Syftet med denna uppsats är att granska graden av röst och kausalitet i läroböcker i naturvetenskap. Röst inkluderar olika aspekter som engagerar läsaren medan kausalitet innebär att läsaren kan se samband mellan orsaker och händelser samt händelser och konsekvenser. Både röst och kausalitet påverkar elevers läsförståelse. Till frågeställningarna hör både till vilken grad röst och kausalitet förekommer i de undersökta läroböckerna samt hurdana kvantitativa skillnader det finns mellan böckerna. Tre jämförbara textutdrag granskas i tre naturvetenskapliga läroböcker för årskurs 1-3, vilket innebär att nio textutdrag granskas sammanlagt. Två av läroböckerna är från Sverige och en är från Finland. För att undersöka böckernas grad av röst och kausalitet användes ett flertal metoder, genom vilka det är möjligt att få kvantitativa och jämförbara resultat. Resultatet av analysen visar att läroböckerna har en relativt låg grad av explicit kausalitet, men det finns skillnader mellan läroböckerna och textutdragen i de enskilda böckerna. Det finns även stora skillnader i graden av röst, vissa aspekter av röst finns det rikligt av i textutdragen, medan andra inte utnyttjas överhuvudtaget av läroboksförfattarna. Detta har betydelse för elevers förståelse. Genom att höja graden av explicit kausalitet och ta med fler aspekter av röst skulle det eventuellt vara möjligt att höja elevers läsförståelse, men samtidigt går det inte att identifiera den perfekta graden av röst och kausalitet. Dessutom kan för mycket röst och kausalitet påverka elever negativt.

Författare: Malin Pettersson & Emma Sundåker Titel: “Typiskt manlig? Då tänker jag på fotbollsspelare som sjunger nationalsången”: En studie om fyra manliga sångares berättelser om sång, självkänsla och maskulinitet Title in English: “Typically masculine? Then my thoughts go to football players singing the national anthem”: A study about four male singers and their stories about singing, selfesteem and masculinity Både för män och kvinnor är det problematiskt att inkräkta på ett fält som domineras av det andra könet. Populärmusikforskning med genusperspektiv har ofta fokuserat på kvinnor som befinner sig i maskulina praktiker, vilket därmed gör oss nyfikna på det motsatta. Att som ung kille våga erkänna att man tycker om att sjunga kräver mod samt självkänsla och självförtroende eftersom han trotsar de traditionella könsrollerna. Vi vill undersöka hur de män som har sång som primärt instrument förhåller sig till att deras instrument kan associeras till femininitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur manliga sångare beskriver sin röst och röstutveckling, samt hur de hanterar att de verkar inom en feminin praktik. Uppsatsen bygger på fyra manliga sångares skrivna levnadsberättelser och är skriven ur ett genusperspektiv med fokus på maskulinitet inom populärmusiken. I resultatet framhävs bland annat att uppväxtförhållanden, familjens stöttning samt den sociala miljöns påverkan av självkänslan, är faktorer som alla bidrar till mannens sångliga utveckling. Resultatet påvisar även vikten av förebilder. Pappan som sånglig förebild framhävs inte av informanterna som något särskilt betydelsefullt, men i analysen visar sig pappans betydelse vara av större vikt än de själva vill understryka. Informanterna i studien visar en ovilja att se könstillhörighet som något viktigt i sång, men i analysen visar det sig att de medvetet eller omedvetet har utvecklat olika strategier för att maskulinisera sin sångpraktik; maskering av sångintresset genom annat instrument eller annat fritidsintresse, inriktning på typiskt maskulina sångsätt och genrer samt fokus på sångteknik. De tre första strategierna syftar främst till att “övertyga” omvärlden om att genus utförs på lämpligt sätt, medan den sista strategin snarare syftar till att maskulinisera sångpraktiken för sångarens egen del. Trots att manliga sångare verkar inom en feminin praktik kan de där skapa olika typer av maskuliniteter, utan att för den skull betraktas som “omanliga”.

Syftet med föreliggande arbete var att utforska tre sångares upplevelser av röstmetoden The Voice Work. Forskningsfrågan lyder: Hur uppfattar de intervjuade sångarna röstmetoden The Voice Work? Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer under hösten 2019 i en hermeneutisk analys, och diskuteras mot en bakgrund av samtida erfarenhetsbaserade röstmetoder samt röstforskning inom populärmusikaliska genrer. Resultatet presenteras i tre kapitel: Strävan efter autenticitet, Kropp och psyke – en helhet samt Utveckling. De intervjuade sångarna erfar The Voice Work som en metod med syfte att nå autenticitet i röstbruket. The Voice Work tillhandager ett accepterande förhållningssätt till den egna rösten enligt de intervjuade sångarna. Resultatet visar också att The Voice Work ger en upplevelse av rösten och psyket som en helhet, att röstklangen och intonationen styrs till mindre grad, de upplever sig inte förställa rösten. De intervjuade sångarna berättar även om upplevelser av friare röst, inre närvaro, självinsikter och hur arbetet påverkat dem känslomässigt. Igenom den andningsuppvärmning och det ljudande som sker i The Voice Work tränar de intervjuade sångarna att försöka förhålla sig icke-dömande till sig själv och sin kropp, de upplever en avspänning i röst och andning samt att de sjunger mer skonsamt vilket de använder i sin övning. Den intervjuade sångaren Lisa använder metoden även vid framträdanden för att minska resultatfokus. De intervjuade sångarna menar också att andningsuppvärmningen fått dem att hitta ett mentalt fokus, något som de menar de saknat verktyg för inom andra röstmetoder. / The purpose of this study was to explore the experiences of three singers within the voice method The Voice Work. The study was conducted through qualitative interviews in the fall of 2019 through hermeneutic analysis and is discussed against a background of contemporary experience-based voice methods as well as voice research in popular musical genres. The result is presented in three chapters: The quest for authenticity, Body and psyche - a whole and Development. The interviewed singers perceive The Voice Work as a method with the aim of achieving authenticity in using the voice. The interviewed singers experience an accepting attitude to their voice. The Voice Work gives the interviewed singers an experience of the voice and the psychic being as a whole. The sound of voice and intonation is controlled to a lesser extent, helping them not dissembling the voice. The interviewed singers talk about experiences of a freer voice, inner presence, self-insights and how the work affected them emotionally. Through the breathing exercise and sounding that occurs in The Voice Work, the interviewed singers train to try to relate non-judgmentally to themselves and their body, they experience a relaxation in voice and breathing and that they sing more gently which they use in their vocal training. Interviewed singer Lisa uses the method in performances to reduce the focus on results. The interviewed singers also believe that the breathing exercise caused them to find a mental focus, which they lacked tools for in other voice methods.

Bakgrund. Logopedisk röstbehandling vid könsdysfori syftar till att en individ ska ha en röst som stämmer överens med könsidentiteten. Ofta handlar det om att förändra rösten i en feminin eller maskulin riktning. Behandlingen bör enligt rekommendationer fokusera på intonation, men i nuläget saknas kunskap gällande intonationens inverkan på uppfattning av femininitet respektive maskulinitet i svensk kontext.  Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning talares intonation förklarar hur deltagare uppfattar grad av femininitet och maskulinitet i röster. Andra syften med studien var att undersöka om sambandet mellan lyssnarskattningar av femininitet och maskulinitet visar på en komplementär relation, samt om sambandets styrka i sin tur påverkades av lyssnarens ålder.  Metod. Studien omfattade 60 deltagare som fick skatta grad av femininitet och maskulinitet hos 132 talare. Röstinspelningar analyserades utifrån 8 akustiska egenskaper (genomsnittlig f0, ST-variation, ST-slope, storlek och andel av stigande och fallande frasslutsintonation samt andel jämn frasslutsintonation).  Resultat. Genomsnittlig f0 och ST-variation bidrog signifikant till lyssnarskattningar av femininitet samt maskulinitet. Andel stigande frasslutsintonation bidrog signifikant till lyssnarskattningar av femininitet. Samtliga lyssnardeltagare hade ett signifikant starkt negativt samband mellan sina femininitetskattningar och maskulinitetskattningar. Sambandets styrka hade en svag positiv korrelation med lyssnardeltagarens ålder, men detta samband var inte signifikant.  Slutsatser. Genomsnittlig f0 och ST-variation bidrar till lyssnardeltagares femininitets- och maskulinitetsskattning och andelar stigande frasslutsintonation bidrar till deltagares femininitetsskattning. Studien visar att deltagare till stor grad har ett komplementärt sätt att placera in röster på ett femininitet-maskulinitetkontinuum. Yngre deltagare förefaller uppvisa detta komplementära sätt till en något större grad än äldre deltagare.

Studiens syfte har varit att öka förståelsen för röstliga uttryck i jazzmusik, med fokus på hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sångerskor. Utifrån en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsångerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I förhållande till jazzsångtraditionen visade sig två av studiens sångerskor på olika vis utmana vokala konventioner. Studiens resultat indikerar att utbildning stärkt jazzsångerskor så att de kan agera i flera roller i ensembler, också genom vokal improvisation och som kompositörer. Det framgick att samtliga sångerskor i studien framfört engelskspråkiga texter som främst behandlat kärleksmotiv. I detaljstudier av sångerskornas interpretation av texter, både egnas och andras, framstod komplexiteten i deras vokala framställning. Resultaten visar att texter kan fylla olika funktion i musikaliskt samspel, samt pekar på att studiet av inspelade röster kan vara ett redskap i undervisningen, både för jazzsånglärare och ensemblelärare. / The aim of the study is to enhance the understanding of voice expression in jazz music, focusing on the interplay between words and music in recordings of selected singers. From a hermeneutic approach five recordings of different Swedish female jazz singers, all selected as Jazz in Sweden- artists, has been described and interpreted from a vocal pedagogical perspective. In relation to the jazz vocal tradition it turned out that two of the singers in different ways challenged the conventions of jazz singing. Study findings indicate that education strengthened female jazz singers to find different roles in their interaction with other musicians in the ensemble, also through vocal improvisation and as composers. All singers in the study expressed themselves through lyrics in English that mainly dealt with love motifs. In detailed analysis of the songs and the singers interpretations of lyrics the complexity of the singers vocal production was shown. The study shows how lyrics for the singer can fulfill different functions in the musical interplay, and also implies that studies of recorded voices can be an educational tool, for both jazz vocal teachers as well as for ensemble teachers.

Skogsbruket har en lång historia i Sverige och kom under 1900-talet att hamna i en rad konflikter med intressegrupper som förespråkade skogens immateriella värden. Syftet med denna diskursanalys är att redogöra för de maktrelationer som var rådande under 1980-talets skogsbruk i Jokkmokks kommun. Undersökningen ämnar i första hand att lyfta de röster som under 1980- talets skogsbruk i Jokkmokks kommun tystades av de intressegrupper som prioriterade skogens materiella värden. Hur den koloniserade har agerat och reagerat kommer följaktligen att behandlas. Undersökningen påvisar att Jokkmokks kommun blev överexploaterad under 1980-talet vilket kom att skapa maktrelationer mellan skogens intressegrupper. Avverkningarna påverkade både rennäringen och den lokala befolkningen och 1980-talet går således att ses som en fortsatt postkolonial era där en kolonial diskurs är rådande. Undersökningen visar även att det fanns möjlighet att göra motstånd men att de röster som förespråkade skogens immateriella värden försummades. / Forestry has a long history in Sweden and came during the 20th century to end up in a series of conflicts with the interest groups advocating the immaterial values of the forest. The purpose of this discourse analysis is to describe the power relationships that were prevalent during the 1980s forestry in the municipality of Jokkmokk. This study primarily focuses on highlighting the voices during the 1980s forestry in the municipality of Jokkmokk who were silenced by groups that prioritize the material values of the forest. How the colonized have acted and reacted will also be discussed. This study shows that the municipality of Jokkmokk became overly exploited in the 1980s which came to create the power relationships between forest interest groups. Felling affected both reindeer herding and the local population and it is possible to speak of the 1980s as a continued post-colonial era where a colonial discourse is prevalent. The survey also shows that it was possible to resist but that the votes in favor of the forest's immaterial values were easily neglected.

Denna essä skildrar Erik Johanssons konstnärskap under utbildningsperioden vid Kandidatprogrammet för Fri Konst på Konstfack. Essän beskriver vägen fram till kandidatutställningen Ytspänning genom att göra nedslag vid tre olika tillfällen under loppet av tre läsår. Genom personliga erfarenheter och reflektioner, samhälleliga händelser och teoretiska diskurser vävs en bild av ett konstnärskap fram samtidigt som det situeras i en historisk kontext och en rådande politisk verklighet. I Essän belyses några av vår tids djuprotade och mer nytillblivna problematiker genom en reflektion om vad som osynliggörs när något utges för att vara neutralt, och vad som går förlorat när en logik överskrider alla andra. I granskandet av olika värderande hierarkier och särskiljande praktiker skulpteras en rad konstverk fram tillsammans med en personlig och kollektiv historia av exploatering, förfrämliganden och närmanden.