Det här utvecklingsarbetet handlar om hur man får elever att bli bättre på notläsning samt hur man får musikteori att bli mer intressant. Jag har använt mig av prima vista-tekniken för att skapa ett flöde i notläsningsprocessen som liknar det man har när man läser en vanlig bok. Jag har haft tillgång till tre helklasser bestående av nyanlända med varierad bakgrund. Eleverna går första året i gymnasiet men läser mot årskurs nios läroplan. Jag har valt att använda enkät, loggbok samt två prov som insamlingsmetod för att få fram data under lektionerna. Lektionerna bestod av klapp- och sångövningar, nämnda prov och diskussioner om musikteori. För att mäta elevernas notläsningskunskaper lades det första provet i början av dagen, innan den övriga undervisningen, och det andra i slutet av den sista lektionen i serien. Undersökningen visade att majoriteten av eleverna blev bättre på notläsning.

Det här arbetet undersöker olika metoder för att utveckla notläsningsförmågan som violast i syfte att snabbare kunna ta till sig noter och därmed underlätta livet som orkestermusiker. I arbetet presenteras det vad följande böcker inom området skriver om avistaläsning: Robert Spillman - Sight reading at the keyboard Lois Phillips - Can you sight read? Paul Harris - Improve your sight reading David Hickman - Music Speed reading for instrumentalists Hickmans metod genomfördes praktiskt. Innan det praktiska arbetet med Hickmans bok gjordes inspelningar av två etyder från boken. Ett år senare, efter arbetet med boken, gjordes inspelningar av samma etyder och resultatet jämfördes. Under processen fördes loggbok över hur Hickmans bok användes, reflektioner samt dokumenterade metronomtal. Då arbetet handlar om notläsning, som är en så pass grundläggande del av spelet redovisades arbetet klingande med en examenskonsert 29 maj 2024. Arbetet har lett till en ökad förmåga av notläsning och självkänsla som utöver övningarna även kan bero på mängdövning generellt sett.

Syftet med denna självstudie har varit att undersöka min livsvärld när jag spelar a prima vista och syna de tankemönster som uppstår. Arbetet genomsyras av ett livsvärldsperspektiv och utgångspunkten är frågeställningarna: Hur upplever jag avistaspel samt Hur förändras min livsvärld under arbetets gång. Insamling av material har skett via en strukturerad processloggbok som förts efter varje dokumenterat avistapass. Dessa anteckningar tillsammans med frågeställningarna lägger sedan grund för resultatet som delas upp i två avsnitt. Det första, Upplevelser av a prima vista, redogör för betydelsen av sammanhang utifrån faktorerna Tid och plats, Material och progression samt Avista med sällskap. Jag redovisar i detta avsnitt återkommande mönster i upplevelsen av min avistaläsning som förhåller sig till dessa faktorer och synar vilket sammanhang som tycks gynna min övning bäst. Resultatets andra del, Min föränderliga livsvärld, beskriver sedan hur min livsvärld har förändrats under projektets gång. Detta redovisas utifrån rubrikerna: Tankemönster, Medvetenhet samt Motivation och nya tankemönster. I detta avsnitt går det att skildra en resa från att förknippa min prestation med jaget, till att se på avistaläsning som ett fristående fenomen där medveten övning hjälper mig framåt i utvecklingen. Slutligen knyts resultatet till bakomliggande litteratur och forskning i diskussionsavsnittet. Under rubriken a prima vista och övning diskuteras mina upplevelser i förhållande till färdigheter i avistaspel, därefter beskrivs min resa mot en ny livsvärld, där fokus ligger på känslomässiga aspekter och betydelsen av medvetenhet. / The purpose of this self-observation has been to see into my life-world while sight-reading sheet music for piano and to visualize the thinking patterns that arise followed by reflection. The work is permeated by a life-world perspective with following questions as starting point: How do I experience playing a prima vista and In which ways does my life-world change during the project. The material has been collected via a structured process logbook, which has been written in after every occasion. These notes along with the questions described above then shapes the result which is divided into two sections. The first section, Experiences during a prima vista explains the importance of context based on Time and place, Material and progression, and Playing a prima vista with someone watching. In this section, I report repeating patterns in the experience of my sight-reading that relate to these contexts and I also point out which context seems to benefit my exercise the best. The second section of the result My changeable life-world, then explains in which ways my life-world has changed during the project. Beneath the headings Thinking patterns, Awareness and New thinking patterns it is possible to see a journey from associating my achievements with my identity to looking at sight-reading as a phenomenon possible to manage by being aware while practicing. Lastly I relate the literature and researches to my result in a closing discussion. Under the headline a prima vista and practice I discuss my experiences and relate these to relevant skills during sight-reading, thereafter I describe my journey towards a new life-world where main topics are emotional aspects and the meaning of awareness.

I tid och otid har elgitarrister fått dras med stigmat att vara bristfälliga notläsare. Rimligtvis borde det gå att lösa med lite övning, men hur ska en strukturera upp sådan övning och ger det några resultat? Deras motparter i den klassiska genren åtnjuter inte samma stämpel, tack vare dess långa tradition av notläsning. Kan svaret ligga hos den klassiska gitarrens läroresurser som bara behöver översättas till elgitarr för att notläsningen ska ta fart? I denna självstudie utforskar jag min egen övning på avistaläsning för både el- och klassisk gitarr med hjälp av en videodagbok, analyserad ur ett multimodalt designteoretiskt perspektiv. / Time and again, electric guitarists have had to live with the stigma of being deficient note readers. Presumedly, this should be solvable with a little practice, but how should one structure such practice and does it produce results? Their counterparts in the classic genre do not inherit the same label, thanks to their long tradition of reading sheet music. Could the answer lie with the classical guitar's teaching methods that need only to be translated into electric guitar for the sheet music reading to take off? In this self-study, I explore my own exercise in sight reading for both electric and classical guitars with the help of a video diary, analyzed from a multimodal perspective.