Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de lärosäten i Sverige som erbjuder ämneslärarprogrammet för gymnasiet med ingång idrott och hälsa, tolkar och tillämpar det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning från kursen idrott och hälsa 1. Genom intervjuer med utvalda representanter från lärosätena samt en genomförd dokumentanalys av relevanta dokument ämnar vi att finna svaren på följande frågeställningar: 1. Vad finns i lärosätenas utbildning kopplat till det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning? 2. Vilka kunskaper ska studenterna få med sig inom det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning efter genomförd lärarutbildning? 3. Hur ser diskursen ut om prestation och hälsa i relation till begreppen spänningsreglering och mental träning? 4. Anser lärosätena att spänningsreglering och mental träning är relevanta begrepp inom utbildningen?  Metod I den första delen av uppsatsen användes en dokumentanalys utifrån Bergs (2003) modell för att undersöka utvalda kursplaner. En intervju genomfördes med vardera representant från lärosätena och kodades därefter med stöd av Watts Boolsens (2007) innehållsanalys. Tolkningarna gjordes med hjälp av Lindes läroplansanalys (2012), vilket var studiens teoretiska ramverk. Urvalet i intervjuerna var studierektor eller närliggande yrkestitel, från de sju lärosäten som erbjuder ämneslärarutbildning för gymnasiet med ingång idrott och hälsa samt utvalda kursplaner och styrdokument från lärosätena och Skolverket. Resultat Lärosätena anser att det är svårt att tolka begreppen. Spänningsreglering är det begrepp som används mest frekvent medan begreppet mental träning ofta väljs bort till förmån för andra begrepp. Hälsa utifrån ett salutogent synsätt är en gemensam utgångspunkt vid alla lärosäten, varje representant använde något av verktygen yoga, tai-chi eller aktiviteter ute i naturmiljö i deras utbildning vilket går i linje med Skolverkets bedömningsstöd. Användandet och inställning till idrottspsykologiska metoder ser olika ut bland lärosätena, framförallt prestationsinriktad idrottspsykologi kopplat till mental träning är en vattendelare. Slutligen anser lärosätena enhetligt att ett förtydligande av begreppen krävs, på grund av faktorer kopplat till samhällets förändring samt en otydlighet i att begreppen är utskrivna i centralt innehåll men inte återfinns som ett kunskapskrav vilket Skolverket har ansvar över. Slutsatser Mental träning är ett begrepp som lärosätena inte har tagit till sig i stor utsträckning vid utbildningarna, vilket syns i kursplanernas innehåll samt i representanternas svar. En kommunikation finns mellan lärosätena kring flera undervisningsområden men inte om det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning, samtidigt som att representanterna uttrycker en osäkerhet i tolkningen av begreppen, vilket vi har identifierat som ett problem. Det finns en diskurs om prestation och hälsa i relation till spänningsreglering och mental träning, representanternas har olika åsikter gällande användning av begreppen. En majoritet anser att de kan arbeta med prestationsinriktning om innehållet kontextualiseras till skolans miljö, men trots det syns det inte i nuläget i stor utsträckning i kursplanerna på utbildningarna. / Aim The aim of the thesis is to investigate how the universities in Sweden that offer the PE-teacher program for upper secondary school, interpret and apply the central content of tension adjustment and mental training for the course physical education and health 1. Through interviews with selected representatives from the universities and a document analysis of relevant documents, we aim to find the answers to the following questions: 1. What is in the universities education linked to the central content of tension adjustment1 and mental training? 2. What knowledge should the students acquire linked to the central content tension adjustment and mental training after completed education?3. What does the discourse look like about performance and health in relation to the concepts of tension adjustment and mental training? 4. Does the universities think tension adjustment and mental training are considered as relevant concepts through the education? Method In the first part of the essay, a document analysis based on Berg's (2003) model was used to examine selected curriculums and course plans. For the main part of the essay, an interview guide was created based on a qualitative open-ended form of interviews (Hassmèn & Hassmèn, 2008). An interview were conducted with each representative from the universities and were then coded with the support of Watts Boolsen's (2007) content analysis. The interpretations were made with the help of Linde's curriculum analysis (2012). The sample for the interviews was the director of studies or related professional titles at the seven universities that offer PE-teacher education for upper secondary school, as well as selected syllabus and governing documents from the universities and the The Swedish National Agency for Education. Results The universities consider it difficult to interpret the concepts. Tension adjustment is the term most frequently used while the term mental training is questioned and is often excluded in favor of other concepts. The work with health from a salutogenic approach is common at all universities, each representative use the tools yoga, tai-chi or activities in the environment in their education, which is in line with The Swedish National Agency for Education. The use and attitude to sport psychology methods looks different among the universities, and then above all performance-oriented sports psychology methods linked to mental training is a watershed. Finally, the universities unanimously believe that a clarification of the conceptis required, due to factors like changes in the society and the current unclear content in Skolverkets central content but which is not included as a knowledge requirement.  Conclusions Mental training is not a concept that the universities have adopted much in their educations, based on the the representatives' answers and in the curriculum. There is a communication between the universities how they work within other teaching areas, but not about this and at the same time the representatives express an uncertainty in the interpretation of the concepts, which we have identified as a problem. There is a discourse in performance and health in relation to tension adjustment and mental training, the representatives have different opinions regarding the use of terms. The majority of the representatives believe that it is possible to work with performance focus if the content is contextualized to the school. But right now it ́s not a big part because it ́s not included in the curriculum of the universities.