The aim of this study was to investigate how home care staff experience, detect and handle intimate partner violence among elders as well as investigate the level of knowledge they perceive they and the workgroup possess concerning intimate partner violence. The study was conducted through qualitative interviews with four home care staff. The main results showed that home care staff have difficulties detecting all forms of violence, the most common signs of violence they discovered were bruises, injuries and mean words. The staff experienced limitations in their professional role in relation to intimate partner violence and difficulties in knowing the boundary for what is considered violence. Education in the field is missing and the conception about the level of knowledge differed between the staff. The authors argue that there is a need for more education and knowledge to increase the possibility to detect intimate partner violence among elders. / Studiens syfte var att undersöka hur hemtjänstpersonal upplever, upptäcker och hanterar våld i nära relationer bland äldre samt undersöka vilken kunskapsnivå de upplever att de och arbetsgruppen innehar gällande våld i nära relationer. Studien genomfördes via kvalitativa intervjuer med fyra hemtjänstpersonal. De huvudsakliga resultaten visade att hemtjänstpersonal har svårigheter att upptäcka alla former av våld, de tecken på våld de märkte var blåmärken, skador och elaka ord. Personalen upplevde begränsningar i sin yrkesroll samt svårigheter i var gränsen för våld i nära relation går. Det saknas utbildning inom ämnet och uppfattningen om kunskapsnivån skiljde sig åt. Författarna argumenterar för att det behövs mer utbildning och kunskap för att öka möjligheten att upptäcka våld i nära relation bland äldre.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Nästan hälften av de svenska kvinnorna har blivit utsatta för våld eller hot om våld någon gång under sin livstid. Våld mot kvinnor i nära relation är ett globalt hälsoproblem och ett av de största hoten mot kvinnors hälsa. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av att få frågan om våldsutsatthet som en del av anamnesen. Metod: En integrativ litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar. Sökningar gjordes med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Det huvudsakliga resultatet var att patienter ställer sig positiva till att rutinmässigt bli tillfrågade om erfarenheter av våld. Patienternas åsikter och upplevelser av att få frågor om våldsutsatthet som en del av anamnesen påverkas av frågeställningarnas kontext - vem som ställer frågor, hur frågorna ställs och i vilket sammanhang. Sammanfattning: Våld är ett strukturellt, organisatoriskt och individuellt problem. Våldet är ett folkhälsoproblem och ett utbrett samhällsproblem och vården misslyckas i många fall att fånga upp och hjälpa våldsutsatta. Vårdpersonal känner sig osäkra på att ställa frågor om patienters erfarenheter av våld och större kunskap inom ämnet kan stävja den osäkerhet och rädsla som finns för att beröra våld i nära relation. / Background: Nearly half of the Swedish women have been victims of abuse or threat of abuse during their lifetime. Intimate partner violence is a global health problem and one of the greatest threats to women’s health. Aim: To investigate patient’s experience of being asked about abuse as part of medical history taking. Method: A integrative review of eleven scientific articles. Searches were made using the PubMed and CINAHL databases. Results: Patients were positive about being routinely asked about experiences of abuse. Patients’ opinions and experiences of getting questions about violence as a part of medical history taking are influenced by the context of these questions – who asks, how the questions are asked and in what context. Conclusion: Violence is a structural, organizational and individual problem. Abuse is a public health problem and a widespread social problem. In many cases, healthcare fails to identify and help affected women. Healthcare professionals feel insecure about asking questions about patients’ history of abuse and larger knowledge can curb the uncertainty and fear that exist in order to deal with intimate partner violence.

När en ungdom mellan 15-17 år misstänks för ett brott ska åklagaren begära in ett yttrande från socialtjänsten enligt 11 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Målet med att begära in ett yttrande är att ge rättsväsendet ett underlag som klarlägger den unges situation och ett eventuellt vårdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan påverka hur både åklagaren och rätten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjänsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrån traditionella föreställningar om kön. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur socialtjänsten i sina yttranden beskriver flickor som misstänks för misshandel eftersom våld är starkt associerat med maskulinitet. Materialet har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys och har tolkats hermeneutiskt. Studiens vetenskapsteoretiska ansats är abduktiv vilket innebär att studien utgår från empiriska data men att teoretiska moment samtidigt har beaktats. Resultatet visar att socialtjänsten i flera avseenden beskriver och förklarar flickorna och deras beteenden utifrån föreställningen om normativ femininitet. I flera fall beskrivs flickornas aggressivitet som en bristande kontrollförmåga och det är vanligt förekommande med beskrivningar av utsatthet och psykisk ohälsa. Det framkommer även att när flickorna anpassar sig efter den normativa femininiteten beskrivs det som positivt medan avvikelser överlag beskrivs som problematiskt.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relation är ett globalt hälsoproblem. Ett svenskt universi- tetssjukhus har tagit fram en handlingsplan för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor och det finns evidens för att avdelningschefer spelar en stor roll för implementeringen av hand- lingsplaner. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka avdelningschefers erfarenheter av att implementera en handlingsplan om våldsutsatthet; “Våldsutsatta kvinnor - en handlingsplan för omhändertagande”, samt att undersöka vilka hinder och underlättande faktorer som ligger bakom implementeringen. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju avdelningschefer från sju olika avdelningar inom fem divisioner intervjuades vid ett svenskt universitetssjukhus som har en handlingsplan för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Intervjuerna genomfördes med stöd av en intervjuguide, och resultatet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Majoriteten av informanterna hade inte implementerat handlingsplanen. För- sök till implementering hade genomförts dels genom att föra in frågan om våld i ett inskriv- ningsformulär eller genom att ta upp handlingsplanen på arbetsplatsträffar eller andra perso- nalmöten. De rapporterade hinder och underlättande faktorer som finns i samband med im- plementeringen av handlingsplanen för våldsutsatta kvinnor berodde på avdelningsschefen själv, verksamheten, dokumentationen och olika resurser. Slutsats: Idag går det inte att implementera handlingsplanen full ut. Informanterna upplevde detta som frustrerande och menar att en tydlig struktur av handlingsplanen från sjukhusled- ningen krävs för att kunna förankra handlingsplanen i verksamheten. Fler studier bör genom- föras på fler avdelningar då verksamhetens patientgrupp påverkade hur informanterna förhöll sig till handlingsplanen. / Background: Intimate partner violence against women is a global health problem. A Swedish university has developed a guideline for the care of abused women and there is evidence that nurse managers play a major role in the implementation of guidelines. Aim: The aim of the present study is to investigate the nurse managers' experiences of im- plementing a guideline on domestic violence; "Abused women - a guideline for disposal" and to explore the barriers and facilitating factors behind the implementation. Method: A qualitative study was conducted. Seven nurse managers from seven different wards within five divisions were interviewed at a Swedish university hospital that has a guideline for the care of abused women. Data were collected through semi-structured intervi- ews using an interview guide, and the results were analyzed using a qualitative content analy- sis. Main result: The majority of respondents had not implemented the guideline. Attemts to im- plement the guideline had been carried out, partly by bringing in the issue of violence in an enrollment form, or by taking up the guideline at workplace meetings and other staff mee- tings. The reported barriers and facilitating factors that are associated with the implementation of the guideline for abused women was due to the nurse manager, operations, documentation and various resources. Conclusion: Today it is not possible to implement the guideline completley. The informants experienced this as frustrating and believes that a clear structure of the guideline from the hospital management is required to anchor the guideline into the wards activity. More intervi- ews should be conducted in other wards as the group of patients, treated at the ward, affected how informants conducted the guideline.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2004.

Diss. Linköping : Univ., 2003.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2005. / Härtill 5 uppsatser.