Detta examensarbete handlar om materialkunskap och undervisning. Studiens syfte var att få en djupare förståelse hur slöjdlärarna undervisar om trämaterial i slöjdundervisningen samt synliggöra hur eleverna representerar kunskapsområden som materialets ursprung, egenskaper, kvalité och miljöpåverkan. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med två slöjdlärare samt en kvantitativ enkätundersökning med två klasser i årskurs 9. I den kvantitativa enkäten undersöktes elevernas kännedom om följande träslag: furu, björk, gran, en och sälg samt masurbjörk, björk och furu i form av brädor. Resultatet från kvantitativa delen av undersökningen visar att några av eleverna noterade vilket material de arbetade med men de hade begränsad kunskap om betygskriterier rörande materialets ursprung, egenskaper, kvalité eller miljöpåverkan. Resultatet från de kvalitativa studierna visar att det är viktigare att eleverna jobbar med problemlösning eller att de har en idé, en plan och gör ett bra utförande än att de lägger fokus på materialkunskap. Kort sagt så väger arbetsprocessen tyngre i undervisningen .Det är viktigare att eleverna formger och framställer ett genomarbetat slöjdföremål än att de jämför mellan olika material utifrån deras kvalité, egenskaper eller påverkan på miljön.

Syftet med studien är att öka elevers materialförståelse för olika textilier och förbättra deras förmåga att fatta självständiga samt välgrundade beslut utifrån det de vill skapa. Följande frågeställningar utgår undersökningen ifrån: Vad är grundläggande materialkännedom i textilslöjd för grundskoleelever?Hur kan slöjdlärare öka elevers materialförståelse i textilslöjd? Utgångspunkten för studien har sin grund i en övningsuppgift inom materialkännedom som jag genomförde med åk 9 i textilslöjd under VFU. Metoden i denna undersökning påminner om en learning study med ett planerat undervisningsinnehåll som inbjuder deltagarna attt aktilt utforska olika textilier utifrån ett body-mindperspektiv. Avslutningsvis genomförs en kunskapskontroll med frågesportspelet Kahoot1 för att ta reda på vad deltagarna tagit med sig. Till den första frågeställningen har jag sammanställt frågeformulär från två slöjdlärare och till andra frågeställningen har resultatet i Kahoot analyserats utifrån två analyskriterier som beskriver svårighetsgrad och kunskapsutveckling.De allra flesta textilslöjdslärare arbetar inte med materiallära som ett eget ämne utan tar upp det när de upplever det passande. Materiallära behöver dock inte endast presenteras som något teoretiskt där eleverna blir passiva lyssnare till olika textila termer. Genom att som lärare ha en systematik och konsekvent lyfta in materialläran kan det bidra till en ökad medvetenhet hos eleverna, särskilt i en tid när miljö- och hållbarhetsfrågor är mycket aktuella.