Spelling suggestions: "subject:"partnermisshandel"" "subject:"barnmisshandel""
1 |
En socialpsykologisk analys av samkönat partnervåld ur ett makt- och normativitetsperspektiv / A social psychological analysis of same-sex partner violence from a power- and normativity perspectivevon Braun, Thérèse January 2009 (has links)
Uppsatsens syfte var att nå en större teoretisk förståelse av samkönat partnervåld, genom att analysera olika forskningsartiklars narrativa konstruktioner av våldet. De två frågeställningarna var: 1. Hur diskuterar forskningslitteraturen samkönat partnervåld med fokus på temana relationsdynamik, karaktär hos parterna, kön, genus och sexualitet samt betydelsen av social kontext? 2. Hur diskuterar forskningslitteraturen det professionella bemötandet av samkönat partnervåld? De 21 valda primärdokumenten som analyserats är artiklar som granskats vetenskapligt via peer-review och författats av forskare och professionella terapeuter och behandlare. Materialet har bearbetats utifrån en hermeneutisk ansats, socialkonstruktionism och psykodynamisk teori. Resultatet visade att individuella faktorer är av stor betydelse rörande relationens båda parter såväl som de professionella som i sin yrkesutövning träffar parterna. Det är dock nödvändigt att sätta både relationen och mötena med professionella i en social kontext för att nå en djupare och mer omfattande förståelse av samkönat partnervåld och de professionellas bemötande av våldet. En flerdimensionell analys, exempelvis en socialpsykologisk, verkar därför nödvändig. / The purpose of this study was to get a deeper theoretical understanding of same-sex partner violence by doing an analysis of the narrative constructions in research articles. The two questions at issue was: 1. How does research literature discuss same-sex partner violence with focus on relationship dynamics, the characteristics of the two parties, sex, gender and sexuality and the social context? 2. How does research literature discuss the professional treatment of same-sex partner violence? The 21 primary documents that were chosen are peer-reviewed articles written by researchers and professional therapists and counsellors. To investigate the narrative constructions the primary documents were analyzed with a hermeneutic approach, social constructionism and the psychodynamic theory. The research findings showed that individual factors are significant to the understanding of the violent relationships as well as the professionals who meet the relationships parties in their profession. It is, however, also necessary to put the relationship and the professionals in a social context to get a deeper and more extensive understanding of same-sex partner violence and the professionals treat of the parties. A multidimensional analysis, for example a social psychological one, therefore seems necessary.
|
2 |
Att få frågan om våldsutsatthet som en del av anamnesen : en integrativ litteraturöversiktEriksson, Fändriks Emelie, Wilgodt, Sanna January 2017 (has links)
Bakgrund: Nästan hälften av de svenska kvinnorna har blivit utsatta för våld eller hot om våld någon gång under sin livstid. Våld mot kvinnor i nära relation är ett globalt hälsoproblem och ett av de största hoten mot kvinnors hälsa. Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av att få frågan om våldsutsatthet som en del av anamnesen. Metod: En integrativ litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar. Sökningar gjordes med hjälp av databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Det huvudsakliga resultatet var att patienter ställer sig positiva till att rutinmässigt bli tillfrågade om erfarenheter av våld. Patienternas åsikter och upplevelser av att få frågor om våldsutsatthet som en del av anamnesen påverkas av frågeställningarnas kontext - vem som ställer frågor, hur frågorna ställs och i vilket sammanhang. Sammanfattning: Våld är ett strukturellt, organisatoriskt och individuellt problem. Våldet är ett folkhälsoproblem och ett utbrett samhällsproblem och vården misslyckas i många fall att fånga upp och hjälpa våldsutsatta. Vårdpersonal känner sig osäkra på att ställa frågor om patienters erfarenheter av våld och större kunskap inom ämnet kan stävja den osäkerhet och rädsla som finns för att beröra våld i nära relation. / Background: Nearly half of the Swedish women have been victims of abuse or threat of abuse during their lifetime. Intimate partner violence is a global health problem and one of the greatest threats to women’s health. Aim: To investigate patient’s experience of being asked about abuse as part of medical history taking. Method: A integrative review of eleven scientific articles. Searches were made using the PubMed and CINAHL databases. Results: Patients were positive about being routinely asked about experiences of abuse. Patients’ opinions and experiences of getting questions about violence as a part of medical history taking are influenced by the context of these questions – who asks, how the questions are asked and in what context. Conclusion: Violence is a structural, organizational and individual problem. Abuse is a public health problem and a widespread social problem. In many cases, healthcare fails to identify and help affected women. Healthcare professionals feel insecure about asking questions about patients’ history of abuse and larger knowledge can curb the uncertainty and fear that exist in order to deal with intimate partner violence.
|
3 |
Som att för första gången stå framför en riktig spegel : Mäns upplevelser av en behandling mot aggressions- och våldsproblematik i nära relationerÖström, Erica January 2019 (has links)
Background: Intimate partner violence is a public health issue that causes suffering for victims, abusers and children. Interventions have been made to prevent and treat the problem but the evaluation of them are often insufficient. The clinic for intimate partner violence in Uppsala (MVU) offers abusers treatment to stop using domestic violence. Aim: To produce a general evaluation of MVU’s treatment for aggression- and violence problematics in intimate relationships by studying participating men’s experiences of the treatment. Method: A qualitative interview study was used. By using a retrospective consecutive sample 11 men were recruited to individual semi structured interviews. Data was analyzed by thematic analysis. The ecological model was used as a theoretic perspective. Result: The study showed that the informants had positive experiences of the arrangement of the treatment and the content was educative even though somewhat demanding. The therapists were considered to be competent and had a way of working that was suitable for the purpose of the treatment. Those who had been in group therapy found help and support from the group and several men missed the group when the treatment was finished. After the treatment the informants had come to realize that they had a violence issue that they were responsible of. They had learned to control their temper in a better way and had become better at communicating. They also experienced health improvements. Conclusion: Men have a predominately positive experience of the treatment at MVU. The treatment was in some aspects considered mentally challenging but overall the men experienced better health after the treatment compared to before. / Bakgrund: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem som orsakar lidande för offer, utövare och eventuella barn. Insatser har utformats för att förebygga och behandla problemet men ofta är utvärderingen av dem bristfällig. Mottagningen mot våld i nära relationer i Uppsala (MVU) erbjuder våldsutövare behandling för att sluta bruka våld i nära relationer. Syfte: Att göra en generell utvärdering av MVU:s behandling mot aggressions- och våldsproblematik i nära relationer genom att studera deltagande mäns upplevelser av behandlingen. Metod: En kvalitativ intervjustudie användes. Genom ett retrospektivt konsekutivt urval rekryterades 11 män till individuella semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med tematisk analys. Den ekologiska modellen tillämpades som teoretiskt perspektiv. Resultat: Studien visade att informanterna upplevde behandlingens upplägg som bra och innehållet lärorikt om än något krävande. Terapeuterna upplevdes vara kompetenta och arbeta på ett sätt lämpligt för behandlingens syfte. De som hade gått i gruppbehandling fann hjälp och stöd i gruppen och flera sakande gruppen efter avslutad behandling. Efter behandlingen hade informanterna kommit till insikt om att de hade ett våldsproblem som de själva var ansvariga över. De hade lärt sig att hantera sitt humör på ett bättre sätt och blivit bättre på att kommunicera. De upplevde även hälsoförbättringar. Slutsats: Män har en övervägande positiv upplevelse av MVU:s behandling. Behandlingen upplevdes i en del avseenden som psykiskt krävande men efter behandlingen mådde männen överlag bättre än före behandlingen.
|
Page generated in 0.0732 seconds