Lic.-avh. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Male perpetrators have long been over-represented in the criminal justice system. This seems to have resulted in a picture of perpetrators as generally being male. This study aims to investigate differences in the portrayal of perpetrators in relation to gender in the Swedish justice system, by performing a discourse analysis on twelve judgements with assault as the main crime classification. Previous research shows that female perpetrators more often are treated with leniency by the court, compared to male perpetrators. This usually leads to women receiving shorter sentences. There have also been studies that show that in media and literature, female perpetrators are portrayed as less, or in cases of severe violent crimes as more, responsible for the crime committed, than a male would be for the equivalent crime. This study shows that female perpetrators are portrayed as less responsible for their violent actions in regards to the crime committed, than male perpetrators. The discourse analysis of the judgments shows that there is a tendency to portray the women’s violence as depending on circumstances, and the men’s violence as depending on them as persons. This indicates that there are discourses in society that establish women as non-violent and men as violent.

Bakgrund: Hot och våld är vanligt förekommande inom sjukvården, där ambulanspersonalen är en särskilt utsatt grupp. Hot och våld förekommer främst vid vård av patienter som har hjärnskador, psykisk sjukdom eller är påverkade av droger och ambulanspersonal träffar på alla dessa patienter. Arbetsmiljö samt omvårdnaden påverkas negativt av hot och våld.  Syfte: Syftet var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av hot och våld i en prehospital vårdmiljö och hur det påverkar dem.  Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats har gjorts.  Resultat: Studiens resultat visar att majoriteten av ambulanspersonal har utsatts för verbala hot och/eller fysiskt våld. Vanliga patientkategorier där hot och våld ofta förekom var alkohol- och/eller drogpåverkade patienter. Ambulanspersonalen har kunskapsbrist i hantering av de här situationerna och saknar adekvat utbildning. Hot eller våld kan leda till att ambulanspersonalen mår psykiskt dåligt samt får fysiska skador. Det kan också göra att ambulanspersonalen inte vill jobba kvar prehospitalt och familjesituationen kan påverkas.  Slutsats: Det finns ett mörkertal då ambulanspersonal inte anmäler allt hot och våld. Vi vet vid vilka patientkategorier hot och våld ökar, därmed har vi förutsättningar för att förebygga dessa situationer. Genom ökad kunskap om hot och våld kan det gå att säkerställa att omvårdnaden till patienter och närstående inte påverkas negativt.  Nyckelord: Ambulanspersonal, Prehospital, Erfarenhet, Hot och Våld. / Background: Threats and violence is common in healthcare service, where the ambulance staff is a particularly vulnerable group. Threats and violence occur especially in care of patients with brain injury, mental illness or persons under the influence of drugs, and the ambulance staff will take care of all these patients. Work environment and the care effects negative by threats and violence.  Aim: The aim was to describe ambulance staff experience of threats and violence situations in the prehospital health facility and how it affects them.  Method: A literature review with a systematic approach.  Results: The results of the study show that almost all ambulance staff have been subjected to verbal threats and / or physical violence. Common patient categories where threats and violence often occurred were patients under the influence of alcohol and / or drugs. The ambulance staff has a lack of knowledge in handling these situations and no adequate training. Threats or violence can lead to ambulance staff feeling mentally ill but also suffering of physical injuries and affect the family situation. It can also mean that the ambulance staff do not want to continue working in the service.  Summary: The ambulance staff do not report all threats and violence. We know in which patient categories threats and violence increase, so we have the conditions to prevent these situations. Based on the results of this study we have the opportunity to develop education about threats and violence. and to ensure nursing to patient and relatives do not affects negative. Keywords: Ambulance personnel, Experience, Prehospital, Threats and Violence.

This study examines how the language in Swedish gangsta rap has changed over the last 20 years. More specifically, the aim is to test a formulated hypothesis whether there has been an increase in the total amount and frequency of references to the subjects “weapons”, “violence” and “drugs” in the lyrics, as well as answer the research question whether there are correlations between certain subjects regarding frequencies and amount of references. Furthermore, the analysis seeks to explore in what way language is used to represent gangsta rap as a music genre and societal phenomena by applying Stuart Hall's theory of representation as the study’s theoretical framework. The study is comparative and a quantitative content analysis was chosen as a methodological approach to analyze a sample in total of 20 Swedish gangsta rap songs from each year of 2001, 2011, and 2021. The results showed that weapons was the only subject that continually increased in the total amount of references from 2001 to 2021. The total amount of references to violence had its peak in 2001 while the total amount of drug references was highest in 2011. A positive correlation was found between the variable of the song’s release year and total amount of violence references. Additionally, a stronger positive correlation was found between frequency of violence references and weapon references. These correlations indicate that an increase of one variable correlates with an increase of another variable. The examined changes of the total amount and frequencies of references from 2001 to 2021 have brought knowledge about to what degree these subjects characterize gangsterrap as a subgenre during these specific years. Finally, the result can contribute to an understanding in how language use in Swedish gangsta rap can represent the genre as a societal phenomena.

Syftet med studien är att analysera det handlingsutrymme som skolkuratorer anser sig ha i deras arbete med elever som utsätts för eller riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. För att samla in data användes semistrukturerade intervjuer med sju skolkuratorer i Sverige. Intervjuerna handlade om skolkuratorernas beskrivningar av svårigheter och deras möjligheter att hjälpa och stötta elever. Utifrån en tematisk analys identifierades fyra teman som jag sedan har analyserat med hjälp av det som jag har inhämtat från tidigare forskning samt Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och handlingsutrymme. Resultaten i studien visade att alla skolkuratorer beskriver sitt handlingsutrymme som stort och fritt men i praktiken är det mycket mer komplicerat än så. Studien visar att detta beror på att deras handlingsutrymme kan begränsas av tid, vårdnadshavare, elever, lärare eller i samarbetet med socialtjänsten. Bristen på tydliga arbetsbeskrivningar kan dessutom påverka deras möjligheter att agera i situationer som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Resultaten i studien visar också att deras handlingsutrymme ligger i att stödja elever genom att bland annat validera deras känslor, bekräfta dem och ge vägledning om var man kan söka hjälp. Trots detta kan skolkuratorer möta på svårigheter i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Exempel på dessa svårigheter inkluderar att veta när man ska göra en orosanmälan, rädsla för att förvärra situationen för eleven, svårigheter att nå fram till elever och hjälpa dem att förstå och reflektera över sin egen situation samt svårigheten med att upptäcka problematiken från första början. Dessa svårigheter har en påverkan på deras förmåga att hjälpa och stödja elever på ett effektivt sätt.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka ord och uttryck som förekommer när härskartekniker används på det sociala mediet Facebook. Kvantitativa och kvalitativa metoder har använts för att undersöka hur män och kvinnor i ålder mellan 25–65 år har blivit utsatta för härskarteknikerna förlöjliga, påförande av skuld och skam samt våld och hot om våld. Resultatet visar att kvinnor oftare blir utsatta för härskarteknikerna än män. Härskartekniken förlöjligande är den härskarteknik som oftast förekommer och nedvärderande är den kategori för karakteristik av olämpligt språkbruk som förekommer mest. De slutsatser som går att dra utifrån undersökningen är att kvinnor ännu är de som oftast utsätts för härskartekniker samt att yngre människor uttrycker grövre ord och uttryck då de nyttjar härskartekniker på Facebook. / The purpose of this study is to investigate the words and phrases that occur when suppression techniques are used on the social media Facebook. Quantitative and qualitative methods have been used to investigate how men and women between the ages of 25-65 have been exposed to suppression techniques ridicule, the infliction of guilt and shame, and the violence and threat of violence. The result shows that women are more often exposed to the suppression techniques than men. The suppression technique ridiculous is the most prevalent technique and downgrading is the category of characteristics of inappropriate language use that occurs most frequently. The conclusions that can be drawn from the survey are that women are still the ones who are most often exposed to suppression techniques and that younger people express rougher words and expressions when they use suppression techniques on Facebook.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

The purpose of this essay has been to study the different discourses that are expressed in social welfare secretaries’ assertions when they assess cases with elements of honour-related violence, intimidation and oppression. To do so I have used a discourse analysis theory and technique, based on three qualitative interviews with social welfare secretaries. The interviews were focused on vignettes, which were all fictitious cases with various elements of honour-related violence. One of the interviews was a focus groupinterview with four participants, while the other two interviews were individual. I have also used the theoretical perspective ”ideological dilemmas” in my analysis. The main conclusion is that there seems to be several discourses competing for space when the social welfare secretaries assess cases of this sort. On the one hand there is a strong ”family support discourse”, but on the other hand there is also a strong ”protection discourse” that are competing for space. Another conclusion is that there is a main dilemma that characterizes these cases, which arises when the victim declines protection from the social welfare. Then the social welfare secretaries need to make a choice whether or not to intervene against the victims’ will.