Studiens syfte är att undersöka hur sex elevers skilda fritidsläsning och hemmets påverkande faktorer samverkar för att bidra till elevernas läsmotivation och inställning till litteratur överlag. För att samla in data har metodtriangulering tillämpats i form av en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen besvarades av elevernas vårdnadshavare och skapade en grund för vidare elev- och lärarintervjuer som utfördes. Resultatet visar att fritidsläsningen sker i olika stor utsträckning av eleverna. Olika faktorer spelar in och påverkar huruvida eleverna läser eller inte på sin fritid. Studiens slutsats blev således att vi kunde se att vårdnadshavarnas inställning till litteratur, gemensam läsning och relevant litteratur för eleven gynnade elevernas motivation till fritidsläsning. Däremot kunde vi se att andra aktiviteter såsom datorspel, i samband med att någon av de ovanstående faktorerna inte blev uppfyllda, kunde vara en orsak till bristfällig motivation till läsning hos eleverna. Studien visar dock att fritidsläsningen för de medverkande inte är en grundläggande faktor för motivationen till läsning överlag.

I den här undersökningen har jag undersökt vilken inställning elever har till läsning, hur deras läsvanor ser ut samt vilka bokval eleverna gör på skolbiblioteket när de får välja böcker fritt. För att genomföra min undersökning använde jag mig av två metoder; enkäter med eleverna och en intervju med elevernas svensklärare. Undersökningen bygger teoretiskt på tidigare forskning om läsvanor, läsattityder, läsning och litteraturdidaktik. Resultatet visar att eleverna över lag har en positiv inställning till läsning samt att de läser relativt mycket både i skolan och på sin fritid. Därtill visar resultatet att eleverna föredrar fritidsläsning framför skolläsning, något som även de flesta tidigare undersökningar av läsning pekar på. En orsak tycks vara att eleverna föredrar att välja vad de ska läsa själva, samt att de vill läsa utan tidspress. Lärarens syn på elevernas inställning till läsning och hur deras läsvanor ser ut är relativt överensstämmande med vad eleverna själva säger. När eleverna själva väljer böcker på skolbiblioteket väljer de främst böcker som de har hört talas om tidigare, antingen från kompisar och/eller familjemedlemmar. Även bokomslaget och/eller texten på baksidan av boken är avgörande för elevernas bokval.