abstract: This study examined attitudes and perspectives of classroom guitar students toward the reading of staff notation in music. The purpose of this qualitative research was to reveal these perceptions in the student's own words, and compare them to those of orchestra and band students of comparable experience. Forty-seven students from four suburban middle and high schools on the east coast were selected through purposeful sampling techniques. Research instruments included a Musical Background Questionnaire and a thirty-five question Student Survey. Follow-up interviews were conducted with students to clarify or expound upon collected data. Guitar, orchestra, and band teachers were interviewed in order to provide their perspectives on the issues discussed. The Student Survey featured a five-point Likert-type scale, which measured how much students agreed or disagreed with various statements pertaining to their feelings about music, note-reading, or their class at school. Collected data were coded and used to calculate mean scores, standard deviations, and percentages of students in agreement or disagreement with each statement. Interviews were audio recorded and transcribed into a word processing document for analysis. The study found that while a variety of perspectives exist within a typical guitar class, some students do not find note-reading to be necessary for the types of music they desire to learn. Other findings included a perceived lack of relevance toward the classical elements of the guitar programs in the schools, a lack of educational consistency between classroom curricula and private lesson objectives, and the general description of the struggle some guitarists experience with staff notation. Implications of the collected data were discussed, along with recommendations for better engaging these students. / Dissertation/Thesis / D.M.A. Music 2011

I följande studie kommer jag redovisa resultatet ifrån den självstudie som jag har bedrivit i syfte av att utforska huruvida min instuderingsprocess skiljer sig utifrån jazz- och klassisk repertoar på instrumentet kontrabas. Studien redovisar även hur jag erhåller och nyttjar den instuderade tekniken och materialet i de givna jazz- och stråkorkestertillfällena, samt om hur instuderingen skiljer sig i den mån av tidigare erfarenheter kunskaper. Studien tar form utifrån hur jag som erfaren jazzbassist instuderar och spelar i stråkorkester som novis i den miljön, samt hur jag fördjupar mitt instuderande till jazzensemblerna. I syfte att studien har ett stort fokus på instudering och ensemblespel så diskuteras även huruvida de olika ensemblekulterna skiljer sig i mån av styrning, inflytande och uttryck. Arbetet bearbetas genom videodokumentation som sker under instudering- och övningspass, samt ensembletillfällen. Matrealet bearbetas sedan genom transkription och analys där matre- alet kategoriseras efter olika kategorier i syfte att besvara mina frågeställningar. Arbetet utgår utifrån ett sociokulturellt perspektiv och där med har ett fokus på hur jag brukar kunskap och artefakter i olika kulturer och miljöer, samt hur jag lär mig utifrån de olika ensembleformerna. Resultatet i arbetet visar hur notläsningen i stråkorkestern är direkt kopplat till mitt gehör, och genom instudering av notmatrealet så betingas mitt gehör till min psykomotorik. Studien visar även huruvida mina bristande tekniska förutsättningar med redskapet stråken bidrar till att jag flyttar blicken ifrån noten till stråken, vilket får konsekvenser i mån av flöde och koncentrat- ion i spelandet. I mån av det musikaliskt flöde som befinner sig i orkestern så underlättas not- läsningen genom ensemblens harmoniska samspel och tempo. De olika ensembleformerna vi- sar sig skilja sig markant i mån av styrning och inflytande vilket kan kopplas till de ensemb- lernas skillnader i mån av storlek. Studien redovisar även hur brukandet av andra instrument bidrar till en större uppfattning av repertoaren till jazzensemblen, vilket får positiva fördelar i mån av gehör, improvisation och formkänsla. / In the following study I will report the results from the self-study i have conducted in order to explore whether my study process differs based on jazz and classical repertoire on the instru- ment double bass. The study also reports whether I obtain and use the studied technique and the material in the given jazz and string orchestra occasions, and how the study differs to the extent of previous experience knowledge. The study takes the form of how I, as an experienced jazz bassist study and play in string or- chestras as a novice in that environment, and how I deepen my study of the jazz ensembles. In order that the study has a great focus on study and ensemble play, it will also be discussed whether the different ensemble cultures differ in terms of control, influence and expression. The work is processed through video documentation that takes place during study and practice sessions, as well as ensemble occasions for the purpose of follow-up. The video documentation will be processed through transcription and analysis where the material is categorized according to different categories in order to answer lesser questions. The work is based on a socio-cultural perspective and with a focus on how I use knowledge and artifacts in different musical cultures and environments, and how I learn based on the different ensemble forms. The result of the work shows how the note reading in the string orchestra is directly connected to my hearing, and by studying the sheet music, my hearing is conditioned to my psychomotor skills. The study also shows whether less technical deficiencies with the implement strings contribute to moving the gaze from the note to the strings, which has consequences in terms of flow and concentra- tion. As far as the musical flow in the orchestra is concerned, the note reading is facilitated by the ensemble's harmonious interaction and tempo. The different ensemble forms appear to differ markedly in terms of control and influence which can be linked to the differences of the ensem- bles in terms of size. The study also shows how the use of other instruments contributes to a greater perception of the repertoire of the jazz ensemble, which receives positive benefits as far as hearing, improvisation and sense of form are concerned.

Syftet med detta arbete är att studera min läroprocess när jag övar på notläsning a prima vista på elbas samt att undersöka hur mina val för lärandesituationens design påverkar mitt lärande. Under en fyraveckorsperiod har jag övat a vista-läsning 3-4 gånger per vecka vilket dokumenterats genom videofilmning och loggbok. Arbetet tar utgångspunkt i ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Resultatet visar en progression i min förmåga att läsa a prima vista samt hur olika resurser påverkat lärandet. I diskussionsdelen problematiseras resultaten i förhållande till tidigare forskning inom området samt vilka förutsättningar det valda materialet och studiens metod innebär för mitt lärande. / The purpose of this work is to study my learning process when practicing sight-reading on the electric bass and to examine how my choices on the design of the learning situation affect my learning. During a four-week period I’ve been practicing sight-reading 3-4 times per week which has been documented using video recording and a logbook. The study is based on a design theoretical perspective on learning. The results show a progression in my ability to sight-read and also how various resources affect my learning. In the last chapter I problematize the results in relation to previous research in this field of study and what preconditions the chosen material and the study’s method mean for my learning.

I denna studie undersöker jag hur rytmläsning och rytmnotation gestaltar sig för instrumentlärare. För att nå studiens syfte gjordes kvalitativa intervjuer med lärare i olika instrument: två pianolärare, två gitarrlärare, en blåsinstrumentlärare och en slagverkslärare. Resultatet visar att instrumentlärarna använder kroppen, rösten och rytmkort som hjälpmedel för att träna på rytmläsning med nybörjarelever. När det handlar om elever på en mer avancerad nivå utrycker lärarna att rytmerna lärs ut på gehör. Nedskrivning av rytm var inte något som lärarna lade stor vikt på i. I diskussionen analyseras resultatet ur ett sociokulturellt perspektiv där informanternas svar och val av metoder diskuteras i förhållande till ålder, instrument och sammanhang de undervisar i.