Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / Härtill 3 uppsatser.

Studien undersöker behandlares upplevelser av Trappansamtal och “Här & Nu” samtal för att synliggöra vad som är viktigt för behandlare i samtal med barn som upplevt familjerelaterat våld. För att få svar på syftet och frågeställningarna har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med behandlare som har lång erfarenhet och kunskap med att arbeta med våldsutsatta barn på Centrum mot våld i Umeå. Symbolisk interaktionism och Traumateori är de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studien. Slutsatsen är att behandlare måste besitta kunskap och erfarenhet för att hjälpa, stötta och erbjuda rätt samtalsbehandling för våldsutsatta barn i stort för att minska kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Trappansamtal är en noggrann beprövad modell som är bra att ha som grund, men den behöver kompletteras utifrån det enskilda barnet. Vidare presenteras möjligheter och begränsningar för Trappansamtal och “Här & Nu” samtal samt vilka verktyg och nytta som “Här & Nu” samtal medför för våldsutsatta barn.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007. / S. 424-444: Bibliografi.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2006.

Syftet med studien var att undersöka olika yrkesverksammas erfarenheter kring hur de i sin yrkesroll möter kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Studien är avgränsad till mäns våld mot kvinnor. Intervjuer med fem yrkesverksamma inom socialtjänst, polis, hälso- och sjukvård, Svenska kyrkan och kvinnojour har genomförts, och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Av analysen framkom 3 kategorier och 6 subkategorier. Resultatet visar att de yrkesverksammas bemötande har stor betydelse i mötet med kvinnorna, vilket bland annat kan kännetecknas av att de yrkesverksamma är trygga i sig själva, inte är stressade i mötet samt har goda kunskaper och erfarenheter av liknande situationer. I studien framkom också att ytterligare en viktig del i mötet är att skapa en god dialog med kvinnorna bland annat genom att aktivt lyssna, vara närvarande och skapa en allians. Vidare visar resultatet att samverkan och samarbete mellan samverkansaktörer är något som är viktigt i arbetet med våldsutsatta kvinnor och att en samverkan kan vara en grund för att få till bra möten. I studien framkom också att det finns flera metoder och arbetsverktyg som kan vara relevanta att tillämpa i mötet med kvinnorna, bland annat motiverande samtal (MI) och empowerment. Denna studie ämnar bidra med kunskap om vilka faktorer som kan påverka ett möte mellan en våldsutsatt kvinna och de yrkesverksamma.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Studiens syfte är att öka förståelsen för det aktuella arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck i skolan utifrån verksamma mellanstadielärares perspektiv. Studien utgår från socialkonstruktionismen. Målet med studien är att bidra till en ökad kunskap om tillägget som berör hedersrelaterat våld och förtryck i den nya läroplanen (Lgr 22), samt hur verksamma lärare lyckats implementera tillägget i sin undervisning. På grund av detta har kvalitativa intervjuer använts som metod. Studiens baseras på sex intervjuer med verksamma mellanstadielärare från olika skolor. Samtliga intervjuer har sedan analyserats genom en tematisk analysmetod.  Studiens resultat visar bland annat att det finns en generellt positiv inställning till tillägget i Lgr 22 om hedersrelaterat våld och förtryck, men att det råder en viss osäkerhet hur tillägget ska operationaliseras. Det framkommer en stor diskrepans i förberedelserna inför den nya läroplanen bland informanterna. Enbart hälften av informanterna uppfattar att de fått stöd av skolans rektor/ledning vid implementeringen. Angående ansvarsperspektivet för implementeringen anser en majoritet av informanterna att ansvaret bör delas mellan lärare och rektor, medan en minoritet vill lägga ansvaret på kommunal/nationell-nivå. Majoriteten av informanterna har inte implementerar tillägget om hedersrelaterat våld och förtryck i sin undervisning, och det framkommer en stark önskan om fortbildning om ämnet.

Diss. Uppsala : Univ., 2004. - Recension: Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2004(25):3, s. 107-109.