Denna uppsats behandlar en del av historien med ett nytt perspektiv. Den handlar om hur kvinnor i Amerika/USA skildras utifrån reseskildringar av Fredrika Bremer och Lovisa Mathilda Nettelbladt. Detta skede genom att undersöka dem genom att analysera reseskildringarna utifrån genusperspektiv och den svenska kulturmötens-perspektiv som innebar att svenskarna var mer tillvägagående i möten med andra kulturer. Genom att lyfta ut de amerikanska kvinnornas situation, författarnas attityder om kvinnorna och egenskaper kunde denna analys ske och dessutom även se vilka skillnader det fanns mellan amerikanska kvinnor och europeiska. Även en jämförelse sker mellan författarnas reseskildringar.      Syftet var att utveckla och fördjupa den svenska synen på 1800-talets Amerika och genom de tre frågeställningarna uttyda beskrivningen av kvinnor i Amerika på 1850-talet samt en jämförande fråga mellan materialet för att svara på syftet. Metoden som användes under läsningen och som strukturerade undersökningen var en kvalitativ analysläsning med hjälp av Eva Blocks bild-begrepp. Teorierna som används är en konstruerad utifrån tidigare forskningens Kenneth Nybergs och Björn Moens arbeten samt ett genusteoretiskt utifrån Joan Scott.      I den tidigare forskningen har det studerats svenska folkets åsikter om Amerika med stora undersökning som tidningsstudier och emigrationsstudier i formen av platsspecifika undersökningar. Två arbeten i den tidigare forskningen, Kenneth Nybergs Bilder av Mittens rike och Eva Blocks Amerikabilden i svensk dagspress 1948–1968, var extra betydande då de gav analysverktyget med bild-begreppet och en grund för hur tidigare studier av andra kulturer utförts. I slutändan saknades det tidigare forskning som undersökt kvinnan i Amerika utöver vad Bremer skrivit om dem och ingen använde någon teori kopplad till kulturmöten och genus.      Efter att undersökningen var utförd var resultatet en mycket positiv bild av kvinnan i Amerika. Hennes situation tillät henne ha stora friheter, som att bli undervisad i alla skolämnen, vänta med giftermål till senare i livet och kunna resa ensam utan en make eller far som skydd. Kvinnan hade också stor respekt i många städer, däribland Columbia där om man endast sa det minsta illa om en kvinna fick man vara bered på att stå för orden i dueller eller slagsmål. Bremers och Nettelbladts attityder mot kvinnorna var mycket positiva, vanligen på grund av egenskaperna de besatt och deras utbildning. Det fanns flera exempel på när de båda ogillade kvinnorna, men överlag var dessa tillfällen små och obetydliga jämfört med den stora bilden. Egenskaperna som de amerikanska kvinnorna besatte var kopplat både till det yttre och inre, däribland att de alla tycks vara vackra, trevliga, arbetsamma och självständiga. Bremer som träffade indianer i Amerika beskriver även dessa kvinnor med positiva attribut inom de tre kategorierna, men att de ändå hade svårare än resten utav de amerikanska kvinnorna.      Slutligen avslutas uppsatsen och arbetet med en diskussion mot den tidigare forskningen och en del andra tankar. Bland dessa bekräftar uppsatsen att författarna till reseskildringarna var mer tillmötesgående mot kvinnorna och i slutänden mot kulturen som de mötte i Amerika. Bremer och Nettelbladt uttrycker att kvinnorna i Amerika har flera inre och yttre attribut som är positiva. De vanligaste var bland annat att kvinnan var självständig gentemot mannen och inte hade kravet på att gifta sig ung eller att göra sig fin för mannens skull. Ett andra uttryck var att kvinnor innehade generellt stor respekt, vilket gav uttrycktes genom olika berättelser där mannen skyddade kvinnans värdighet ifall hon fick höra onda ord om henne eller att kvinnan kunde utan problematik studera flera områden som fysik och medicin. Mot teorin om kulturmöten bryter detta inte mönstret, Bremers och Nettelbladts beskrivningar visar på att svenskar var mycket tillmötesgående.      Genusteoretiskt tycks kvinnorna i Amerika haft en starkare ställning att bryta maktförhållandet mellan man och kvinna samt i Scotts fyra aspekter påverkar dessa på ett eller annat sätt. Undersökningen visar att kvinnan i Amerika tycks bryta maktförordningen enklare än i Europa då Bremer och Nettelbladt ger uttryck för detta genom deras observationer. Ett exempel är att kvinnan studerar många ämnen enligt Bremer och Nettelbladt, Bremer anmärker på att lärarinnor får lära ut till även pojkar i de högre skolorna. Utifrån de fyra aspekterna fanns ändå hindren för att fullt utveckla jämställdheten, som att kvinnor inte hade lika lön inom visa yrken (ett uttryck för Scotts institutionella aspekt), kvinnan blev lärd att vara ”en lyxartikel” för mannen och inte någon arbetande kvinna (ett uttryck för Scotts reproducerande aspekt).      Om den amerikanska ursprungsbefolkningen uttrycks inte för mycket på grund utav bristen i att endast ett material skriver om dem. Genusteoretiskt dock kan man uttrycka att kvinnornas levda världar var skilda likt natt och dag. Amerikanska kvinnan levde fritt och var väl respekterad medan ursprungsbefolkningens kvinna liknades av Bremer med slaven, där kvinnan gjorde allt arbete och mannen styrde över henne. Scotts teori uttrycker detta som att de institutioner och den uppfostran som de olika samhällena bygger på skiljer sig mycket ifrån varandra. De två andra aspekterna kommer inte i uttryck här, då de är språkliga och Bremers beskrivningar inte tillåter dessa tolkningsaspekter.      Slutligen föreslås i en didaktisk reflexion att elever kan utveckla sina kunskaper med denna uppsats, fördjupa dem om kvinnors ställning och om det förflutna. Författaren till uppsatsen föreslår att flera uppsatser kring ämnet ”Bilden av Amerika” utförs för att skapa en fullständig bild av 1800-talets Amerika och om andra kulturer för att utvinna mer om dåtidens förståelse av den andre och des kultur. / The following essay works to achieve a deeper understanding of how Swedish bourgeois women saw on the status of women in America (USA). Therefore, in the process creating more knowledge about Swedish 19th century thought pattern about America with focus on women. This was done by analysing the travel accounts of two authors’, Fredrika Bremer and Lovisa Mathilda Nettelbladt, travels though America.  The main questions addressed in the essay were how the two authors Bremer and Nettelbladt described the American women’s situation, attributes and lastly to understand their stance toward the women they meet. This was achieved with the help of a method from Eva Block and Kenneth Nyberg called “image-concept” (“bild-begreppet”) in which an image is produced according to several factors; facts, opinion of X and proposal of action. The theories that were used for analysing the descriptions and overall results was a synthesis of Nyberg’s thesis- and Björn Moen’s essay results that the Swedish people were more accommodating towards foreign cultures then other Europeans. And lastly, Joan Scott’s theory about gender was used in the study.      The results showed that Bremer and Nettelbladt had a very opened mind towards the women of America. Almost everything about women’s situation in America were positive; their attitude towards women, while affected by small personal inconveniences, was also positive to a large degree. Lastly the attributes of the women of America were of both inner and outer qualities, with attractive, gracious/cheerful, diligent and independent being most significant. Analysing the results, women of America were overwhelmingly described with positivity. The negative traits and opinions about the women were not significant, the only common opinion being that Americans in general could show too much hospitality. This showed that Bremer and Nettelbladt were following the pattern of Nyberg’s and Moen’s results, showing that Swedish people might have been more accommodating towards foreign cultures. Scott’s theory helped show that women of America had a more powerful position than in Europe, due to authors admiration about what women did and how respected they were, and secondly how women were breaking the power relationship between women and men. A short didactic reflection about how this work could move towards a deeper understanding about the social status of women for the pupils in history. Lastly the author of this work propose that more essays of history like this should be done to create a more complete image of the Swedish 19th century thought patterns about America; and of other cultures to expand the knowledge about the past individuals that we have been taught by.

Syftet med denna självstudie har varit att undersöka min livsvärld när jag spelar a prima vista och syna de tankemönster som uppstår. Arbetet genomsyras av ett livsvärldsperspektiv och utgångspunkten är frågeställningarna: Hur upplever jag avistaspel samt Hur förändras min livsvärld under arbetets gång. Insamling av material har skett via en strukturerad processloggbok som förts efter varje dokumenterat avistapass. Dessa anteckningar tillsammans med frågeställningarna lägger sedan grund för resultatet som delas upp i två avsnitt. Det första, Upplevelser av a prima vista, redogör för betydelsen av sammanhang utifrån faktorerna Tid och plats, Material och progression samt Avista med sällskap. Jag redovisar i detta avsnitt återkommande mönster i upplevelsen av min avistaläsning som förhåller sig till dessa faktorer och synar vilket sammanhang som tycks gynna min övning bäst. Resultatets andra del, Min föränderliga livsvärld, beskriver sedan hur min livsvärld har förändrats under projektets gång. Detta redovisas utifrån rubrikerna: Tankemönster, Medvetenhet samt Motivation och nya tankemönster. I detta avsnitt går det att skildra en resa från att förknippa min prestation med jaget, till att se på avistaläsning som ett fristående fenomen där medveten övning hjälper mig framåt i utvecklingen. Slutligen knyts resultatet till bakomliggande litteratur och forskning i diskussionsavsnittet. Under rubriken a prima vista och övning diskuteras mina upplevelser i förhållande till färdigheter i avistaspel, därefter beskrivs min resa mot en ny livsvärld, där fokus ligger på känslomässiga aspekter och betydelsen av medvetenhet. / The purpose of this self-observation has been to see into my life-world while sight-reading sheet music for piano and to visualize the thinking patterns that arise followed by reflection. The work is permeated by a life-world perspective with following questions as starting point: How do I experience playing a prima vista and In which ways does my life-world change during the project. The material has been collected via a structured process logbook, which has been written in after every occasion. These notes along with the questions described above then shapes the result which is divided into two sections. The first section, Experiences during a prima vista explains the importance of context based on Time and place, Material and progression, and Playing a prima vista with someone watching. In this section, I report repeating patterns in the experience of my sight-reading that relate to these contexts and I also point out which context seems to benefit my exercise the best. The second section of the result My changeable life-world, then explains in which ways my life-world has changed during the project. Beneath the headings Thinking patterns, Awareness and New thinking patterns it is possible to see a journey from associating my achievements with my identity to looking at sight-reading as a phenomenon possible to manage by being aware while practicing. Lastly I relate the literature and researches to my result in a closing discussion. Under the headline a prima vista and practice I discuss my experiences and relate these to relevant skills during sight-reading, thereafter I describe my journey towards a new life-world where main topics are emotional aspects and the meaning of awareness.