Denna kandidatuppsats består av en längre översättning av en skönlitterär text från ryska till svenska och en kommentar till denna översättning som behandlar den översättningsproblematik som åtföljt just det här arbetet. Källtexten utgörs av första kapitlet i Aleksej Tolstojs Chmuroe utro (Grå gryning), tredje delen av hans trilogi Choždenie po mukam (Lidandets väg). I mitt översättningsarbete följer jag Eugene Nidas princip om dynamisk ekvivalens och i min kommentar fokuserar jag på att förklara hur jag arbetat med min översättning utifrån Nidas teorier och hur jag löst de översättningsproblem som uppstått under arbetets gång i enlighet med principen om dynamisk ekvivalens. I arbetet tar jag även upp den speciella problematik det inneburit att trilogins två förra delar redan finns på svenska i översättning av en annan översättare och redogör för hur jag valt att förhålla mig till denna tidigare översättning. / This essay covers the translation of a fictional prose text from Russian to Swedish, the source text being the first chapter of Aleksey Tolstoy’s Chmuroe utro (Bleak Morning), the third part of his trilogy Choždenie po mukam (The Ordeal). A commentary of this translation is provided, where the linguistic abstractions encountered throughout the process are documented. My methodology attempts to emulate that of Eugene Nida and his principle of “Dynamic Equivalence”. This procedure is addressed in the commentary, as I explain how utilisation of Nida's theories can assist in overcoming the numerous peculiarities inherent to translation. I also deal with the issue regarding the first two books of the trilogy, which have already been translated into Swedish by another translator. In my work, I explain how and why I have chosen to relate to the earlier translation.

Traducteur au pays des merveilles est une exploration de la traduction de L’écume des jours (1947) de Boris Vian. Les deux traductions du livre, Froth on the Daydream (1967) (Mood Indigo) de Stanley Chapman et Foam of the Daze (2003) de Brian Harper, font l’objet d’une comparaison portant sur les éléments propres à l’écriture de Vian. La première partie porte, de manière générale, sur les tendances des traducteurs et les critiques des textes traduits. La deuxième partie met l’accent sur les références culturelles et leurs traductions dans l’avant-propos et le premier chapitre. Ensuite, trois méthodes de création des néologismes (proposées par Jacques Bens) servent de point de départ à une exploration du langage « vianesque » dans la troisième partie. L’analyse de l’écriture de Boris Vian dans L’écume des jours ainsi que des méthodes des traducteurs, nous permet d’observer les effets de style émanant des trois textes. Traducteur au pays des merveilles explores the translation of Boris Vian’s L’écume des jours (1947). The two translations of the book, Froth on the Daydream (1967) (Mood Indigo) and Foam of the Daze (2003), are compared here in regards to particular elements of Vian’s writing. The first part examines in a general manner, the tendencies of the translators and the critique of the translated texts. The concentration of the second part is on the cultural references from the foreword and the first chapter as well as their translations. Three methods for creating neologisms (put forth by Jacques Bens) then serve as a starting point for the exploration of the “vianesque” language in the third part. By analysing Boris Vian’s writing in L’écume des jours as well as the methods of the translators, we are able to observe the stylistic effects that are produced by the three texts. / Graduate / 0290 / 0679 / angus.celine@gmail.com