Syftet med denna studie är att genom en kvalitativ innehållsanalys av böcker i sångmetodik undersöka hur olika aspekter kring övning och progression för sång och röstträning representeras. Innehållet i tre utvalda böcker analyserades med utgångspunkt i att sammanställa vad författarna nämner om övning och progression i förhållande till böckernas utformning av praktiska sång-och röstövningar. Resultatet visade att aspekterna kring övning är mångfacetterade och varierar utifrån författarnas olika bakgrund men att det ändå finns ett flertal gemensamma. De aspekter som framhävs i böckerna är att övning för att utveckla sångrösten handlar om regelbundenhet, repetition och variation. Resultatet visade även att progression i förhållande till hur sång-och röstövningarna var utformade i böckerna förekom i varierad utsträckning. I diskussionen diskuteras hur författarna på olika sätt kommunicerar övningsaspekter och progression i förhållande till sång- och röstträning.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2009. / Härtill 4 uppsatser. Även tryckt utgåva.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 6 uppsatser.

Strukturella reformer har förvandlat Latinamerikas ekonomier från att vara stängda och statsdominerade till att bli mer marknadsorienterade och öppna för resten utav världen. Grundat på den politiska utvecklingen och den ekonomiska tillväxten blir marknaden mer stabil och utgör stora möjligheter för företag som vill satsa utomlands. Men med inträdet på en främmande marknad kommer kulturella utmaningar som kan ställa till problem om man inte ger dem tillräcklig uppmärksamhet. Studiens syfte är att undersöka och beskriva de kulturella skillnaderna som kommer till uttryck när svenska företag är verksamma på den latinamerikanska marknaden och hur de hanterar dessa. De teorier som ligger till grund för analysen handlar om kulturdimensioner, psykisk distans, internationaliseringsprocessen och kulturell träning. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats. Det utfördes 11 semistrukturerade intervjuer med representanter från företag som är verksamma på den mexikanska marknaden, och det är individens erfarenheter på denna som ligger till grund för studiens analys och slutsatser. Studien finner att de största kulturella skillnaderna som svenska företag upplever på den mexikanska marknaden är att det finns en större maktdistans och en striktare hierarki. Den mexikanska affärskulturen är relationsbaserad, något som kan vara en hög barriär för svenska företag vid ett inträde på marknaden. Tidsuppfattningen är en kulturell skillnad som kan göra att svenska representanter kan känna en frustration, då man i Mexiko har en långsiktig orientering och inte använder tid som mått som man i Sverige gör. Den mexikanska affärskulturen har en maskulin orientering vilket innebär att arbete och pengar prioriteras framför familj och fritid. Svenska företag hanterar de kulturella skillnaderna bland annat med att etablera ett lokalt bolag eller att anlita en agent för att ta hand om verksamheten åt dem. / Due to structural reforms, the economies of Latin America have changed: From being restricted to their own countries, meaning that other countries have not had much possibility to do business with them and addition to this being dominated by the state, the economies of Latin America are now more open and market-oriented. Based on the political development and economic growth the market is now becoming more stable. The Latin American market represents great possibilities for companies that want to expand their business abroad, but together with the entry on an unknown, foreign market come cultural challenges that may cause problems if they are not given enough attention.This study's purpose is to examine and to describe the cultural differences that appear when Swedish companies operate on the Latin American market, and how they handle them. The theories that form the basis for the analysis are theories about cultural dimensions, psychic distance, the process of internationalization and cultural training.The study is conducted by eleven semi-structured interviews with representatives from companies that are active on the Mexican market, and it is their individual experiences of the market that form the basis for the study’s analysis and conclusions.The conclusion of the study is that the biggest cultural differences that appear when Swedish companies operate on the Mexican market are the higher level of power distance and the more rigid hierarchy on the Mexican market. The business in Mexico is relationship based, something which can create a barrier for the Swedish companies when they enter the market. The Mexican perception of time can lead to frustration as the Mexican business culture has a long-term- orientation, and time is usually not being used as a measurement in the same way as in Sweden. The Mexican business culture also has a masculine orientation which involves that work and money are given a priority above spare time and family. The companies handle the cultural differences, for instance, by establishing a local subsidiary or by turning to an agent who can take charge of their business on the market.

Bakgrund: Vuxna rekommenderas vara fysiskt aktiva 150 min/vecka. Fysioterapeuter och arbetsterapeuter i primärvården arbetar för att främja detta. Digitala verktyg kan öka patienters fysiska aktivitetsnivå. Några digitala verktyg som kan användas är mobila applikationer, webbaserade program och textmeddelanden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters och arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med att öka fysisk aktivitetsnivå hos patienter inom primärvården samt deras tankar om hur digitala verktyg skulle kunna bidra till att öka patienters fysiska aktivitetsnivå. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 6 fokusgrupper innehållande fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Arbetssätt, Utmaningar och Digitalisering som hjälpmedel var de huvudkategorier som identifierades. Arbetssätt beskriver deltagarnas erfarenheter av att arbeta med att öka fysisk aktivitetsnivå hos patienter. Utmaningar beskriver deltagarnas erfarenheter av vilka utmaningar de möter när det kommer till att öka patienters fysiska aktivitetsnivå. Digitalisering som hjälpmedel beskriver deltagarnas uppfattningar om digitalisering som verktyg för att främja patienters fysiska aktivitetsnivå. Konklusion: Fysioterapeuterna och arbetsterapeuterna beskrev erfarenheter av att främja patienters fysiska aktivitetsnivå; genom rådgivning och användandet av olika stöd och verktyg. De beskrev utmaningar vid hälsofrämjande insatser; tidsbrist, bristande kunskap bland personal och patienter samt bristande digital utveckling. Deltagarna beskrev att digitalisering kan fungera som ett hjälpmedel för att främja patienters fysiska aktivitetsnivå; genom chattfunktioner, digitala träningsprogram och digitala påminnelser. / Background: The recommended duration of physical activity in adults is 150 minutes per week. Physiotherapists and occupational therapists in primary care work in different ways to promote this. Digital devices can be used to promote physical activity. Mobile applications, webpages and text-messages are often used in healthcare. Purpose: The purpose of this study was to describe the experiences of physiotherapists and occupational therapists promoting activity levels of patients in primary health care as well as their thoughts on using digital devices to promote physical activity to patients. Method: A qualitative interview study was performed. The study contained six focus groups of physiotherapists and occupational therapists. The interviews were analysed using qualitative content analysis. Results: Three main categories where identified: Ways of Working, Challenges and Use of digital devices. Ways of Working describes how the participants experiences the act of promoting physical activity levels in patients. Challenges describe which challenges are encountered by the participants when promoting physical activity of patients. Use of digital devices describes the participants ́ perceptions of digital devices for promoting physical activity levels of patients. Conclusion: The physiotherapists and the occupational therapists described experiences of promoting physical activity levels of patients through counselling and the use of supports and devices. They described several challenges with health promoting activities: lack of time, low digital development, and lack of knowledge among staff and patients. The participants reported that digitalization as an aid that could promote physical activity levels of patients, through messaging software, digital fitness programmes and digital reminders.

Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de lärosäten i Sverige som erbjuder ämneslärarprogrammet för gymnasiet med ingång idrott och hälsa, tolkar och tillämpar det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning från kursen idrott och hälsa 1. Genom intervjuer med utvalda representanter från lärosätena samt en genomförd dokumentanalys av relevanta dokument ämnar vi att finna svaren på följande frågeställningar: 1. Vad finns i lärosätenas utbildning kopplat till det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning? 2. Vilka kunskaper ska studenterna få med sig inom det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning efter genomförd lärarutbildning? 3. Hur ser diskursen ut om prestation och hälsa i relation till begreppen spänningsreglering och mental träning? 4. Anser lärosätena att spänningsreglering och mental träning är relevanta begrepp inom utbildningen?  Metod I den första delen av uppsatsen användes en dokumentanalys utifrån Bergs (2003) modell för att undersöka utvalda kursplaner. En intervju genomfördes med vardera representant från lärosätena och kodades därefter med stöd av Watts Boolsens (2007) innehållsanalys. Tolkningarna gjordes med hjälp av Lindes läroplansanalys (2012), vilket var studiens teoretiska ramverk. Urvalet i intervjuerna var studierektor eller närliggande yrkestitel, från de sju lärosäten som erbjuder ämneslärarutbildning för gymnasiet med ingång idrott och hälsa samt utvalda kursplaner och styrdokument från lärosätena och Skolverket. Resultat Lärosätena anser att det är svårt att tolka begreppen. Spänningsreglering är det begrepp som används mest frekvent medan begreppet mental träning ofta väljs bort till förmån för andra begrepp. Hälsa utifrån ett salutogent synsätt är en gemensam utgångspunkt vid alla lärosäten, varje representant använde något av verktygen yoga, tai-chi eller aktiviteter ute i naturmiljö i deras utbildning vilket går i linje med Skolverkets bedömningsstöd. Användandet och inställning till idrottspsykologiska metoder ser olika ut bland lärosätena, framförallt prestationsinriktad idrottspsykologi kopplat till mental träning är en vattendelare. Slutligen anser lärosätena enhetligt att ett förtydligande av begreppen krävs, på grund av faktorer kopplat till samhällets förändring samt en otydlighet i att begreppen är utskrivna i centralt innehåll men inte återfinns som ett kunskapskrav vilket Skolverket har ansvar över. Slutsatser Mental träning är ett begrepp som lärosätena inte har tagit till sig i stor utsträckning vid utbildningarna, vilket syns i kursplanernas innehåll samt i representanternas svar. En kommunikation finns mellan lärosätena kring flera undervisningsområden men inte om det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning, samtidigt som att representanterna uttrycker en osäkerhet i tolkningen av begreppen, vilket vi har identifierat som ett problem. Det finns en diskurs om prestation och hälsa i relation till spänningsreglering och mental träning, representanternas har olika åsikter gällande användning av begreppen. En majoritet anser att de kan arbeta med prestationsinriktning om innehållet kontextualiseras till skolans miljö, men trots det syns det inte i nuläget i stor utsträckning i kursplanerna på utbildningarna. / Aim The aim of the thesis is to investigate how the universities in Sweden that offer the PE-teacher program for upper secondary school, interpret and apply the central content of tension adjustment and mental training for the course physical education and health 1. Through interviews with selected representatives from the universities and a document analysis of relevant documents, we aim to find the answers to the following questions: 1. What is in the universities education linked to the central content of tension adjustment1 and mental training? 2. What knowledge should the students acquire linked to the central content tension adjustment and mental training after completed education?3. What does the discourse look like about performance and health in relation to the concepts of tension adjustment and mental training? 4. Does the universities think tension adjustment and mental training are considered as relevant concepts through the education? Method In the first part of the essay, a document analysis based on Berg's (2003) model was used to examine selected curriculums and course plans. For the main part of the essay, an interview guide was created based on a qualitative open-ended form of interviews (Hassmèn & Hassmèn, 2008). An interview were conducted with each representative from the universities and were then coded with the support of Watts Boolsen's (2007) content analysis. The interpretations were made with the help of Linde's curriculum analysis (2012). The sample for the interviews was the director of studies or related professional titles at the seven universities that offer PE-teacher education for upper secondary school, as well as selected syllabus and governing documents from the universities and the The Swedish National Agency for Education. Results The universities consider it difficult to interpret the concepts. Tension adjustment is the term most frequently used while the term mental training is questioned and is often excluded in favor of other concepts. The work with health from a salutogenic approach is common at all universities, each representative use the tools yoga, tai-chi or activities in the environment in their education, which is in line with The Swedish National Agency for Education. The use and attitude to sport psychology methods looks different among the universities, and then above all performance-oriented sports psychology methods linked to mental training is a watershed. Finally, the universities unanimously believe that a clarification of the conceptis required, due to factors like changes in the society and the current unclear content in Skolverkets central content but which is not included as a knowledge requirement.  Conclusions Mental training is not a concept that the universities have adopted much in their educations, based on the the representatives' answers and in the curriculum. There is a communication between the universities how they work within other teaching areas, but not about this and at the same time the representatives express an uncertainty in the interpretation of the concepts, which we have identified as a problem. There is a discourse in performance and health in relation to tension adjustment and mental training, the representatives have different opinions regarding the use of terms. The majority of the representatives believe that it is possible to work with performance focus if the content is contextualized to the school. But right now it ́s not a big part because it ́s not included in the curriculum of the universities.