Sammanfattning  Då undervisningen som bedrivs i skolan ska bidra till att elever stimuleras till att lära och även inhämtar väsentliga kunskaper finns behovet av en variationsrik undervisning och även att den baseras på beprövad erfarenhet. Genom att lärare erbjuder elever en variationsrik undervisning som inkluderar laborativ matematik, bidrar detta till att eleverna både får en variation i sin undervisning men kan även vara fördelaktigt för deras kunskapsutveckling. För att elever ska kunna ges utbildning inom laborativ matematik krävs det att lärare besitter rätt kompetens.  Syftet med denna studie är att få svar på vad lärare har för inställningar till laborativ matematikundervisning, hur de arbetar med det och vad de har för möjligheter till att kompetensutvecklas inom området. Studien är utförd utifrån en kvalitativ ansats och analysen av studiens resultat är genomförd genom en tematisk analys. Analysen av resultatet är analyserat utifrån ett fenomenologiskt och sociokulturellt perspektiv.  Resultatet visare en genomgående positiv inställning till att arbeta laborativt i matematikundervisning. Det är dock viktigt att ta i beaktande att trots att det finns brist i kompetensen hos lärarna är deras inställning positiv. Det visar sig att lärarna har en önskan om att få mer kompetens i hur laborativt material ska hanteras för bästa matematikutveckling hos den enskilde eleven oavsett kunskapsnivå. Studien visar att det ligger ett stort eget ansvar hos läraren att själv söka efter kompetens och det sker framförallt via sociala och digitala nätverk.  Några slutsatser som drogs var att laborativt material bör användas frekvent i undervisningen för att ha en bidragande faktor för kunskapsutveckling. Lärare måste även ha rätt kompetens hur materialen ska användas i undervisningen, annars har inte arbetsmetoden en positiv inverkan. Det finns en önskan hos lärare att få möjlighet till att utveckla sin kompetens inom laborativ matematikundervisning.  Nyckelord: inställning, kompetens, kompetensutveckling, laborativt material, laborativ matematik, undervisning.

Studiens syfte är att undersöka hur sex elevers skilda fritidsläsning och hemmets påverkande faktorer samverkar för att bidra till elevernas läsmotivation och inställning till litteratur överlag. För att samla in data har metodtriangulering tillämpats i form av en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen besvarades av elevernas vårdnadshavare och skapade en grund för vidare elev- och lärarintervjuer som utfördes. Resultatet visar att fritidsläsningen sker i olika stor utsträckning av eleverna. Olika faktorer spelar in och påverkar huruvida eleverna läser eller inte på sin fritid. Studiens slutsats blev således att vi kunde se att vårdnadshavarnas inställning till litteratur, gemensam läsning och relevant litteratur för eleven gynnade elevernas motivation till fritidsläsning. Däremot kunde vi se att andra aktiviteter såsom datorspel, i samband med att någon av de ovanstående faktorerna inte blev uppfyllda, kunde vara en orsak till bristfällig motivation till läsning hos eleverna. Studien visar dock att fritidsläsningen för de medverkande inte är en grundläggande faktor för motivationen till läsning överlag.

När en verksamhet befinner sig i en förändringsprocess finns det en rad olika faktorer som påverkar hur verksamhetens medarbetare reagerar. Denna studie är utförd på en myndighet som tidigare haft kundcenter som tagit emot inkommande samtal från kunder men nu fördelat ut arbetsuppgiften på myndighetens handläggare. Således har handläggarnas arbetsuppgifter förändrats och denna studie syftar därför till att undersöka medarbetarnas upplevelser av organisationsförändringen. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats, ”hur har organisationsförändringen kommunicerats från ledning till medarbetare?”, ”hur har medarbetarna involverats i förändringsarbetet?” samt ”vad finns det för positiva respektive negativa upplevelser av organisationsförändringen?”. En kvalitativ metod har använts och det empiriska materialet har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare vid en av myndighetens enheter. Det teoretiska ramverket har delats in i underkategorierna kommunikation, medarbetarnas delaktighet samt medarbetarnas inställning och har utgjorts av Johansson & Heides (2008) samt Angelöws (2010) teorier om kommunikation, Angelöws (2010) teori om delaktighet, Angelöws (2010) teori om inställning samt Heide, Johansson och Simonssons (2012) tolkning av Bupps (1996) reaktionskurva gällande sorg. Slutligen har Kotters (1996) 8-stegsmodell för förändring tillämpats. Det teoretiska ramverket har även kompletterats med vetenskapliga artiklar inom kategorierna kommunikation, medarbetares delaktighet samt medarbetares inställning. Vidare har empirin analyserats med hjälp av teori och tidigare forskning. Studiens resultat visar att upplevelserna varit i huvudsak negativa då medarbetarna upplevt att kommunikationen varit bristfällig. Den starkaste positiva upplevelsen var när medarbetarnas synpunkter mottogs av ledningen, vilket resulterade i ett förändrat arbetsschema. Studiens resultat påvisar att verksamheter med fördel bör kommunicera förändringens syfte för att skapa en större förståelse hos medarbetarna. Verksamheter bör även involvera medarbetarna i ett tidigt stadie för att bibehålla en positiv upplevelse av förändringen. / When a workplace is in a process of change, there are several different factors that influence how employees among the organization react. This study was carried out at an authority that previously had a customer center that received incoming calls from customers but have now distributed the task to the authority's administrators. Thus, the duties of the administrators have changed, and this study therefore aims to examine the employees' experiences of the organizational change. To answer the purpose, three research questions have been enunciated; “how has the organizational change been communicated from management to employees?”, “how have the employees been involved in the change process?” and “what are the positive and negative experiences of the organizational change?”. This study is based on a qualitative method and the empirical material has been collected through eight semi-structured interviews with employees at one of the authority’s units. The theoretical framework has been divided into sub-categories such as communication, employee participation and co-workers attitudes and these has subsequently been constituted by Johansson & Heide (2008) and Angelöw (2010) theories about communication, Angelöw’s (2010) theory about participation, Angelöw’s (2010) theory about co-workers attitudes and Heide, Johansson and Simonsson’s (2012) interpretation of Bupp’s (1996) reaction curve regarding grief. Finally, Kotters (1996) 8-step model regarding change has been applied. The theoretical framework has been supplemented with scientific articles. The empirical data has been analyzed using theory and previous research. The study's results show that the experiences have been significantly negative as the employees felt that communication was inadequate. The strongest positive experience was when employees' views were received by management, resulting in a changed work schedule. Result of the study demonstrates that organizations advantageously should communicate the change purpose in order to create a greater understanding among the employees. Organizations should also involve the employees in an early stage in order to maintain a positive experience.

Bakgrunden till denna studie grundar sig i regeringens beslut att revidera skolans styrdokument för att förtydliga skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Under vår verksamhetsförlagda praktik märkte vi att det fanns en osäkerhet kring dessa förändringar hos verksamma lärare. Syftet med denna studie är således att undersöka hur lärare i mellanstadiet uppfattar digital kompetens och hur de uppger att de arbetar med det. För att ta reda på detta har vi gjort kvalitativa forskningsintervjuer med en fenomenologisk ansats. Vi har intervjuat sex lärare från tre olika skolor, varav två ligger i Uppsala och en i Västerås. Resultatet av denna studie visar att lärarna beskriver digital kompetens på olika sätt. Tre beskrivningar som majoriteten av lärarna gav var användandet av teknik, programmering och ett kritiskt förhållningssätt. Resultatet visar även att majoriteten av lärarna anser sig själva ha en relativt god digital kompetens, däremot skiljer lärarnas uppfattning om vad de anser sig vara bra på och vad deras begränsningar är. Majoriteten av lärarna har även en positiv inställning till att arbeta med digital kompetens, men de ser både möjligheter och svårigheter med det. Majoriteten uttryckte att digital kompetens i skolan är viktig, men trots detta finns det vissa saker som lärarna är kritiska mot. Av resultatet framgår det också att lärarna arbetar med digital kompetens i förhållande till digitala verktyg, olika förhållningssätt på nätet och programmering.

Bakgrund: Forskning och litteratur belyser att mental träning är viktigt för att prestera optimalt. Mental träning genom visualisering och målbildsträning förbättrar prestationen och har en stressreducerande effekt på individen. Neurofysiologiska effekter är påvisade i forskning men kvalitativa resultat om egna upplevelser saknas. Inom fysioterapi ses en stor potential för mental träning men en brist på resultatinriktade studier inom psykologi och beteendemedicin. Det innebär tillsammans med ämnets stora omfång dåligt evidensunderlag jämfört med traditionella fysioterapeutiska interventioner. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelse och erfarenhet samt vilken inställning som finns till mental träning bland fotbollsspelare i division 2 & 3 i en fotbollsklubb i Norrland. Metod: I studien används en kvalitativ innehållsanalys samt en separat metod för urval. Urvalet består av en enkätundersökning som kartlägger allmän inställning samt potentiella deltagare till studien följt av intervju och analys av tillfrågade spelare från en lokal fotbollsklubb. Sammanlagt svarade 22 personer på enkäten och fyra personer intervjuades. Resultat: Mental träning visar sig ha en positiv effekt på spelarnas prestation. Det bidrar bl.a. till ett kontrollerat fokus och en automatisk inlärning. Mental träning kan leda till en aktiv, aktiv/passiv eller en passiv respons som representerar förbättringsområden hos spelaren. Samtliga deltagare i intervjustudien hade en positiv inställning till mental träning. Konklusion: Resultatet antyder att mental träning är användbart och kan appliceras på individer med prestationskrävande aktiviteter för att uppnå förbättrade resultat. Inställningen till träningsformen är bland deltagarna mycket positiv. Fortsatta studier rekommenderas gällande typ av mental träning och för användning inom hälso- och sjukvård.

Föreliggande studie avser beskriva lärares uppfattningar om främjande respektive hindrande faktorer för elevers driv i problemlösning samt deras påverkansmöjligheter. Studien grundar sig i en kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med verksamma lågstadielärare. Det empiriska underlaget har analyserats med stöd av ett ramverk i linje med begreppet grit, vilket i studien efterliknar betydelsen av driv. Studiens resultat visar en komplexitet i formandet av driv, där potentiellt hindrande och främjande faktorer ses som många. Det är viktigt att lärare är medvetna samt beaktar dessa faktorer för att skapa förutsättningar för elevers genomförande av problemlösningsuppgifter på ett utvecklande och drivande sätt. Detta utmynnar i en slutsats om att lärare har en betydande roll i arbetet mot drivna elever, samtidigt som det finns aspekter bortom skolan och dess direkta påverkansmöjligheter. Hopp verkar vara en av de mest omfattande och komplexa faktorerna för elevers driv och dessutom en förutsättning att beakta för utveckling. Studien indikerar också på att det är denna faktor som är svårast att nå och arbeta kring. / This paper aims to describe teachers’ perceptions of promotive and obstructive factors for pupils’ effort in problem solving, and their opportunities for impact. The study is based on a qualitative approach, based on semi-structured interviews with authorized primary school teachers. The empirical evidence was analyzed with a framework in line with the concept of grit, which in the study compares to effort. The study’s result shows a complexity in the formation of effort, where potentially promoting and obstructing factors are seen as many. It is evident that it is important for teachers to be aware of and to take these factors into account in order to create the conditions for pupils to carry out problem solving tasks with effort in a developing way. This leads to the conclusion that teachers have a significant role in the work towards students with effort, although there are aspects beyond the school and its opportunities for impact. Hope seems to be one of the most comprehensive and complex factor for student’s effort and also a condition to consider for development. The study also indicates that this factor is one of the most difficult to reach and develop.