<p>Validerat; 20151021 (global_studentproject_submitter)</p>

Introduktion: Basal kroppskännedom (BK) är en metod som är etablerad inom fysioterapi för olika tillstånd, bland annat för smärttillstånd. Syftet är att uppmärksamma patienten på kontakten mellan kropp och sinne. Muskuloskeletala smärttillstånd är ett stort hälsoproblem och är den främsta orsaken till arbetshandikapp och sjukfrånvaro i Sverige. Syfte: Att kartlägga eventuella effekter av basal kroppskännedom som behandlingsmetod för muskuloskeletal smärta. Metod: För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturöversikt med sökningar i fem olika databaser: AMed, CINAHL, Cochrane, PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var att studiepopulationen skulle vara vuxna personer med muskuloskeletal smärta. Sökningen gjordes med hjälp av MeSH-termer och avgränsningar. En kvalitetsgranskning utfördes med hjälp av PEDro och en av SBUs mallar. Resultat: Fem artiklar inkluderades i litteraturöversikten. Resultatet visar ingen statistisk signifikans för att BK ska vara bättre vid muskuloskeletal smärta än vedertagen behandling. Vissa trender till positiv effekt av BK finns. Konklusion: Patienter upplevde positiva effekter av basal kroppskännedom i form av förbättring av deras smärta. Fler och mer högkvalitativa studier behövs för att visa effekten av BK vid muskuloskeletal smärta.

Medveten närvaro är den svenska översättningen av mindfulness. Behandlingsmetoden Mindfulness-Based Stress Reduction har påvisat positiva effekter för välmående gällande vissa sjukdomar. Medveten närvaro är centralt i behandlingsmetoden Basal Kroppskännedom. Syftet med undersökningen var att undersöka hur medveten närvaro upplevs av personer som genomgår behandling i Basal Kroppskännedom. Material insamlades genom sju halvstrukturerade intervjuer. Data analyserades med fenomenologisk metod, IPA. Resultatet visade vad som är centralt för personernas upplevelse av medveten närvaro. I kronologisk ordning: att praktisera sin medvetna närvaro för att förstå vad den innebär, acceptera och tolerera sig själv, att ha ett ickedömande perspektiv, att kunna hantera sina tankar för att uppleva självkontroll i olika situationer, att ha ett helhetsperspektiv på sig själv gällande kropp, känslor och tankar samt en egen betydelse av medveten närvaro. Resultaten stöds av tidigare forskning. Vidare forskning kan vara att följa upplevelserna i olika behandlingsmetoder med medveten närvaro i fokus.

Introduktion: Idag står utmattningssyndrom och stressrelaterade diagnoser för 66% av alla psykiatriska sjukskrivningar. Diagnosen skapar stort lidande för individen med aktivitetsbegränsningar som följd och leder till långa sjukskrivningar och stora kostnader för samhället. Det finns oklarheter gällande behandlingsmetoder vid utmattningssyndrom och det är av värde att finna verksamma metoder att möta den ökande patientgruppen.  Syfte: Syftet med denna studie är att belysa fysioterapeuters erfarenheter av Basal Kroppskännedom (BK) som behandling för patienter med utmattningssyndrom.  Metod: Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med fysioterapeuter som behandlar patienter med utmattningssyndrom med BK. Den insamlade datan analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i 11 underteman och fyra teman: Ett levande verktyg möjliggör kroppslig resa, Tolkande av kroppsliga uttryck genomsyrar utvecklingsprocessen, Att möta och bli bemött skapar utrymme för att läka samt Fysioterapeutens självutveckling en tillgång. Huvudtemat Kroppen som redskap mot självkännedom -  belyser informanternas erfarenheter av hur den kroppsorienterade behandlingsmetoden BK kan vara vägen mot självkännedom för patienter med utmattningssyndrom. Konklusion: BK blir ett levande verktyg för patienten som lär sig tyda kroppsliga signaler, blir bättre på gränssättning och hittar inre stabilitet där framsteg blir tydliga genom kroppen. Fysioterapeuten ser sig som en guide i den process där patienterna erövrar sig själva och kroppen blir till en trygghet. Gruppverksamhet ses som verksamt för att skapa igenkänning, normalisera upplevelser och effektivisera behandlingen. Metoden BK beskrivs genomsyras av ett tillåtande samt en respekt för patientens vilja att utvecklas och förmedlar en självmedkänsla genom att människan ses som en helhet.

Bakgrund: Kroppsmedvetandeträning är ett fysioterapeutiskt tillvägagångssätt med syfte att öka patientens medvetenhet om den egna kroppen genom att normalisera kroppshållning, balans, andning och muskelspänning. Ångest är mycket vanligt förekommande hos patienter både inom primärvård och inom somatisk sjukhusvård samt hos patienter med långvarig smärta, och tar sig i uttryck i kroppen bland annat genom att kroppshållning, muskulär spänningsbalans och andning påverkas. Syfte: Att kartlägga om kroppsmedvetandeträning har en effekt på ångest. Metod: För att besvara syftet har en systematisk litteraturstudie genomförts. Sökningar gjordes i de medicinska databaserna Pub Med, Cinahl, PsycInfo samt Science Direct Journals. Resultat: Totalt granskades 13 studier. 12 av dessa visade att kroppsmedvetandeträning har en positiv effekt på ångest, varav nio stycken visade på signifikant effekt. En studie visade på ökning av ångest, dock ej signifikant. Av de nio studier som visade på signifikant positiv effekt på ångest studerade fem av dem kroppsmedvetandeträning som tilläggsbehandling och fyra studerade kroppsmedvetandeträning som enda behandling. Konklusion: Kroppsmedvetandeträning har en signifikant positiv effekt på ångest, både som enda behandling och som tilläggsbehandling.

Bakgrund: Depression utgör tillsammans med ångestsyndrom 90 procent av sjukskrivningarna i Sverige i de fall där psykisk ohälsa är bakomliggande orsak. De två vanligaste fysioterapeutiska behandlingsformerna vid depression är fysisk aktivitet och basal kroppskännedom. Syfte: Syftet var att utifrån kvalitativa studier sammanställa hur personer med depression upplever fysisk aktivitet och träning respektive basal kroppskännedom. Material och metod: Sökningarna gjordes i Web of Science, Scopus, Cinahl, PubMed, PsycINFO och PsycARTICLES genom avancerade sökningar samt fritextsökningar. Fem studier inkluderades, fyra studier för fysisk aktivitet och träning och en studie för basal kroppskännedom. Resultat: Behandlingsmetoderna bidrog till mestadels positiva upplevelser hos deltagarna vilket skapade förkroppsligad erfarenhet och ökad kroppsmedvetenhet. Detta ledde till ökad energi och ökat deltagande i livet i stort. Deltagarna beskrev känslan av att behöva bryta sig igenom ett motstånd och att det krävdes ett engagemang för att kunna överkomma de barriärer som diagnosen innebär. Stödet utifrån belystes och fysioterapeuten ansågs inneha en viktig roll som professionellt stöd. Konklusion: Fysioterapeuter bör ha ett professionellt bemötande, bygga en förtroendeingivande terapeutisk relation, inneha ett personcentrerat vårdperspektiv och individanpassa behandlingen. Genom detta utvecklas förkroppsligad erfarenhet vilket ökar kroppsmedvetenhet och leder till strategier som förbättrar livssituationen för personer med depression. Materialet till denna litteraturstudie var begränsat och visar på att det behövs mer forskning inom områdena.

Bakgrund: Psykisk ohälsa har under de senaste åren gått om rörelseorganens sjukdomar som främsta orsak till långtidssjukskrivningar i Sverige. Psykisk ohälsa innebär en försämrad livs­kvalitet för de drabbade och leder till stora samhällskostnader. Forskning krävs för effektivare sjukgymnastiska behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa. Syfte: Studiens syfte var att undersöka förändringar avseende ångest, depression, stress och kropps­liga symtom hos patienter som deltagit i gruppbehandling i Basal KroppskännedomTM (BK) i kombination med Mindfulness (MF). Metod: Studien genomfördes med ”single group design”. Mätningar av grad av ångest, depression, stress och kroppsliga symtom utfördes före och efter gruppbehandlingen med formulären HAD, SCL-90 och SCI-93. Sammanlagt behandlades åtta grupper under perioden 2008 – 2010. Behandlingarna omfat­tade mellan 10-12 tillfällen, en gång i veckan á 90 minuter.  De följde BK:s metodik och innehöll även sittande mindfulness och kroppsskanning ur Mindfulness-based Stress Reduc­tion (MBSR). Från dessa åtta grupper rekryterades 67 studiedeltagare. Resultat: Patienternas ångest, depression, stress och kroppsliga symtom minskade signifikant efter gruppbehandlingen. Resultatet i denna studie indikerar att grupp­behandling i BK i kombination med MF kan ha en positiv effekt på psykisk ohälsa. Vidare studier krävs för att närmare undersöka sambandet mellan kombinationsbehandlingen och psykisk ohälsa. / Background: Mental disorders have increased sharply during the last decades, and have surpassed musculoskeletal diseases as the prime cause of long-term sick leave. Mental disorders cause deterioration in quality of life and lead to significant costs for the society. Physiotherapeutic methods for treatment of mental disorders should be developed and evaluated. Aim: The aim of this study was to investigate changes in mental disorders with respect to anxiety, depression, stress and bodily symptoms in patients who had participated in a group-treatment combining Basic Body Awareness Therapy (BAT) and Mindfulness (MF). Method: The study was conducted with a "single group design" and measurements of the degree of anxiety, depression, stress and bodily symptoms were made before and after the group-treatment using the forms HAD, SCL-90 and SCI-93. In total eight groups were treated during the period 2008 - 2010. The group-treatment encompassed between ten and twelve sessions, once a week. The treatment was in line withe BAT methodology, and also included sitting mindfulness and body-scan technique in accordance with Mindfulness-based Stress Reduction (MBSR). From these eight groups, sixty-seven study participants were recruited.                                                                                                                  Results: The patients’ self-rated degree of anxiety, depression, stress and bodily symptoms was significantly reduced after the group-treatment compared to before. The results of the study indicate that group-treatment in Basic BAT combined with MF can have a positive effect on mental disorders. Further studies are however required to further examine the indicated relationship between the combined treatment and mental disorders.