Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2009.

Digitalisering har vuxit fram inom ridsporten och fler applikationer med syfte att träna och utveckla sig själv som ryttare och sin häst har lanserats på marknaden.  Syftet med denna studie är att undersöka hur e-träning tillämpas i Sverige och hur tekniken och kontakten mellan elev och tränare inom ridsporten implementeras och upplevs. Målet med arbetet är att dra en slutsats om efterfrågan och i förlängningen marknadsunderlaget för nya, eller expansion av befintliga, tjänster för e-träning inom ridsporten.  Fyra intervjuer utfördes med aktiva tränare inom e-träning samt tre intervjuer med tränare som valt att inte använda sig av e-träning. En enkätundersökning utfördes även hos ridelever.  De stora utmaningarna med e-träning var tekniken och främst uppkoppling och bildkvalité. Att bygga en relation mellan elev och tränare på digital väg upplevs av tränare och elever som svårt.  Utifrån studien går det att dra slutsatsen att det råder kunskapsbrist kring e-träning inom ridsporten i Sverige. E-träning är ett växande fenomen inom ridsporten och det finns potential för vidare applikationer och tekniska lösningar specialanpassade för området. Den nuvarande användningen av medierad träning hos tränare och elever, och deras inställning till fenomenet gör att slutsatsen dragits att det finns marknadsutrymme och efterfrågan för expansion av nuvarande tjänster samt etablering av nya tekniska tjänster och applikationer riktade mot den svenska ridsporten. / The wave of digitalization has reached the world of equestrian sport and multiple applications for training and improvement for riders and horses has been launched on the market.  This candidate paper study how e-coaching is currently being applied in Swedish equestrianism and how this new technology impacts the relationship between trainer, rider, and horse. The aim of this thesis work is to reach a conclusion on the status of the demand and, in extension, the market potential of new and/or improved services for e-training in equestrian sport.  A series of interviews were performed with trainers whom are current, active, users of e- coaching as well as trainer whom have never tried the technology. These interviews where then put in contrast with the results from a survey of equestrian.  The main concern and challenge of e-coaching in equestrian sport is the technological challenges. Building trust and a working relationship between student and trainer over digital link was described as challenging by students and trainers alike.  The study found that there is a lack of understanding of e-coaching among Swedish equestrians. E-coaching is a growing phenomenon and there is a market for technical solution for applying electronical solutions tailor-made for application in equestrianism.

Gymbranschen i Sverige har det senaste årtiondet sett en stor tillväxt med fler aktörer som har gett sig in på marknaden, vilket har lett till att konkurrensen hårdnat betydligt. Denna uppsats undersöker hur större gymaktörer på marknaden arbetar med sina varumärken för att särskilja sig i konkurrensen. En fallstudie med tre av de ledande gymaktörerna i Uppsala utförs för att kartlägga vilken medvetenhet kring varumärket som finns, och hur aktörerna arbetar med att förmedla det. Informationsinsamlingen för studien har skett in i form av intervjuer med studieobjekten och en utomstående expert, samt analysering av aktörernas marknadsföringsmaterial. En modell har framtagits utifrån teorier som behandlar olika aspekter av ett varumärke, som sedan har legat till grund för analysen av det insamlade materialet. Resultatet indikerar att en medvetenhet om vikten av varumärket som konkurrensmedel finns hos aktörerna, och att de har en bakomliggande tanke med vad varumärket förmedlar. Dock uppstår en problematik med att forma ett varumärke som vänder sig till hela målgruppen, eftersom samtliga aktörer strävar efter att tilltala alla. Detta medför att en genomgående tanke med förmedlingen av varumärket i vissa fall blir bristfällig eller saknas.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet är ett globalt hälsoproblem och världshälsoorganisationen, WHO, har beräknat att 81% av världens barn och ungdomar i åldern 5–17 år inte är tillräckligt fysisk aktiva. Specifikt gällande barn och ungdomar har fysisk aktivitet många positiva effekter. Dessa kan ses både på lång och kort sikt. Fysisk aktivitet har visat sig bidra till psykisk hälsa och en bättre upplevd livskvalitet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och välbefinnande hos elever i årskurs nio. Design och metod: Studien utfördes genom en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av pappersenkäter. Resultatet från enkäterna analyserades med kvantitativ metod. Resultat: Enkätstudien visar att pojkar har skattat ett högre välbefinnande änflickor och annan. Det gick inte att se ett signifikant samband mellan vardagsmotion och skattat välbefinnande. Gällande den fysiska träningen och det skattade välbefinnandet kunde ett statistiskt samband påvisas. Även vid sammanslagning av den skattade fysiska träningen samt vardagsmotionen kunde ett signifikant samband ses. Slutsats: Det är viktigt att uppmuntra elever till fysisk aktivitet samt att arbeta för att stärka deras self-efficacy, självförmåga för ett ökat välbefinnande.

<p><p>Denna experimentella studie syftar till att undersöka huruvida en eventuell träningseffekt i </p><p>frekvensdiskrimination kvarstår efter en tids träningsuppehåll. Tidigare forskning har visat </p><p>tydliga samband mellan frekvensdiskriminering och talutveckling, kortikal signalbehandling </p><p>och dyslexi. Det har klargjorts genom tidigare studier att förmågan att diskriminera frekvenser </p><p>är möjligt att träna upp. Därmed är träning i frekvensdiskrimination en lämplig del i en </p><p>behandlingsmetod med syfte att utveckla den auditiva perceptionen. Denna studie undersöker </p><p>de praktiska förutsättningarna till denna behandlingsmetod genom att utreda varaktigheten av </p><p>den eventuella träningseffekten 14 dagar efter träningen. 24 normalhörande personer deltog i </p><p>studien där försökspersonernas förmåga att frekvensdiskriminera undersöktes med hjälp av ett </p><p>egenutvecklat mjukvaruprogram. Först uppmättes försökspersonernas förmåga när de var </p><p>otränade (mätning 1). Sedan genomfördes ett träningspass som följdes av en mätning </p><p>(mätning 2). Efter 14 dagar genomfördes ytterligare en mätning för att undersöka den </p><p>bestående effekten (mätning 3). </p><p>Resultatet visade (när tre <em>outliers</em> exkluderats) en signifikant skillnad mellan mätning 1 och 2 </p><p>(p=0,034) vilket innebär att en omedelbar träningseffekt erhölls. Ingen signifikant skillnad </p><p>kunde påvisas mellan mätning 2 och 3 (p=0,952) men en signifikant skillnad erhölls mellan </p><p>mätning 1 och 3 (p=0,031) vilket påvisar att den omedelbara träningseffekten kvarstod efter </p><p>de gångna 14 dagarna. </p></p>

Denna experimentella studie syftar till att undersöka huruvida en eventuell träningseffekt i  frekvensdiskrimination kvarstår efter en tids träningsuppehåll. Tidigare forskning har visat  tydliga samband mellan frekvensdiskriminering och talutveckling, kortikal signalbehandling  och dyslexi. Det har klargjorts genom tidigare studier att förmågan att diskriminera frekvenser  är möjligt att träna upp. Därmed är träning i frekvensdiskrimination en lämplig del i en  behandlingsmetod med syfte att utveckla den auditiva perceptionen. Denna studie undersöker  de praktiska förutsättningarna till denna behandlingsmetod genom att utreda varaktigheten av  den eventuella träningseffekten 14 dagar efter träningen. 24 normalhörande personer deltog i  studien där försökspersonernas förmåga att frekvensdiskriminera undersöktes med hjälp av ett  egenutvecklat mjukvaruprogram. Först uppmättes försökspersonernas förmåga när de var  otränade (mätning 1). Sedan genomfördes ett träningspass som följdes av en mätning  (mätning 2). Efter 14 dagar genomfördes ytterligare en mätning för att undersöka den  bestående effekten (mätning 3).  Resultatet visade (när tre outliers exkluderats) en signifikant skillnad mellan mätning 1 och 2  (p=0,034) vilket innebär att en omedelbar träningseffekt erhölls. Ingen signifikant skillnad  kunde påvisas mellan mätning 2 och 3 (p=0,952) men en signifikant skillnad erhölls mellan  mätning 1 och 3 (p=0,031) vilket påvisar att den omedelbara träningseffekten kvarstod efter  de gångna 14 dagarna.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2004. / Härtill 3 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Forskning och litteratur belyser att mental träning är viktigt för att prestera optimalt. Mental träning genom visualisering och målbildsträning förbättrar prestationen och har en stressreducerande effekt på individen. Neurofysiologiska effekter är påvisade i forskning men kvalitativa resultat om egna upplevelser saknas. Inom fysioterapi ses en stor potential för mental träning men en brist på resultatinriktade studier inom psykologi och beteendemedicin. Det innebär tillsammans med ämnets stora omfång dåligt evidensunderlag jämfört med traditionella fysioterapeutiska interventioner. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelse och erfarenhet samt vilken inställning som finns till mental träning bland fotbollsspelare i division 2 &amp; 3 i en fotbollsklubb i Norrland. Metod: I studien används en kvalitativ innehållsanalys samt en separat metod för urval. Urvalet består av en enkätundersökning som kartlägger allmän inställning samt potentiella deltagare till studien följt av intervju och analys av tillfrågade spelare från en lokal fotbollsklubb. Sammanlagt svarade 22 personer på enkäten och fyra personer intervjuades. Resultat: Mental träning visar sig ha en positiv effekt på spelarnas prestation. Det bidrar bl.a. till ett kontrollerat fokus och en automatisk inlärning. Mental träning kan leda till en aktiv, aktiv/passiv eller en passiv respons som representerar förbättringsområden hos spelaren. Samtliga deltagare i intervjustudien hade en positiv inställning till mental träning. Konklusion: Resultatet antyder att mental träning är användbart och kan appliceras på individer med prestationskrävande aktiviteter för att uppnå förbättrade resultat. Inställningen till träningsformen är bland deltagarna mycket positiv. Fortsatta studier rekommenderas gällande typ av mental träning och för användning inom hälso- och sjukvård.