Spelling suggestions: "subject:"musikklass"" "subject:"musikklassrummet""
1 |
Musikklasser i Sverige. Organisation och musikaliskt innehållPalm Lebel, Yvonne January 2008 (has links)
C-uppsats 15 hp. Musiklärarexamen
|
2 |
Utvärdering av musikklassverksamheten i fem kranskommuner runt Stockholm : slutrapportGustafsson, Jonas January 1990 (has links)
No description available.
|
3 |
Då känns det som att noterna kommer som ett brev på posten : om musikklasselevers upplevda kunskaper inom notläsningJosephson, Marcus January 2015 (has links)
De senaste åren har varit omvälvande för musikbranschen då digitala verktyg har gett den strömmade musiken en allt större plattform. Vi har idag möjlighet att lätt nå miljoner låtar med endast några knapptryck, och barn i vår tid har under sin uppväxt tillgång till musik på ett sätt som ingen annan tidigare generation har upplevt. Detta gör att noter och notläsning kan tyckas föra en tynande tillvaro då det är så lätt att istället lära sig sånger via sitt gehör. Hur påverkar detta barns inställning till musikteori och notläsning? Finns det fortfarande barn som anser att det är viktigt att kunna läsa noter och sjunga sånger ”direkt från bladet”? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka källor som elever i tre musikklasser upplever som viktigast för deras notläsningskunskaper och om de upplever att det är viktigt att kunna läsa noter. Är det så att det är instrumentundervisning utanför skolan som är viktigast eller är det teorilektionerna i skolan, eller rentav körsångslektionerna? Har de tagit vara på möjligheten att lätt söka efter information på internet när de har studerat? Undersökningen genomfördes påbåde kvantitativ och kvalitativ väg med hjälp av en enkät som fylldes i av alla elever i varje klass samt intervjuer med tre utvalda elever. Resultatet visar föga förvånande att teorilektionerna är det som de allra flesta anser är den största källan till deras kunskaper inom notläsning. De vittnar om att dessa lektioner hjälper dem att sätta ord på vad de gör när de sjunger och övar deras gehör. Likaså uppger de elever som spelar instrument utanför skoltid att den undervisningen har varit väldigt viktigt för dem. Något som troligtvis beror på att de har fått mycket tid för individuell undervisning samt lätt har kunnat tillämpa teorin direkt på sitt instrument.
|
4 |
Man känner sig kanske lite viktigare : Hur elever upplever att körsången i gymnasieskolan påverkar studieprestationenÅgren, Sofia January 2013 (has links)
Forskning visar hur musiken inverkar på människans totala välbefinnande och kapacitet. Det finns studier som påvisar samband mellan musik och prestation och statistiskt sett har musikklasser bättre studieresultat än andra klasser. I denna studie har undersökts hur gymnasieelever själva upplever körsången i skolan, och rent specifikt om körsången kan påverka deras totala studieprestation. Undersökningen fokuserar kring att få en djupare inblick i hur dessa elever ser att deras egen personliga utveckling hänger samman med körsången i skolan. Vilka egenskaper och förmågor utvecklar körsången? Detta har sedan kopplats till rådande forskning om motivation, prestation och framgång. Är det så att körsången bidrar till att höja elevens totala studieprestation? Resultatet visar att körsången har ett flertal effekter, varav flera kan anses vara prestationsgrundande. På ett översiktligt plan upplevs körsången som meningsfull, och ansvarstagandet är därför högt. Körsången stimulerar både mentalt och fysiskt, och genererar positiva emotioner vilket bidrar till tillfredsställelse och välbefinnande. Körsången uppfyller flera behov såsom behov av trygghet, gemenskap och uppskattning, vilket anses vara förutsättningar för att känna motivation till att prestera. Om detta sammantaget påverkar elevens studieresultat totalt sett är svårt att påvisa, men då körsången genererar sådana egenskaper som genomsyrar en elevs totala karaktär och attityd, är det rimligt att påstå att så kan vara fallet. / Research shows how music influences our total well-being and our potential. There are studies that show a connection between music and achievement and statistically students in music programs show better academic results in all subjects than other students. This study has looked into how high school students perceive choral singing in school, and specifically if they feel that choral singing can affect their total scholastic achievements. The study focuses on obtaining a deeper perspective on how these students view if their own personal development is connected to their choral singing in school. What traits and abilities does choral singing promote? The results have been related to current research about motivation, performance, and success. Does choral singing contribute to the improvement of students’ overall scholastic performance? The results show that choral singing has many effects, whereby some can be viewed as achievement-boosting. Broadly speaking, choral singing is perceived to be meaningful by the test-subjects, which leads to a high degree of responsibility. Choral singing stimulates both mentally and physically, and generates positive emotions which contribute to feelings of satisfaction and well-being. Choral singing fulfills many needs, such as security, community, and appreciation, which are said to be prerequisites for being motivated to achieve. It is difficult to prove if this combination is responsible for affecting the students’ scholastic results, but since choral singing generates abilities that permeate a student’s overall character and attitude, it is viable to draw this conclusion.
|
5 |
Variation och samstämmighet : en studie om hur elever i musikklasser med körinriktning beskriver sång och sin egen röstRisberg, Ingrid January 2012 (has links)
Elever i musikklasser med körinriktning i grundskolan ingår i en lokalt situerad musikkultur som är formad av traditioner med rötter i förra seklets första hälft. I denna tradition har konventioner om sång med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt. Varje elev bidrar med sitt individuella kunnande i musicerande tillsammans med andra. Studiens syfte var därför att belysa enskilda elevers lärande om att sjunga. Deltagarna i studien var musiklärare och elever i en årskurs fyra och en årskurs fem i musikklasser med körinriktning. Data samlades in genom observation och videodokumentation av en körlektion i respektive klass och genom enskilda intervjuer med åtta elever. Data analyserades ur ett kulturpsykologiskt perspektiv med fokus på kulturella redskap. Betydelsen av den individuella musikkulturella inramningens synliggjordes liksom elevernas strävan efter kvalitet. Samstämmighet visade sig mellan elevernas beskrivningar av förutsättningar för lärande, där den viktigaste faktorn som eleverna lyfte fram var möjligheten att få sjunga i ett, för eleven, bekvämt sångläge. Ett övergripande mönster i resultaten var att elever uppmärksammar de kulturella verktyg som distribueras i undervisningen med stor variation. / Students, who attend a special musical training which focus on choral singing and is offered in the Swedish compulsory school (i.e. musikklass in Swedish), are included in a locally situated music culture, which is shaped by traditions from the early twentieth century. In this tradition, conventions relating to singing with children have developed. Teaching choral singing in large groups is common in these music classes. However, students internalize knowledge about singing individually. Therefore, each student contributes his or her expertise about singing in music making together with other singers. Consequently, the purpose of this study was to highlight individual student learning about singing in a large choir group. The participants in this study were two music teachers and 8 students aged 10 an 11 years old who attended music classes with a focus on choral singing. Data were collected by observations and video documentations of one choir lesson in each grade and by interviews with the students. Data were analysed from a culture psychology perspective with a focus on cultural tools. The results showed the importance of the individual music cultural framing as well as the students’ pursuit of quality. Furthermore, the results showed consistency between the students descriptions of prerequisites for learning. The most important prerequisite, according to the students, was the opportunity for them to sing in a comfortable singing mode. Finally, an overall pattern in the results was the variation in how students pay attention to cultural tools distributed to them in choral teaching.
|
Page generated in 0.0442 seconds