Licentiatavhandling Växjö : Växjö universitet, 2007.

Denna kunskapsöversikts syfte är att ta reda på vad tidigare forskning säger om högläsning och olika samtalsmodeller kring skönlitteratur i mellanstadiet. Detta besvaras genom frågeställningen: Varför ska högläsning och samtal kring skönlitteratur vara en del av undervisningen på mellanstadiet? För att få fram översikten undersökte vi tidigare forskning i form av vetenskapliga artiklar med högläsning och samtalsmodeller som fokus. Resultatet visar att högläsning har en avgörande betydelse för att tillgängliggöra skönlitteratur för elever genom den proximala utvecklingszonen. Vidare pekar resultatet på att efterföljande samtal ger eleverna möjligheter till empati och fördjupad förståelse i olika kontexter. I diskussionen fann vi bland annat följande slutsatser – högläsningen på mellanstadiet behöver bli en naturlig fortsättning från lågstadiets läsinlärningsfokus fram till högstadiets mer djupgående textarbete. Vi fann även att arbetet med skönlitteratur i olika samtalsmodeller öppnar upp för ett bättre och tydligare klassrumsklimat.

I denna studie undersöks representationen av genus, etnicitet samt personer med funktionsvariationer i fyra vanligt förekommande skönlitterära böcker, ämnesöverskridande i svenska och geografi, för barn i skolans mellanår. Böckerna som analyseras är Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (2017), Pojken och Tigern - en Sverigesaga (2002), Fröken Europa (2004) och Kompassresan (2009). Studiens teoretiska utgångspunkt är intersektionalitet. Böckerna har analyserats både kvantitativt och kvalitativt. I den kvantitativa analysen av genus har egennamn och substantiv för män respektive kvinnor räknats. Den kvalitativa analysen visar att samtliga böcker framställer respektive kön på ett mer eller mindre normativt sätt. Det råder en obalans vad gäller hur aktiva respektive kön framställs. Kvinnorna är mer passiva och har mindre betydande roller för intrigen medan männen är mer aktiva och driver berättelserna framåt. Endast en bok har en karaktär med en funktionsvariation, vilken inte har någon påverkan på berättelsens helhet. Analysen av etnicitet visar att böckerna tillsammans har tio karaktärer med en annan etnicitet än svensk, av vilka tre har betydelse för böckernas händelseförlopp. Studiens teoretiska utgångspunkt är intersektionalitet, vilket handlar hur vi positioneras i samhället utifrån den kombination av kategorier som sammanfaller hos individen. Detta är ett perspektiv som använts vid analysen av karaktärerna. Sammanfattningsvis speglar studiens resultat inte dagens samhälle vilket är problematiskt. De analyserade böckerna läses ofta av elever och är vanliga att använda i undervisningen. Läraren har en viktig roll i hur undervisningen utformas. Eleverna tar med sig erfarenheter från läsningen och dess undervisning, så kallade följemeningar vidare ut i livet.

I denna studie behandlas ämnet skönlitteratur i svenskundervisning. Studien syftar till att, med utgångspunkt i didaktisk forskning, belysa undervisning med skönlitteratur inom ämnet svenska i grundskolan. Frågeställningarna är följande: Vad säger didaktisk forskning om lärares roll i undervisning med skönlitteratur? Vad har skönlitteratur i undervisning för påverkan på elevers identitetsskapande? Vilka hinder belyser didaktisk forskning i undervisning med skönlitteratur? Litteraturstudien är baserad på ett tiotal vetenskapliga texter där bland annat antologier, doktorsavhandlingar och konferensbidrag har inkluderats, där forskningsresultat har sammanställts med studiens syfte som utgångspunkt. Resultatet visar att användning av skönlitteratur som medel i undervisning bidrar till elevers identitetsutveckling, dock har lärare en betydande roll. Hinder i undervisning med skönlitteratur som presenteras i studien är: styrdokument och elevgrupp. Resultatet visar även att tiden inte räcker till för att erbjuda lärare kompetensutveckling och utrymme för att, på djupet, kunna arbeta med skönlitteratur.

Inom Waldorfpedagogiken finns en tradition av att muntliga arbetsformer dominerar undervisningen. Ett av Waldorflärarens viktigaste kall är att – utifrån ämnesrelaterad skönlitteratur – ha förmågan att återge engagerade och levande berättelser som fängslar eleverna. I egenskap av yrkesverksam lärare på en Waldorfskola kan jag själv, utifrån mångåriga erfarenheter av Waldorfpedagogik, bekräfta att de lärare jag mött som förmått återge ett skönlitterärt ämnesstoff på muntlig väg både fascinerat eleverna och bidragit till att lärandet vädjat till elevernas inre motivationsfaktorer1. I kölvattnet av de senaste årens revideringar av de nationella styrdokumenten – och i kombination med att kommunalt utbildade lärare i större utsträckning än tidigare har sökt sig till Waldorfskolorna – har Waldorfskolans undervisningskultur förändrats i grunden. De tidigare muntliga arbetsformerna har i viss mån fått ge vika för mera konventionella arbetssätt.Föreliggande arbete ​syftar till att undersöka om och hur ett urval av yrkesverksamma historielärare i Waldorfskolan använder skönlitteratur i sin undervisning samt hur de upplever att deras berättarmetodik ökar elevernas förmåga att förstå historieämnet. Den i förekommande fall använda metoden har varit digitala enkäter, som givit mig möjlighet att i kvalitativt formulerade enkätsvar få inblick i om och hur undervisande historielärare på Waldorfskolor upplever att deras berättarmetodik ökar elevernas förmåga att ta till sig historieämnet.Resultaten påvisar att både lärare och forskare är eniga om att skönlitteratur underlättar elevers kunskapsintag och utvecklar deras historiemedvetenhet, förutsatt att den används på rätt sätt. Studien visar även att en majoritet av Waldorflärarna visserligen använder skönlitteratur i sin undervisning, men att de i stor utsträckning åsidosätter den för Waldorfskolan så typiska muntliga berättarmetoden.

I denna studie beskriver elever från årskurs 5 hur relationen till svenskläraren skulle kunna påverka läsmotivationen vad gäller skönlitteratur. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur elever i årskurs 5 upplever sambandet mellan läsmotivation och svensklärarens stöd för att diskutera relationsskapandets eventuella betydelse för främjande av läsutveckling och läsmotivation. De frågeställningar som avser att svara på ovanstående syfte är: Hur beskriver elever sin läsmotivation vad gäller skönlitteratur? Hur beskriver eleverna att svenskläraren stödjer deras läsning vad gäller skönlitteratur? Upplever eleverna att relationen till svenskläraren påverkar deras läsmotivation vad gäller skönlitteratur och i så fall hur?  Den socialkognitiva teorin är central gällande hur motivation skapas och tillsammans med ett humanistiskt perspektiv på motivation utgör teorierna studiens teoretiska ramverk. För att samla in data till studien användes en kvalitativ metod genom semistrukturerade gruppintervjuer av elever från årskurs 5. Det empiriska materialet har transkriberats, analyserats och diskuterats i förhållande till tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk. Det resultat som framkommit är att elevers beskrivningar gällande läsmotivation skiljer sig åt och elever har olika inställningar till läsning av skönlitterära böcker. Resultatet indikerar även att relationsskapandet mellan svensklärare och elever kan påverka läsmotivationen vad gäller skönlitteraturen ur ett elevperspektiv.

Studiens syfte är att undersöka hur sex elevers skilda fritidsläsning och hemmets påverkande faktorer samverkar för att bidra till elevernas läsmotivation och inställning till litteratur överlag. För att samla in data har metodtriangulering tillämpats i form av en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen besvarades av elevernas vårdnadshavare och skapade en grund för vidare elev- och lärarintervjuer som utfördes. Resultatet visar att fritidsläsningen sker i olika stor utsträckning av eleverna. Olika faktorer spelar in och påverkar huruvida eleverna läser eller inte på sin fritid. Studiens slutsats blev således att vi kunde se att vårdnadshavarnas inställning till litteratur, gemensam läsning och relevant litteratur för eleven gynnade elevernas motivation till fritidsläsning. Däremot kunde vi se att andra aktiviteter såsom datorspel, i samband med att någon av de ovanstående faktorerna inte blev uppfyllda, kunde vara en orsak till bristfällig motivation till läsning hos eleverna. Studien visar dock att fritidsläsningen för de medverkande inte är en grundläggande faktor för motivationen till läsning överlag.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers intresse och lust till att läsa skönlitteratur och vilka strategier som används för att motivera till läsning. För att möjliggöra denna studie intervjuas femton elever i en klass fem och deras tre lärare genom en metod som kallas fokusgrupper. Fokusgrupper är en kvalitativ intervjumetod som grundar sig helt på deltagarnas personliga upplevelser och åsikter. Deltagare i fokusgrupper får i förhand information om vad som skall diskuteras vid intervjutillfället. Det är deltagarnas diskussioner och resonemang som sedan analyseras och används som data till examensarbetet. Resultatet av studien visar att deltagarnas läsning av skönlitteratur präglas av en rad olika faktorer som skall gynna läsningen. Den främsta och viktigaste faktorn för att gynna den skönlitterära läsningen är valet av skönlitterär bok, den skall helst vara tilltalande och spännande. / The aim of this study is to investigate which factors that affect students interest and desire to read fiction and what strategies are used to motivate reading. In order to enable this study, fifteen students are interviewed in class five and their three teachers through a method called focus groups. Focus groups are an interview method that takes place in the participens per- sonal experiences and opinions. Participants in focus groups receive prior information about what should be discussed before and at the interview session. It is the participants discussions and reasoning that are important and then analysed and used as data for the exam project. The results of the study show that the participants reading of fiction is characterized by a variety of factors that should benefit from reading. The primary and most important factor for favouring the literary reading is the choice of fiction literature, it should preferably be appealing and exciting.

Detta är en studie om vilken litteratur gymnasielärare i svenska använder i sin undervisning, och de bakomliggande motiveringarna och faktorerna till detta urval. Syftet är att besvara följande frågeställningar: Finns det en outtalad kanon inom gymnasiets undervisning i svenska, och vilken litteratur be- står den i så fall av? Mot vilken bakgrund och förkunskap väljer lärare i svenska på gymnasiet den litteratur de be- gagnar i sin undervisning?För att besvara frågeställningarna har en kvalitativ enkätstudie genomförts med 14 gymnasielä- rare i svenska. Resultatet visar på tendenser i lärarnas litteratururval som ligger nära en kanon. Det finns större likheter mellan vilka författare lärarna använder sig av i undervisningen än de verk som används av samma författare. Litteratururvalet som lärarna gör kan sägas spegla ett manligt, vitt och västerländskt perspektiv.De mest förekommande motiveringarna till att enskilda verk är viktiga att använda i undervis- ningen är att de tillhör kulturhistorien, har betydelse för kulturarvet och att de tillhör allmän- bildningen. Faktorer som påverkar urvalet är framförallt saker som finns i lärarens vardag såsom kollegor, utbud på skolan, elever, styrdokument och till mindre del eget intresse. Kanon, läromedel och utbildning har historiskt haft stor betydelse för litteratururvalet i skolan. Lärarna anser inte att de påverkas av detta i hög utsträckning idag. / This is a study on the literature selection that Swedish upper secondary school teachers use when teaching Swedish, and the underlying motives and factors contributing to the selection of certain literature. Two questions form the basis for the study:Is there an implicit canon in the teaching of Swedish in upper secondary school, and if so what literature does it consist of? Against what background and knowledge do teachers select the literature they use in their teaching? To answer the two questions, a qualitative questionnaire study answered by 14 upper secondary school teachers of Swedish has been performed. The results show that the selections of litera- ture teachers make have connections to a literary canon. The similarities are greater between the authors teachers use than between the works they use by these same authors. The literature that is taught in school can be said to reflect a male, white and western perspective.The most common reason why a certain work has been selected is that the work is part of the cultural history and heritage and also part of the basic general knowledge. When teachers make their selection they are affected by things in their near surroundings like colleagues, the book selection of the school, students, curricula and to a lesser extent their own interests. A literary canon, textbooks and education have had a great impact historically on the literature taught in school, but nowadays teachers believe themselves less influenced by these things.

Denna kandidatuppsats består av en längre översättning av en skönlitterär text från ryska till svenska och en kommentar till denna översättning som behandlar den översättningsproblematik som åtföljt just det här arbetet. Källtexten utgörs av första kapitlet i Aleksej Tolstojs Chmuroe utro (Grå gryning), tredje delen av hans trilogi Choždenie po mukam (Lidandets väg). I mitt översättningsarbete följer jag Eugene Nidas princip om dynamisk ekvivalens och i min kommentar fokuserar jag på att förklara hur jag arbetat med min översättning utifrån Nidas teorier och hur jag löst de översättningsproblem som uppstått under arbetets gång i enlighet med principen om dynamisk ekvivalens. I arbetet tar jag även upp den speciella problematik det inneburit att trilogins två förra delar redan finns på svenska i översättning av en annan översättare och redogör för hur jag valt att förhålla mig till denna tidigare översättning. / This essay covers the translation of a fictional prose text from Russian to Swedish, the source text being the first chapter of Aleksey Tolstoy’s Chmuroe utro (Bleak Morning), the third part of his trilogy Choždenie po mukam (The Ordeal). A commentary of this translation is provided, where the linguistic abstractions encountered throughout the process are documented. My methodology attempts to emulate that of Eugene Nida and his principle of “Dynamic Equivalence”. This procedure is addressed in the commentary, as I explain how utilisation of Nida's theories can assist in overcoming the numerous peculiarities inherent to translation. I also deal with the issue regarding the first two books of the trilogy, which have already been translated into Swedish by another translator. In my work, I explain how and why I have chosen to relate to the earlier translation.