jag upplever min tolkning av “svänget” när jag jobbar utifrån notläsning.  Varje vecka har jag jobbat med en ny låt och genom utförliga anteckningar i min loggbok samt ljudinspelningar har jag kommit fram till flera resultat kring hur projektet upplev- des. Mina egna reflektioner kring processen sammanfattas i resultatet i form av ett feno- menologiskt perspektiv. / I have been learning eight traditional Swedish tunes in eight weeks by reading sheet mu- sic. This kind of music is usually taught through showing and listening to others, but I wanted to challenge myself with another way of working. The purpose is to see how my process of learning and adapt a tune is affected, how my memorizing is affected and how my assumption of a “groove” is affected.  Each week I have worked with a new tune and during the process I have written down notes in my notebook and recorded how I sound early on and afterwards. These tools have led me too a result of how I felt and what I have realized after the project.

Med utgångspunkt i min bristande notläsningsförmåga är syftet med föreliggande studie att undersöka vilka resurser utöver själva noterna som jag använder vid inlärningen av ett noterat musikstycke. Detta sker via videoobservation, dikterad loggbok, samt insamling av tidigare data. Tre olika övningspass á 20 minuter ligger till grund för resultatet. Dessa analyserades och bearbetades utifrån ett designteoretiskt perspektiv. I resultatet beskrivs vilka resurser jag använde, hur de användes, samt varför de användes. I diskussionsdelen belyses resultatet utifrån ett designteoretiskt perspektiv, jag resonerar kring behovet av att använda dessa resurser, samt diskuterar orsaken till min problematik och vägen framåt. / Based on my lacking ability to read sheet music, the purpose of this study is to examine what resources beyond the music notation I use in the process of learning a piano piece from sheet music. This is done through video observation, a dictated journal, and collection of previously available data. Three separate practice sessions of 20 minutes each is the basis for the result. These were analyzed and processed based on a design theoretical perspective. The result describes which resources I used, how they were used, as well as why they were used. In the concluding discussion section, I illuminate the result from the perspective of design theory, I argue regarding the need to use these resources, as well as discuss the cause of my problems and a possible way forward.

Jag har under projektets gång studerat in fem renässansstycken för klassisk gitarr utan att ta hjälp av instrumentet vid instuderingsprocessen och analyserat resultatet utifrån ett hermaneutiskt perspektiv. Instuderingen av styckena har skett helt mentalt genom en kombination av två olika metoder för mental instudering baserat på Giesking och Liemers (1972) Visualizarion och en metod som Pujol (1983) presenterat som jag i denna studie väljer att kalla för Praktiskt Föreställande. Syftet är att se hur väl jag kan studera in ett stycke helt utan instrument i handen och att utforska hur den mentala instuderingsprocessen utvecklas under projektets gång i takt med att jag lär mig mer om metoderna genom att använda dem. Under den fem veckor långa studien förde jag loggbok där jag reflekterade och redovisade för mina instuderingstillfällen samt spelade in uppspelet av vart stycke med video och ljud. Varje instuderingsperiod á en vecka ledde till en utveckling av metoderna. I resultatet presenterar jag hur min användning av de båda metoderna gradvis utvecklas och hur det klingande resultatet i sin tur förbättras av den mentala förberedelsen. I diskussionskapitlet ställs mitt resultat mot mitt teoretiska perspektiv samt relevant litteratur och tidigare forskning inom området.   Nyckelord: gitarr, mental träning, visualisering, observationsstudie, notläsning, prima vista, hermeneutik / I have during this project studied five renaissance pieces for classical guitar without the help of my instrument while studying them and analyzed the results from a hermeneutical point of view. The studying of the pieces has been a completely mental process and a combination of two methods for mental rehearsal that have been used based on Giesking and Liemers (1972) Visualization and a method presented by Pujol (1983) that I during this study will call Practical Imagery. The intention is to explore how the process of mental rehearsal will evolve during the project as I learn more about the methods by using them. During the five-week long study I wrote a journal used for me to reflect and present the process of studying the pieces and recorded each performance with video and audio. Each period lead to me evolving the use of the methods. In the results I present how the use of both methods lead to them both gradually evolved and how the performance was affected by the mental training. In the discussion chapter I compare the results to my theoretical perspective, relevant literature and former research within the subject matter.   Keywords: guitar, mental rehearsal, visualization, observational study, reading sheet music, sight reading, hermeneutics

Syftet med denna självstudie har varit att undersöka min livsvärld när jag spelar a prima vista och syna de tankemönster som uppstår. Arbetet genomsyras av ett livsvärldsperspektiv och utgångspunkten är frågeställningarna: Hur upplever jag avistaspel samt Hur förändras min livsvärld under arbetets gång. Insamling av material har skett via en strukturerad processloggbok som förts efter varje dokumenterat avistapass. Dessa anteckningar tillsammans med frågeställningarna lägger sedan grund för resultatet som delas upp i två avsnitt. Det första, Upplevelser av a prima vista, redogör för betydelsen av sammanhang utifrån faktorerna Tid och plats, Material och progression samt Avista med sällskap. Jag redovisar i detta avsnitt återkommande mönster i upplevelsen av min avistaläsning som förhåller sig till dessa faktorer och synar vilket sammanhang som tycks gynna min övning bäst. Resultatets andra del, Min föränderliga livsvärld, beskriver sedan hur min livsvärld har förändrats under projektets gång. Detta redovisas utifrån rubrikerna: Tankemönster, Medvetenhet samt Motivation och nya tankemönster. I detta avsnitt går det att skildra en resa från att förknippa min prestation med jaget, till att se på avistaläsning som ett fristående fenomen där medveten övning hjälper mig framåt i utvecklingen. Slutligen knyts resultatet till bakomliggande litteratur och forskning i diskussionsavsnittet. Under rubriken a prima vista och övning diskuteras mina upplevelser i förhållande till färdigheter i avistaspel, därefter beskrivs min resa mot en ny livsvärld, där fokus ligger på känslomässiga aspekter och betydelsen av medvetenhet. / The purpose of this self-observation has been to see into my life-world while sight-reading sheet music for piano and to visualize the thinking patterns that arise followed by reflection. The work is permeated by a life-world perspective with following questions as starting point: How do I experience playing a prima vista and In which ways does my life-world change during the project. The material has been collected via a structured process logbook, which has been written in after every occasion. These notes along with the questions described above then shapes the result which is divided into two sections. The first section, Experiences during a prima vista explains the importance of context based on Time and place, Material and progression, and Playing a prima vista with someone watching. In this section, I report repeating patterns in the experience of my sight-reading that relate to these contexts and I also point out which context seems to benefit my exercise the best. The second section of the result My changeable life-world, then explains in which ways my life-world has changed during the project. Beneath the headings Thinking patterns, Awareness and New thinking patterns it is possible to see a journey from associating my achievements with my identity to looking at sight-reading as a phenomenon possible to manage by being aware while practicing. Lastly I relate the literature and researches to my result in a closing discussion. Under the headline a prima vista and practice I discuss my experiences and relate these to relevant skills during sight-reading, thereafter I describe my journey towards a new life-world where main topics are emotional aspects and the meaning of awareness.