Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Följande undersökning berör sångpedagogers förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen på gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma lärare på olika gymnasier i Stockholm. Syftet med undersökningen är att ta reda på om och i vilken utsträckning digitala verktyg används i den enskilda sångundervisningen på gymnasiets estetiska program. Vidare lyfts lärarens fördelar och nackdelar fram, men även hur lärarna ser på elevens användande av de digitala verktygen. Som utgångspunkt i studien nämner jag digitaliseringen som tidsfenomen där konstarterna står i beroende. Vidare ställs sjungandet i kontrast till digitaliserad elektronik, där frågan om framtidens sångundervisning får svar.

Denna studie undersöker hållbart röstanvändande. Undersökningen görs genom en kvalitativ enkätstudie i vilken fem sångpedagoger svarar på hur de arbetar med sina elever för att bygga upp det de anser är sund röstteknik som förebygger rösttrötthet. Undersökningens resultat indikerar att det finns två viktiga faktorer i sund röstteknik: att sångaren är medveten om hur rösten fungerar, det vill säga dess anatomi och fysiologi, samt att sångaren känner till sin rösts begränsningar. Resultaten indikerar även att en viktig faktor i rösttekniken är det subglottala trycket i förhållande till stämbands- slutningen.

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga sångares erfarenheter av att sjunga i genrer inom CCM på gymnasiet efter att de har gått i körklass i grundskola och om deras musikaliska och vokala identitet har påverkats av denna övergång och i så fall hur. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med fyra kvinnliga sångare som både hade gått de utbildningar som krävdes för att passa ihop med syftet och en eftergymnasial utbildning inom sång. Ur resultatet framkom det att sångarna använde musik och sin sång för att utforska och skapa sin vokala och musikaliska identitet. Det framkom även att lärarna hade stor påverkan på de hierarkier som skapades inom diskurserna och på elevernas handlingsutrymme. Sångarnas upplevda handlingsutrymme och agens visade sig ha stor påverkan på deras musikaliska och vokala identitetsutveckling. / The aim of this study was to examine female singers’ experiences of singing in the genres of CCM in upper secondary school after they had previously experienced singing in a choir program in the elementary school with a focus on the specific sound of Swedish choirs and to examine how their musical and vocal identity have been influenced by this. This was investigated through qualitative interviews with four female singers whose educations suited the purpose of the study and who also have attended a post-secondary education in singing. The result showed that the female singers used music and their singing to explore and create their own musical and vocal identity. It also showed that the teachers had a big influence on the power structures that were created in the discourses and also on the students’ room of manoeuvre. The singers’ perceived room to manoeuvre and musical agency proved to have a great influence on their musical and vocal identity development.

Utgångspunkten för denna undersökning är att få fördjupande kunskaper om sångundervisning för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Tidigare forskning visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning kan behöva längre tid för inlärning vid musikundervisning och att anpassningar kan behöva göras utifrån personens individuella förutsättningar. Syftet är undersöka hur sångpedagoger arbetar med sång och kör för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fyra verksamma sångpedagoger. Resultatet visar att sångpedagogerna ser att målet är att eleverna ska utvecklas musikaliskt, men att det också förekommer att de ser målet mer musikterapeutiskt. Det visar att de använder metodik och arbetssätt som de själva utvecklat genom att testa sig fram och att det finns pedagogiska utmaningar som rör elevernas koncentration och fokus, tid för lektioner, att hitta fungerande kommunikation och att lägga undervisningen på rätt nivå. Ett par av sångpedagogerna upplever att de ser karakteristiska röstkvalitéer hos en del personer med Downs syndrom, vilket påverkar artikulationen.

Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ innehållsanalys av böcker i sångmetodik undersöka hur olika aspekter kring övning och progression för sång och röstträning representeras. Innehållet i tre utvalda böcker analyserades med utgångspunkt i att sammanställa vad författarna nämner om övning och progression i förhållande till böckernas utformning av praktiska sång-och röstövningar. Resultatet visade att aspekterna kring övning är mångfacetterade och varierar utifrån författarnas olika bakgrund men att det ändå finns ett flertal gemensamma. De aspekter som framhävs i böckerna är att övning för att utveckla sångrösten handlar om regelbundenhet, repetition och variation. Resultatet visade även att progression i förhållande till hur sång-och röstövningarna var utformade i böckerna förekom i varierad utsträckning. I diskussionen diskuteras hur författarna på olika sätt kommunicerar övningsaspekter och progression i förhållande till sång- och röstträning.

Studiens syfte har varit att öka förståelsen för röstliga uttryck i jazzmusik, med fokus på hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sångerskor. Utifrån en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsångerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I förhållande till jazzsångtraditionen visade sig två av studiens sångerskor på olika vis utmana vokala konventioner. Studiens resultat indikerar att utbildning stärkt jazzsångerskor så att de kan agera i flera roller i ensembler, också genom vokal improvisation och som kompositörer. Det framgick att samtliga sångerskor i studien framfört engelskspråkiga texter som främst behandlat kärleksmotiv. I detaljstudier av sångerskornas interpretation av texter, både egnas och andras, framstod komplexiteten i deras vokala framställning. Resultaten visar att texter kan fylla olika funktion i musikaliskt samspel, samt pekar på att studiet av inspelade röster kan vara ett redskap i undervisningen, både för jazzsånglärare och ensemblelärare. / The aim of the study is to enhance the understanding of voice expression in jazz music, focusing on the interplay between words and music in recordings of selected singers. From a hermeneutic approach five recordings of different Swedish female jazz singers, all selected as Jazz in Sweden- artists, has been described and interpreted from a vocal pedagogical perspective. In relation to the jazz vocal tradition it turned out that two of the singers in different ways challenged the conventions of jazz singing. Study findings indicate that education strengthened female jazz singers to find different roles in their interaction with other musicians in the ensemble, also through vocal improvisation and as composers. All singers in the study expressed themselves through lyrics in English that mainly dealt with love motifs. In detailed analysis of the songs and the singers interpretations of lyrics the complexity of the singers vocal production was shown. The study shows how lyrics for the singer can fulfill different functions in the musical interplay, and also implies that studies of recorded voices can be an educational tool, for both jazz vocal teachers as well as for ensemble teachers.