This bachelor thesis aims to investigate whether methods of composition can facilitate the creative process and, despite frameworks, produce personal and unique results. It also aims to investigate how to develop a confident and unrestricted artistry. The essays process includes the use of 6 different methods for composition and artistic preparations for the project’s examining concert. These preparations included: body awareness, vocal technique, planning and rehearsals. The result was 4 songs written based on different methods. These songs are presented through a demo recording instead of a concert due to circumstances. The study showed that most of the methods facilitated the creative process without inhibiting a unique and personalized product. The process also led to the realization that the quest for creativity to be painless beneficially should be replaced by awareness that creativity requires courage. Through the process as well as its need for reflection and analysis, insights came about how to develop a confident and unrestricted artistry. Continuity in the practice of musical craftmanship, mental awareness and to work with body awareness to help enhance musical expression are mentioned as three main insights.

<p>Validerat; 20151021 (global_studentproject_submitter)</p>

Introduktion: Basal kroppskännedom (BK) är en metod som är etablerad inom fysioterapi för olika tillstånd, bland annat för smärttillstånd. Syftet är att uppmärksamma patienten på kontakten mellan kropp och sinne. Muskuloskeletala smärttillstånd är ett stort hälsoproblem och är den främsta orsaken till arbetshandikapp och sjukfrånvaro i Sverige. Syfte: Att kartlägga eventuella effekter av basal kroppskännedom som behandlingsmetod för muskuloskeletal smärta. Metod: För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturöversikt med sökningar i fem olika databaser: AMed, CINAHL, Cochrane, PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var att studiepopulationen skulle vara vuxna personer med muskuloskeletal smärta. Sökningen gjordes med hjälp av MeSH-termer och avgränsningar. En kvalitetsgranskning utfördes med hjälp av PEDro och en av SBUs mallar. Resultat: Fem artiklar inkluderades i litteraturöversikten. Resultatet visar ingen statistisk signifikans för att BK ska vara bättre vid muskuloskeletal smärta än vedertagen behandling. Vissa trender till positiv effekt av BK finns. Konklusion: Patienter upplevde positiva effekter av basal kroppskännedom i form av förbättring av deras smärta. Fler och mer högkvalitativa studier behövs för att visa effekten av BK vid muskuloskeletal smärta.

Medveten närvaro är den svenska översättningen av mindfulness. Behandlingsmetoden Mindfulness-Based Stress Reduction har påvisat positiva effekter för välmående gällande vissa sjukdomar. Medveten närvaro är centralt i behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom. Syftet med undersökningen var att undersöka hur medveten närvaro upplevs av personer som genomgår behandling i Basal Kroppskännedom. Material insamlades genom sju halvstrukturerade intervjuer. Data analyserades med fenomenologisk metod, IPA. Resultatet visade vad som är centralt för personernas upplevelse av medveten närvaro. I kronologisk ordning: att praktisera sin medvetna närvaro för att förstå vad den innebär, acceptera och tolerera sig själv, att ha ett ickedömande perspektiv, att kunna hantera sina tankar för att uppleva självkontroll i olika situationer, att ha ett helhetsperspektiv på sig själv gällande kropp, känslor och tankar samt en egen betydelse av medveten närvaro. Resultaten stöds av tidigare forskning. Vidare forskning kan vara att följa upplevelserna i olika behandlingsmetoder med medveten närvaro i fokus.

Introduktion: Idag står utmattningssyndrom och stressrelaterade diagnoser för 66% av alla psykiatriska sjukskrivningar. Diagnosen skapar stort lidande för individen med aktivitetsbegränsningar som följd och leder till långa sjukskrivningar och stora kostnader för samhället. Det finns oklarheter gällande behandlingsmetoder vid utmattningssyndrom och det är av värde att finna verksamma metoder att möta den ökande patientgruppen.  Syfte: Syftet med denna studie är att belysa fysioterapeuters erfarenheter av Basal Kroppskännedom (BK) som behandling för patienter med utmattningssyndrom.  Metod: Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med fysioterapeuter som behandlar patienter med utmattningssyndrom med BK. Den insamlade datan analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i 11 underteman och fyra teman: Ett levande verktyg möjliggör kroppslig resa, Tolkande av kroppsliga uttryck genomsyrar utvecklingsprocessen, Att möta och bli bemött skapar utrymme för att läka samt Fysioterapeutens självutveckling en tillgång. Huvudtemat Kroppen som redskap mot självkännedom -  belyser informanternas erfarenheter av hur den kroppsorienterade behandlingsmetoden BK kan vara vägen mot självkännedom för patienter med utmattningssyndrom. Konklusion: BK blir ett levande verktyg för patienten som lär sig tyda kroppsliga signaler, blir bättre på gränssättning och hittar inre stabilitet där framsteg blir tydliga genom kroppen. Fysioterapeuten ser sig som en guide i den process där patienterna erövrar sig själva och kroppen blir till en trygghet. Gruppverksamhet ses som verksamt för att skapa igenkänning, normalisera upplevelser och effektivisera behandlingen. Metoden BK beskrivs genomsyras av ett tillåtande samt en respekt för patientens vilja att utvecklas och förmedlar en självmedkänsla genom att människan ses som en helhet.

Bakgrund: Kroppsmedvetandeträning är ett fysioterapeutiskt tillvägagångssätt med syfte att öka patientens medvetenhet om den egna kroppen genom att normalisera kroppshållning, balans, andning och muskelspänning. Ångest är mycket vanligt förekommande hos patienter både inom primärvård och inom somatisk sjukhusvård samt hos patienter med långvarig smärta, och tar sig i uttryck i kroppen bland annat genom att kroppshållning, muskulär spänningsbalans och andning påverkas. Syfte: Att kartlägga om kroppsmedvetandeträning har en effekt på ångest. Metod: För att besvara syftet har en systematisk litteraturstudie genomförts. Sökningar gjordes i de medicinska databaserna Pub Med, Cinahl, PsycInfo samt Science Direct Journals. Resultat: Totalt granskades 13 studier. 12 av dessa visade att kroppsmedvetandeträning har en positiv effekt på ångest, varav nio stycken visade på signifikant effekt. En studie visade på ökning av ångest, dock ej signifikant. Av de nio studier som visade på signifikant positiv effekt på ångest studerade fem av dem kroppsmedvetandeträning som tilläggsbehandling och fyra studerade kroppsmedvetandeträning som enda behandling. Konklusion: Kroppsmedvetandeträning har en signifikant positiv effekt på ångest, både som enda behandling och som tilläggsbehandling.

Syftet med studien är att undersöka sätt som undervisning beskrivs i utemiljön och uteleken för att främja barns hälsa och kroppskännedom. Studien har en fenomenografisk ansats och det har genomförts halvstrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Huvudresultatet av studien är att det finns många olika sätt att bedriva utomhuspedagogik i förskolan för att främja barns kroppskännedom. Närmiljön och förskolgårdens utformning visade sig ha betydelse för hur barnet kan utforska sin kropps möjligheter och begränsningar. / The purpose of the study is to look into examples of how education is discribed in the outdoor environment ant outdoor-play to promote children´s health and body awareness. Through the study I want to see the preschool teacher´s attitudes and experiences with work that promote chidren´s body awareness. The study has a phenomenographic approach and have a deep interview technique and half-structured interviews. The main result of the study is that there are many reasons for having an outdoor education in preschool. The variety of the outdoor environment make a difference for possibilities or restraints of outdoor education

Bakgrund: Depression utgör tillsammans med ångestsyndrom 90 procent av sjukskrivningarna i Sverige i de fall där psykisk ohälsa är bakomliggande orsak. De två vanligaste fysioterapeutiska behandlingsformerna vid depression är fysisk aktivitet och basal kroppskännedom. Syfte: Syftet var att utifrån kvalitativa studier sammanställa hur personer med depression upplever fysisk aktivitet och träning respektive basal kroppskännedom. Material och metod: Sökningarna gjordes i Web of Science, Scopus, Cinahl, PubMed, PsycINFO och PsycARTICLES genom avancerade sökningar samt fritextsökningar. Fem studier inkluderades, fyra studier för fysisk aktivitet och träning och en studie för basal kroppskännedom. Resultat: Behandlingsmetoderna bidrog till mestadels positiva upplevelser hos deltagarna vilket skapade förkroppsligad erfarenhet och ökad kroppsmedvetenhet. Detta ledde till ökad energi och ökat deltagande i livet i stort. Deltagarna beskrev känslan av att behöva bryta sig igenom ett motstånd och att det krävdes ett engagemang för att kunna överkomma de barriärer som diagnosen innebär. Stödet utifrån belystes och fysioterapeuten ansågs inneha en viktig roll som professionellt stöd. Konklusion: Fysioterapeuter bör ha ett professionellt bemötande, bygga en förtroendeingivande terapeutisk relation, inneha ett personcentrerat vårdperspektiv och individanpassa behandlingen. Genom detta utvecklas förkroppsligad erfarenhet vilket ökar kroppsmedvetenhet och leder till strategier som förbättrar livssituationen för personer med depression. Materialet till denna litteraturstudie var begränsat och visar på att det behövs mer forskning inom områdena.

<p>Syftet med detta arbete var att beskriva vilka metoder för stresshantering personal på olika företagshälsovårder upplever att de använder sig av för att hjälpa kunder med stressrelaterade problem, samt vad deras egen uppfattning av anledningen är till den/de valda metoderna.</p><p> </p><p>Genom kvalitativa intervjuer med fem personer med olika professioner på olika företagshälsovårder i Mellansverige undersöktes stresshantering. Det som frågades i intervjuerna var informanternas upplevelser av vilka stresshanteringsmetoder som används, anledningarna till användandet och anpassningar efter kunder. Någonting annat som undersöktes i studien var likheter och skillnader mellan de olika professionerna.</p><p> </p><p>Resultatet visade att avslappning var den vanligaste angivna metoden, strax före kroppskännedom, qigong, motion, medicin, mindfulness och massage. Andra verktyg informanterna uppgav att de använde sig av var samtal, förklaringar av kroppens reaktioner på stress, kartläggningssamtal, snabb tillbakagång till arbete samt positiva tankar och känslor. De beskrivna anledningarna till användandet av metoderna var främst upplevelsen av att de fungerade. Andra anledningar var vetenskapliga bevis på att de fungerar, utbildning i metoden, enkla att implementera samt tydliggörande för kunden.</p> / <p>The aim of this study was to describe what methods for stress management staff on occupational health services perceive they use to help clients with stress related problems, and what there appreciation of reason is on choosing these methods.</p><p> </p><p>Through qualitative interviews with five people with different professions in different occupational health services of Central Sweden stress management was investigated. The things that were questioned in the interviews were the interviewees experience in which stress management methods they use, the reasons of the using and the adaption after clients. One other thing that was investigated was similarities and differences between the different professions. </p><p> </p><p>The result showed that relaxation were the most common method used, right before body awareness, qigong, physical exercise, medicine, mindfulness and massage. Other tools the interviewees informed they were using was conversation, explanations of the body reaction on stress, conversation to map the clients situation, a quick way back to work and positive thoughts and feelings. The interviewees described reasons to use the methods were mainly the experience that they work. Other reasons were scientific evidence that the methods work, education in the method, simplicity in implement them and clarification for clients.</p>

Syftet med detta arbete var att beskriva vilka metoder för stresshantering personal på olika företagshälsovårder upplever att de använder sig av för att hjälpa kunder med stressrelaterade problem, samt vad deras egen uppfattning av anledningen är till den/de valda metoderna.   Genom kvalitativa intervjuer med fem personer med olika professioner på olika företagshälsovårder i Mellansverige undersöktes stresshantering. Det som frågades i intervjuerna var informanternas upplevelser av vilka stresshanteringsmetoder som används, anledningarna till användandet och anpassningar efter kunder. Någonting annat som undersöktes i studien var likheter och skillnader mellan de olika professionerna.   Resultatet visade att avslappning var den vanligaste angivna metoden, strax före kroppskännedom, qigong, motion, medicin, mindfulness och massage. Andra verktyg informanterna uppgav att de använde sig av var samtal, förklaringar av kroppens reaktioner på stress, kartläggningssamtal, snabb tillbakagång till arbete samt positiva tankar och känslor. De beskrivna anledningarna till användandet av metoderna var främst upplevelsen av att de fungerade. Andra anledningar var vetenskapliga bevis på att de fungerar, utbildning i metoden, enkla att implementera samt tydliggörande för kunden. / The aim of this study was to describe what methods for stress management staff on occupational health services perceive they use to help clients with stress related problems, and what there appreciation of reason is on choosing these methods.   Through qualitative interviews with five people with different professions in different occupational health services of Central Sweden stress management was investigated. The things that were questioned in the interviews were the interviewees experience in which stress management methods they use, the reasons of the using and the adaption after clients. One other thing that was investigated was similarities and differences between the different professions.    The result showed that relaxation were the most common method used, right before body awareness, qigong, physical exercise, medicine, mindfulness and massage. Other tools the interviewees informed they were using was conversation, explanations of the body reaction on stress, conversation to map the clients situation, a quick way back to work and positive thoughts and feelings. The interviewees described reasons to use the methods were mainly the experience that they work. Other reasons were scientific evidence that the methods work, education in the method, simplicity in implement them and clarification for clients.