Global ETD Search

1	Yttrandefriheten i den deliberativa demokratin : En uppsats om yttrandeklimatet och det politiska samtalet i ljuset av tre teorier Ramqvist, Cecilia January 2017 (has links) Yttrandefrihet är en nödvändig förutsättning för det demokratiska statsskicket, men det går att argumentera för att andra värden i vissa fall bör beredas företräde. Interaktion mellan medborgare och politiker ses ofta som något demokratistärkande, men i kontaktytorna kan även negativa konsekvenser uppstå, exempelvis i form av hot. Inom deliberativ demokrati har kommunikationen en central roll. Den här uppsatsen har till syfte att undersöka hur yttrandefrihet som är kompatibel med deliberativ demokrati bör se ut. Detta görs genom en analys av Waldron, Benhabib och Youngs teorier och mot bakgrund av samtal med politiker om deras upplevelser av yttrandeklimatet. Politiska och filosofiska aspekter av rättigheten berörs, inte de primärt juridiska. Slutsatserna omfattar att yttrandefriheten bör vara långtgående men inte absolut; yttranden som omfattar hot eller kränker värdighet bör begränsas. Vidare att förhållningssätt mellan samtalets aktörer är av stor betydelse; detta ska omfatta en vilja och förmåga att anta andra perspektiv än det egna. Medvetenhet om maktasymmetrier och en vilja att eliminera dessa bör finnas för att ett gott demokratiskt samtal ska åstadkommas. / Freedom of speech is a fundamental condition for democracy, but it can be argued that sometimes other values should be given priority. Interaction between citizens and politicians is often viewed as something that is strengthening the democracy, but these interactions may also cause damage, for example if trustees are threatened. Communication is fundamental within the theory of deliberative democracy. The aim of this thesis is to examine how to approach freedom of speech in a way that is compatible with deliberative democracy. To do so, I analyze the theories of Waldron, Benhabib and Young against the background of the narratives of politicians about their experiences of the political discussion; focusing on the political and philosophical aspects rather than the legal. The conclusion is that freedom of speech should be extensive but not absolute; limiting speech that is threatening or that is violating the human dignity of others. I also conclude that the attitude of the participants is of essence, as well as awareness of differences in influence and power. yttrandefrihet förtroendevalda politiskt samtalsklimat deliberativ demokrati diskursetik Philosophy Filosofi
2	Elevers deltagande i samhällsfrågor : En studie om pojkars och flickors delaktighet i klassrumssamtal om samhällsfrågor / Student participation in social issues : A study of boys’ and girls’ participation in classroom discussions about social issues. Vesterlund, Emil, Torseng, Gustav January 2023 (has links) Denna studie syftar till att fördjupa kunskaper om lågstadielärares uppfattning om pojkars och flickors delaktighet i samtal om samhällsfrågor, samt hur lärare möjliggör delaktigheten för eleverna i samtalen. För insamling av material till studien har fyra intervjuer gjorts med fyra lärare på lågstadiet. Resultatet pekar på både skillnader och likheter i pojkars och flickors deltagande i samtal. Resultatet visar också på hur lärare möjliggör för att få alla elever delaktiga i samtal. Lärarnas beskrivning av arbetssätt kan möjliggöra för elevers deltagande. Däremot finns det säkerligen flera strategier och metoder för att få alla elever delaktiga i samtal om samhällsfrågor. Det skulle då krävas fler studier för att undersöka detta. Samhällsfrågor pojkar flickor delaktighet samtalsklimat gruppindelning ordfördelning Social Sciences Samhällsvetenskap
3	Zooma in på vägledning : Går det att gräva med en digital spade? / Zooming in on digital career counseling : Can you probe with a virtual shovel? Blickander, Jacob January 2022 (has links) Studiens syfte är att kartlägga hur de studie- och yrkesvägledare som är aktiva inom högskola, universitet och vuxenutbildning upplever att de grävande, samt de relationsskapande processerna fungerar under ett vägledningssamtal som sker på distans via digitala plattformar jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal. De frågeställningar som ämnar besvara studiens syfte är: Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att den grävande samtalsmetodiken i ett vägledningssamtal fungerar när det sker på distans via en digital plattform jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal?; Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att det fungerar att skapa ett empatiskt samtalsklimat i ett vägledningssamtal som sker på distans via en digital plattform jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal?; samt Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att relationsskapandet mellan studie- och yrkesvägledaren och den sökande fungerar i ett vägledningssamtal som sker på distans via en digital plattform jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal? Problemformuleringen grundar sig i att digital vägledning historiskt sett använts mer till att förmedla information snarare än att förmedla valkompetens. Problematiken handlar således om huruvida det empatiska samtalsklimatet, de relationsskapande processerna, samt den grävande samtalsmetodiken (probing) är lika högkvalitativ i ett digitalt vägledningssamtal som i ett fysiskt. Studien använder sig av en kvalitativ metod där sex studie- och yrkesvägledare aktiva inom högskola, universitet eller vuxenutbildningen intervjuas genom semistrukturerade intervjuer. Empirin analyseras utifrån Egans The skilled helper model, samt Malténs kommunikationsteori. Resultaten visar att informanterna generellt inte upplever någon betydande kvalitetsskillnad när grävande samtalsmetodik används i ett digitalt vägledningssamtal jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal. De upplever också att de relationsskapande processerna, den personliga kontakten, och samtalsklimatet är annorlunda i det digitala samtalet jämfört med i det fysiska. Det går dock inte att dra några slutsatser kring om detta är hämmande för det digitala vägledningssamtalets kvalitet. Studie- och yrkesvägledning digital vägledning grävande samtalsmetodik empatiskt samtalsklimat relationsskapande processer Learning Lärande
4	Att rymmas i ramar och gå över gränsen : om en invecklad relation och obskyr neutralitet Johansson, Erik January 2020 (has links) Denna essä skildrar Erik Johanssons konstnärskap under utbildningsperioden vid Kandidatprogrammet för Fri Konst på Konstfack. Essän beskriver vägen fram till kandidatutställningen Ytspänning genom att göra nedslag vid tre olika tillfällen under loppet av tre läsår. Genom personliga erfarenheter och reflektioner, samhälleliga händelser och teoretiska diskurser vävs en bild av ett konstnärskap fram samtidigt som det situeras i en historisk kontext och en rådande politisk verklighet. I Essän belyses några av vår tids djuprotade och mer nytillblivna problematiker genom en reflektion om vad som osynliggörs när något utges för att vara neutralt, och vad som går förlorat när en logik överskrider alla andra. I granskandet av olika värderande hierarkier och särskiljande praktiker skulpteras en rad konstverk fram tillsammans med en personlig och kollektiv historia av exploatering, förfrämliganden och närmanden. neutralitet instrumentalitet värdera särskilja kunskap skulptera gränsen individualisering nyansera samtalsklimat mellanmänsklig förfrämligande demokrati lokal global arbetskraft dokument kolonialism kapitalism post-humanism exploatering maktordning museum facebook google Zygmunt Bauman Mark Zuckerberg Michel Foucault Jonna Bornemark Mark Fisher Carl von Linné Chrisofer Columbus James Baldwin våld insnärjd öron röst oro Arts Konst

1

Page generated in 0.0704 seconds