Studiens syfte var att genom det sociokulturella perspektivet på lärande, undersöka hur lärare i lågstadiet har förberett sig inför den stundande implementeringen av tillägget rörande samtycke i Lgr 22. Detta utreddes genom fem kvalitativa intervjuer med fem lärare i lågstadiet. Den data forskarna fick från intervjuerna analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar att en del förberedelse har skett men att lärarna önskar och förväntar sig ytterligare förberedelser. Flera lärare får under intervjuns gång syn på att de redan undervisar om samtycke samt har kunskap kring pedagogiska redskap som kan användas. Samtliga lärare anser även att undervisning om samtycke i lågstadiet är mycket viktigt för elever i lågstadiet. Slutsatsen är att de intervjuade lärarna behöver mer förberedelser för att uppnå en samsyn om samtycke så att undervisningen blir likvärdig för alla elever. Lärarna anser det viktigt att påbörja undervisning om samtycke tidigt. De anser även att läromedlet Stopp! min Kropp!samt gruppdiskussioner är lämpliga för undervisning i lågstadiet och främjar nya kunskaper.

Studiens syfte är att öka förståelsen för det aktuella arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck i skolan utifrån verksamma mellanstadielärares perspektiv. Studien utgår från socialkonstruktionismen. Målet med studien är att bidra till en ökad kunskap om tillägget som berör hedersrelaterat våld och förtryck i den nya läroplanen (Lgr 22), samt hur verksamma lärare lyckats implementera tillägget i sin undervisning. På grund av detta har kvalitativa intervjuer använts som metod. Studiens baseras på sex intervjuer med verksamma mellanstadielärare från olika skolor. Samtliga intervjuer har sedan analyserats genom en tematisk analysmetod.  Studiens resultat visar bland annat att det finns en generellt positiv inställning till tillägget i Lgr 22 om hedersrelaterat våld och förtryck, men att det råder en viss osäkerhet hur tillägget ska operationaliseras. Det framkommer en stor diskrepans i förberedelserna inför den nya läroplanen bland informanterna. Enbart hälften av informanterna uppfattar att de fått stöd av skolans rektor/ledning vid implementeringen. Angående ansvarsperspektivet för implementeringen anser en majoritet av informanterna att ansvaret bör delas mellan lärare och rektor, medan en minoritet vill lägga ansvaret på kommunal/nationell-nivå. Majoriteten av informanterna har inte implementerar tillägget om hedersrelaterat våld och förtryck i sin undervisning, och det framkommer en stark önskan om fortbildning om ämnet.

Syftet med studien är att öka elevers materialförståelse för olika textilier och förbättra deras förmåga att fatta självständiga samt välgrundade beslut utifrån det de vill skapa. Följande frågeställningar utgår undersökningen ifrån: Vad är grundläggande materialkännedom i textilslöjd för grundskoleelever?Hur kan slöjdlärare öka elevers materialförståelse i textilslöjd? Utgångspunkten för studien har sin grund i en övningsuppgift inom materialkännedom som jag genomförde med åk 9 i textilslöjd under VFU. Metoden i denna undersökning påminner om en learning study med ett planerat undervisningsinnehåll som inbjuder deltagarna attt aktilt utforska olika textilier utifrån ett body-mindperspektiv. Avslutningsvis genomförs en kunskapskontroll med frågesportspelet Kahoot1 för att ta reda på vad deltagarna tagit med sig. Till den första frågeställningen har jag sammanställt frågeformulär från två slöjdlärare och till andra frågeställningen har resultatet i Kahoot analyserats utifrån två analyskriterier som beskriver svårighetsgrad och kunskapsutveckling.De allra flesta textilslöjdslärare arbetar inte med materiallära som ett eget ämne utan tar upp det när de upplever det passande. Materiallära behöver dock inte endast presenteras som något teoretiskt där eleverna blir passiva lyssnare till olika textila termer. Genom att som lärare ha en systematik och konsekvent lyfta in materialläran kan det bidra till en ökad medvetenhet hos eleverna, särskilt i en tid när miljö- och hållbarhetsfrågor är mycket aktuella.

Jämställdhet är ett högaktuellt ämne i samhällsdebatten. Skolan har i uppdrag att uppfostra elever till att bli demokratiska medborgare som ska kunna delta i samhället. I läroplanen finns skrivningar om att undervisningen ska vara jämställd och att eleverna ska få samma möjligheter oavsett könstillhörighet. En stor del av historien som förmedlas i historieämnet präglas av kungar och mäktiga män. Utifrån vår egna erfarenhet så får kvinnor inte samma utrymme i undervisningen. Vi valde därför att undersöka hur kvinnor framställs i historieundervisningen och hur lärare arbetar för att göra sin undervisning jämställd. Detta gjorde vi enligt kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer av behöriga lärare på mellanstadiet. Resultatet visade att kvinnor inte fick tillräckligt med utrymme i undervisningen och att det var upp till lärarna själva att se till att komplettera läromedel och undervisning med kvinnor. Vi har kommit fram till att det är intresse som styr hur representationen av kvinnor ser ut och att det inte går att förlita sig på läromedel då även de saknar jämlik representation. Dessa slutsatser pekar på att det behövs mer insatser när det kommer till jämställdhet och konstaterar att undervisningens likvärdighet kan brista med en ojämn representation.

This study investigates how language teachers in Swedish in compulsory school, in accordance with the new curriculum where sexuality, consent and relationships is a new field, plan to teach about honour-related violence and oppression. This area fits well within the Swedish language subject since it focuses on developing communicative competences (Skolverket 2022). This is investigated with the following research questions: (1) how do language teachers in Swedish plan to teach about honour-related violence and oppression? and (2) what support do language teachers in Swedish feel they have received and have to be able to teach students about honour-related violence and oppression?  This was investigated using an online survey with 18 questions. The questions were answered by fourteen teachers, all of whom are authorized to teach Swedish. The result showed that the majority of teachers had not yet planned this area. Several teachers also stated that they do not feel that they have enough knowledge in the field to confidently teach about it. None of the teachers who responded to the survey stated that they received support from their principal to increase their knowledge and competence regarding honour-related violence and oppression, although it is the principal’s responsibility. The results also show that several teachers want to use literature teaching to deal with honour-related questions. The study shows that it is important to further investigate and develop didactic, as well as cross-curricular topics on school-wide issues.

Denna studie syftar till att analysera tre läroböcker för årskurs 4–6 med utgång i Jacksons tolkande ansats för att se hur islam framställs i svenska läromedel samt hur väl det centrala innehållet i den nya läroplanen LGR 22 för årskurs 4–6 uppfylls. En jämförelse av de analyserade läroböckerna genomförs även. Studien använder sig av Robert Jacksons tolkande ansats för att svara på forskningsfrågorna. Studien utgår ifrån tre huvudbegrepp i denna teori: religiös tradition, gruppnivå och individnivå. Dessa begrepp används för att identifiera hur väl islam representeras i varje lärobok. Metoderna som använts är en kvalitativ innehållsanalys och en kvalitativ komparativ metod.   Resultatet visar att samtliga tre läroböcker inkluderar de delar av det centrala innehållet som använts i analysen. Dock har läroböckerna en väldigt översiktlig karaktär och representerar inte islam lika väl på en gruppnivå. På individnivå representerar vissa läroböcker islam väl genom intervjuer med individuella muslimska barn. Studien visar att det finns många likheter mellan läroböckerna men de har också skilda tillvägagångssätt. Man ser tydliga paralleller mellan tidigare forskning och studiens resultat, främst hur representationen av islam har brister. Exempelvis att islam representeras som en helhet i stället för en religion med många riktningar och individuella tolkningar. Detta kan leda till att stereotyper och felaktiga bilder av muslimer uppstår i läroböckerna.

I denna studie kommer vi att redogöra för hur lärare tillgängliggör skönlitteratur i klassrummet och undervisningen och hur de uppfattar sin förmåga att välja skönlitteratur till sina elever. Vi har valt en kvantitativ enkätstudie utifrån tre forskningsfrågor om lärares uppfattningar kring sin förmåga att välja skönlitteratur som stimulerar och motiverar elever till läsning och i vilken utsträckning de anser sig använda skönlitteratur i undervisningen. Resultatet har analyserats och diskuterats utifrån ramfaktorteorin och sociokulturellt perspektiv. Forskning visar att barn läser mindre idag än tidigare. Även om det finns ett brett utbud av skönlitteratur och det fortsätter att publiceras tusentals nya skönlitterära böcker årligen för barn och unga framkommer det i flera studier att elever inte uppfattar skönlitteraturen som de läser i skolan som intressant. Av vår enkät som behöriga lärare i förskoleklass till och med årskurs 6 fått besvara framkommer att arbetet med skönlitteratur i skolan inte visar några markanta skillnader i elevers lästid i jämförelse med forskningsstudier som gjordes 2007 och 2017 även fast studier visar att det skulle gynna eleverna.  I vår enkät framkom det även att majoriteten av lärarna som svarat på enkäten anser att de inte har fått den kunskap de skulle behöva under sin tid på lärarutbildningen för att bedriva undervisning med skönlitterära böcker i större utsträckning. Majoriteten av respondenterna anser att det är av eget intresse för litteratur och erfarenhet från sin egen skolgång som hjälper dem i sina val att välja skönlitteratur till sina elever. Samtidigt som majoriteten av lärarna anser att det egna intresset påverkar förmågan att välja skönlitteratur så anser nästan 17 procent av respondenterna att deras egna intresse för skönlitteraturläsning inte har någon betydelse för deras förmåga att välja skönlitteratur.  Ett annat intressant resultat som framkom är att lärarna som undervisar i årskurs tre är de lärare som varierar mest i avsättning av tid för tyst läsning. Det vill säga att det är stora variationer i hur mycket tyst lästräning eleverna får. Även framkom det i resultaten att det är lärare som undervisar i förskoleklass som har gemensamma samtal med eleverna om skönlitterära böcker. Medan boksamtal i väldigt låg utsträckning sker i årskurs 6, samtidigt så är det i årskurs 6 som man ägnar sig åt tyst egen läsning i störst utsträckning.

Recently a new national curriculum was introduced in Swedish grade schools. This study set out with the purpose to investigate how teachers have interpreted and perceived the new policy documents during their first year in action. The theoretical framework consists of Aristotle's qualification of knowledge which divides knowledge into three forms: episteme (scientific knowledge), techne (practical knowledge, skills, and crafts) and phronesis (practical wisdom). Through the lens of Aristotle's three forms of knowledge, we analyze the results of our semi structured survey which consists of both closed, semi-open, and open questions. The data consists of eleven survey answers by history teachers across the country. The results illustrate that teachers have interpreted and perceived the new national curriculum differently, and have, therefore, drawn different conclusions based on their different circumstances. However, the teachers seem to share a mutual understanding that subject knowledge is more emphasized in the new national curriculum. Most of the teachers devote time to practical knowledge in their lesson plans, but argue that the development of practical wisdom, however, is rather a spontaneously occurring form of knowledge that is not or cannot be planned ahead as easily. Lastly, the results of this study indicate that training, collegial communication, and consultation can have an impact on the understanding of a curriculum.

Hållbar utveckling har varit med som innehåll i kursplanen för slöjd sedan 2011. Det finns ytterst lite forskat om hur slöjdlärare undervisar om hållbar utveckling i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete är således att undersöka hur begreppet hållbar utveckling ger sig uttryck i svenska slöjdlärares undervisning. Hur tolkar de kursplanen i slöjd och hur det utförs i undervisningen. Frågeställningarna i denna studie är: (1) Hur tolkar slöjdlärare begreppet hållbar utveckling i förhållande till kursplanen? (2) Hur påverkar beskrivningen av hållbar utveckling i kursplanen valen och användandet av material i undervisningen? (3) Hur går undervisningen till om hållbar utveckling? För att få svar på frågeställningarna så genomfördes en kvalitativ enkät där 20 yrkesverksamma slöjdlärare medverkade. Studiens data har analyserats med hjälp av det läroplansteoretiska perspektivet med tillhörande tre faser: formulering, transformering och genomförande som teoretiskt ramverk. I studiens resultatdiskussion kan man se slutsatser hur slöjdlärarna tolkar hållbar utveckling i förhållande till kursplanen. Vid inköp av material till slöjdundervisningen påverkar ställningstagandet till vilka material slöjdlärarna anser vara hållbara och miljövänliga. I frågan om hur slöjdlärarna undervisar om hållbar utveckling så finns även där olika och gemensamma undervisningsmetoder.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare i ämnet svenska som andraspråk på mellanstadiet resonerar kring de förändringar som iscensättningen av den nya läroplanen, Lgr22, har inneburit för dem i såväl organisation som i undervisning. Syftet innefattade även hur lärarna resonerade kring stöttning av elevernas språkliga resurser. Forskningsstrategin bestod av en metodkombination med en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ intervjuundersökning. Den rikstäckande digitala enkätundersökningen besvarades av 19 lärare. Av dessa lärare deltog sedan två i intervjuer som spelades in via Zoom. Materialet analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Resultatet visar att lärarna över lag är nöjda med förändringarna i läroplanen men att de inte har påverkat undervisningen nämnvärt. Men i och med de förändringar som har skett i organisationen av undervisningen har positiva effekter avspeglats i mer undervisningstid och förbättrade gruppindelningar. Lärarna upplever att de stöttar sina elever i att använda sina språkliga resurser men studien visar att de behöver bli mer planerande i sitt användande av elevernas språk i klassrummet. För att det ska bli ett användbart pedagogiskt verktyg behövs såväl planerad stöttning som den interaktionella som sker i stunden.