Syftet med föreliggande arbete var att utforska tre sångares upplevelser av röstmetoden The Voice Work. Forskningsfrågan lyder: Hur uppfattar de intervjuade sångarna röstmetoden The Voice Work? Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer under hösten 2019 i en hermeneutisk analys, och diskuteras mot en bakgrund av samtida erfarenhetsbaserade röstmetoder samt röstforskning inom populärmusikaliska genrer. Resultatet presenteras i tre kapitel: Strävan efter autenticitet, Kropp och psyke – en helhet samt Utveckling. De intervjuade sångarna erfar The Voice Work som en metod med syfte att nå autenticitet i röstbruket. The Voice Work tillhandager ett accepterande förhållningssätt till den egna rösten enligt de intervjuade sångarna. Resultatet visar också att The Voice Work ger en upplevelse av rösten och psyket som en helhet, att röstklangen och intonationen styrs till mindre grad, de upplever sig inte förställa rösten. De intervjuade sångarna berättar även om upplevelser av friare röst, inre närvaro, självinsikter och hur arbetet påverkat dem känslomässigt. Igenom den andningsuppvärmning och det ljudande som sker i The Voice Work tränar de intervjuade sångarna att försöka förhålla sig icke-dömande till sig själv och sin kropp, de upplever en avspänning i röst och andning samt att de sjunger mer skonsamt vilket de använder i sin övning. Den intervjuade sångaren Lisa använder metoden även vid framträdanden för att minska resultatfokus. De intervjuade sångarna menar också att andningsuppvärmningen fått dem att hitta ett mentalt fokus, något som de menar de saknat verktyg för inom andra röstmetoder. / The purpose of this study was to explore the experiences of three singers within the voice method The Voice Work. The study was conducted through qualitative interviews in the fall of 2019 through hermeneutic analysis and is discussed against a background of contemporary experience-based voice methods as well as voice research in popular musical genres. The result is presented in three chapters: The quest for authenticity, Body and psyche - a whole and Development. The interviewed singers perceive The Voice Work as a method with the aim of achieving authenticity in using the voice. The interviewed singers experience an accepting attitude to their voice. The Voice Work gives the interviewed singers an experience of the voice and the psychic being as a whole. The sound of voice and intonation is controlled to a lesser extent, helping them not dissembling the voice. The interviewed singers talk about experiences of a freer voice, inner presence, self-insights and how the work affected them emotionally. Through the breathing exercise and sounding that occurs in The Voice Work, the interviewed singers train to try to relate non-judgmentally to themselves and their body, they experience a relaxation in voice and breathing and that they sing more gently which they use in their vocal training. Interviewed singer Lisa uses the method in performances to reduce the focus on results. The interviewed singers also believe that the breathing exercise caused them to find a mental focus, which they lacked tools for in other voice methods.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ innehållsanalys av böcker i sångmetodik undersöka hur olika aspekter kring övning och progression för sång och röstträning representeras. Innehållet i tre utvalda böcker analyserades med utgångspunkt i att sammanställa vad författarna nämner om övning och progression i förhållande till böckernas utformning av praktiska sång-och röstövningar. Resultatet visade att aspekterna kring övning är mångfacetterade och varierar utifrån författarnas olika bakgrund men att det ändå finns ett flertal gemensamma. De aspekter som framhävs i böckerna är att övning för att utveckla sångrösten handlar om regelbundenhet, repetition och variation. Resultatet visade även att progression i förhållande till hur sång-och röstövningarna var utformade i böckerna förekom i varierad utsträckning. I diskussionen diskuteras hur författarna på olika sätt kommunicerar övningsaspekter och progression i förhållande till sång- och röstträning.

Elever i musikklasser med körinriktning i grundskolan ingår i en lokalt situerad musikkultur som är formad av traditioner med rötter i förra seklets första hälft. I denna tradition har konventioner om sång med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt. Varje elev bidrar med sitt individuella kunnande i musicerande tillsammans med andra. Studiens syfte var därför att belysa enskilda elevers lärande om att sjunga. Deltagarna i studien var musiklärare och elever i en årskurs fyra och en årskurs fem i musikklasser med körinriktning. Data samlades in genom observation och videodokumentation av en körlektion i respektive klass och genom enskilda intervjuer med åtta elever. Data analyserades ur ett kulturpsykologiskt perspektiv med fokus på kulturella redskap. Betydelsen av den individuella musikkulturella inramningens synliggjordes liksom elevernas strävan efter kvalitet. Samstämmighet visade sig mellan elevernas beskrivningar av förutsättningar för lärande, där den viktigaste faktorn som eleverna lyfte fram var möjligheten att få sjunga i ett, för eleven, bekvämt sångläge. Ett övergripande mönster i resultaten var att elever uppmärksammar de kulturella verktyg som distribueras i undervisningen med stor variation. / Students, who attend a special musical training which focus on choral singing and is offered in the Swedish compulsory school (i.e. musikklass in Swedish), are included in a locally situated music culture, which is shaped by traditions from the early twentieth century. In this tradition, conventions relating to singing with children have developed. Teaching choral singing in large groups is common in these music classes. However, students internalize knowledge about singing individually. Therefore, each student contributes his or her expertise about singing in music making together with other singers. Consequently, the purpose of this study was to highlight individual student learning about singing in a large choir group. The participants in this study were two music teachers and 8 students aged 10 an 11 years old who attended music classes with a focus on choral singing. Data were collected by observations and video documentations of one choir lesson in each grade and by interviews with the students. Data were analysed from a culture psychology perspective with a focus on cultural tools. The results showed the importance of the individual music cultural framing as well as the students’ pursuit of quality. Furthermore, the results showed consistency between the students descriptions of prerequisites for learning. The most important prerequisite, according to the students, was the opportunity for them to sing in a comfortable singing mode. Finally, an overall pattern in the results was the variation in how students pay attention to cultural tools distributed to them in choral teaching.