Yttrandefrihet är en nödvändig förutsättning för det demokratiska statsskicket, men det går att argumentera för att andra värden i vissa fall bör beredas företräde. Interaktion mellan medborgare och politiker ses ofta som något demokratistärkande, men i kontaktytorna kan även negativa konsekvenser uppstå, exempelvis i form av hot. Inom deliberativ demokrati har kommunikationen en central roll. Den här uppsatsen har till syfte att undersöka hur yttrandefrihet som är kompatibel med deliberativ demokrati bör se ut. Detta görs genom en analys av Waldron, Benhabib och Youngs teorier och mot bakgrund av samtal med politiker om deras upplevelser av yttrandeklimatet. Politiska och filosofiska aspekter av rättigheten berörs, inte de primärt juridiska. Slutsatserna omfattar att yttrandefriheten bör vara långtgående men inte absolut; yttranden som omfattar hot eller kränker värdighet bör begränsas. Vidare att förhållningssätt mellan samtalets aktörer är av stor betydelse; detta ska omfatta en vilja och förmåga att anta andra perspektiv än det egna. Medvetenhet om maktasymmetrier och en vilja att eliminera dessa bör finnas för att ett gott demokratiskt samtal ska åstadkommas. / Freedom of speech is a fundamental condition for democracy, but it can be argued that sometimes other values should be given priority. Interaction between citizens and politicians is often viewed as something that is strengthening the democracy, but these interactions may also cause damage, for example if trustees are threatened. Communication is fundamental within the theory of deliberative democracy. The aim of this thesis is to examine how to approach freedom of speech in a way that is compatible with deliberative democracy. To do so, I analyze the theories of Waldron, Benhabib and Young against the background of the narratives of politicians about their experiences of the political discussion; focusing on the political and philosophical aspects rather than the legal. The conclusion is that freedom of speech should be extensive but not absolute; limiting speech that is threatening or that is violating the human dignity of others. I also conclude that the attitude of the participants is of essence, as well as awareness of differences in influence and power.

This essay is based on a story where you get an eye on pedagogue’s different approaches to the pacifier in preschool. A pedagogues approach towards, for example, the pacifier affects how you choose to act and in the story it is seen that pedagogues can have different approaches to how to act against children´s use of pacifiers in preschool. In the reflection section, I discuss pedagogue’s different approaches to the pacifier and how one´s approach is formed. Discourse ethics has taken a large part in the essay as it can be used as a tool in the discussions between pedagogues when they have different approaches. How can different approaches affect the children and how these approaches can work in relation to power is something that is discussed in the essay. I will also analyse more deeply the power perspective to get an insight on such power that may not be so visible in everyday life, but which is found in all meetings between people. I have interviewed pedagogues in preschool to gain a better insight into how collegial relationships in preschool can be affected by different approaches towards the use of pacifiers, and what pedagogues regard as being important to consider when approaches collide. At the end of the reflection I discuss different performances and discourses about the pacifier in order to get an idea of ​​what can affect the approaches of pedagogues, and to show that it is not always easy to choose an approach when you do not know what is the "best" way.

No description available.

Den här studien presenterar, tolkar och analyserar Seyla Benhabibs kommunikativa etik samt undersöker vilka implikationer denna får för religionsdialog som praktisk diskurs. Med utgångspunkt från den kommunikativa etikens båda grundläggande principer om universell moralisk respekt och egalitär ömsesidighet samt idén om det radikalt situerade moraliska subjektet arbetar författaren fram ett förslag på normativa utgångspunkter för religionsdialog mellan kristna och muslimer i Sverige. Aspekter av genus och makt kommenteras särskilt. Studien visar på hur den kommunikativa etiken ställer långtgående krav på dialogens förutsättningar, förberedelser likväl som på dess deltagare. Samtidigt framträder en etik som inte väjer för kontroversiella frågor och obehagliga samtal. I studien framhålls dialogens upprätthållande och kontinuitet som det överordnade målet. / This study presents, interprets and analyzes Seyla Benhabib's discourse ethics, and investigates its implications for religious dialogue as practical discourse. On the basis of the fundamental principles of universal moral respect and egalitarian reciprocity, as well as the idea of ​​the situated moral self, the author proposes ten normative starting points for inter-religious dialogue between Christians and Muslims in Sweden. Aspects of gender and power are commented in particular. The study shows how discourse ethics impose far-reaching demands on the conditions of the dialogue, on the preparation of it as well as on its participants. The continuity of dialogue is emphasized as the overall goal.

Norm criticism is a well-spoken topic in the Swedish after-school center, never has the gender and race aspect been so debated as now. In this candidate thesis, norm criticism in the Swedish after-school center, is brought to the surface and put into the perspective of intersectionality through two cases. Their cultural background and normative values will also play a role. Our two cases connected through years of working in the after-school center, will be debated through different contemporary articles, literature and a observation as well to bring focus on norm critical pedagogy. We will work around the questions; how do we use norm critical pedagogy, if we don’t know whose norms to emanate from, and how important are norms really in our daily work as teachers? Do all students get the same treatment, or is there a difference between students with a minority background, and is there a difference between how teachers view, categories and judge them according to their own evaluation and norms? / Normkritik är ett ämne som är omtalat i svenska fritidshem, aldrig har genus och rasaspekter varit så omdebatterat som nu. I detta kandidatarbete kommer normkritik i det svenska fritidshemmet att lyftas fram intersektionellt genom två berättelser, kulturella och normativa värden kommer även att spela en roll. Genom två beskrivna händelser, kopplat till år av arbete i fritidshemmet kommer vi att reflektera med hjälp av samtida artiklar, litteratur och en observation samt fokusera på normkritisk pedagogik. Vi kommer att utgå från frågeställningar som; hur använder vi oss av normkritisk pedagogik om vi inte vet vems normer vi utgår ifrån, och hur stor roll spelar egentligen normer i vårt dagliga arbete som lärare i fritidshem? Får alla elever samma bemötande i skolan, eller finns det en skillnad mellan elever från minoritetskulturer och är det skillnad på hur lärare bedömer och kategoriserar dem kopplat till deras egna värderingar och normer? / <p>Bedömningsgrad: VG</p>