<p>För att se hur olika skopoi påverkar en översättning översattes en källtext parallellt med vardera sitt specifika skopos. En facktext om vikingarna i Irland på 800-talet översattes dels för publicering i en fackbok, dels för publicering i en populärvetenskaplig tidskrift. För att analysera översättningsprocessen under de två översättningarna registrerades det som Christiane Nord (2005) kallar loopar, återkopplingar under översättningsprocessen när ny kunskap kräver en omformulering av strategin. I en egen metodutveckling av Nords modell registrerades och kategoriserades looparna. Den kvantitativa studien visar att klart flest loopar inträffar i inlednings- och avslutningsskedet av översättningen, oavsett skopos. Antalet loopar för ett skopos som går ut på att producera en nära översättning av denna vetenskapliga text, med dess specifika genremarkörer, är högre än antalet loopar vid produktionen av en kraftigt omarbetad populärvetenskaplig översättning. Den kvalitativa studien visar att kulturspecifika kategorier orsakar flest loopar och ofta kräver individuella strategier.</p> / <p>The <em>Skopos </em>theory, as formulated by Vermeer (1984), stresses that all translations have a purpose to fulfil. However, how this purpose is fulfilled depends on the strategy used by the translator. In order to see the effect of two different purposes for one and the same text, a study, conducted as two parallel annotated translations, was carried out on a scientific text about Vikings in Ireland. Nord‟s (2005) term and understanding of „translation loop‟ was used in order to pinpoint when and how often the different skopoi made it necessary to stop, make a loop, and adjust the translation strategy. The quantitative study shows a pattern where most loops occur at the start and at the end of the translation. The qualitative study of the translation loops shows that cultural aspects originate most loops, and they often demand individual strategies.</p>

För att se hur olika skopoi påverkar en översättning översattes en källtext parallellt med vardera sitt specifika skopos. En facktext om vikingarna i Irland på 800-talet översattes dels för publicering i en fackbok, dels för publicering i en populärvetenskaplig tidskrift. För att analysera översättningsprocessen under de två översättningarna registrerades det som Christiane Nord (2005) kallar loopar, återkopplingar under översättningsprocessen när ny kunskap kräver en omformulering av strategin. I en egen metodutveckling av Nords modell registrerades och kategoriserades looparna. Den kvantitativa studien visar att klart flest loopar inträffar i inlednings- och avslutningsskedet av översättningen, oavsett skopos. Antalet loopar för ett skopos som går ut på att producera en nära översättning av denna vetenskapliga text, med dess specifika genremarkörer, är högre än antalet loopar vid produktionen av en kraftigt omarbetad populärvetenskaplig översättning. Den kvalitativa studien visar att kulturspecifika kategorier orsakar flest loopar och ofta kräver individuella strategier. / The Skopos theory, as formulated by Vermeer (1984), stresses that all translations have a purpose to fulfil. However, how this purpose is fulfilled depends on the strategy used by the translator. In order to see the effect of two different purposes for one and the same text, a study, conducted as two parallel annotated translations, was carried out on a scientific text about Vikings in Ireland. Nord‟s (2005) term and understanding of „translation loop‟ was used in order to pinpoint when and how often the different skopoi made it necessary to stop, make a loop, and adjust the translation strategy. The quantitative study shows a pattern where most loops occur at the start and at the end of the translation. The qualitative study of the translation loops shows that cultural aspects originate most loops, and they often demand individual strategies.

Traducteur au pays des merveilles est une exploration de la traduction de L’écume des jours (1947) de Boris Vian. Les deux traductions du livre, Froth on the Daydream (1967) (Mood Indigo) de Stanley Chapman et Foam of the Daze (2003) de Brian Harper, font l’objet d’une comparaison portant sur les éléments propres à l’écriture de Vian. La première partie porte, de manière générale, sur les tendances des traducteurs et les critiques des textes traduits. La deuxième partie met l’accent sur les références culturelles et leurs traductions dans l’avant-propos et le premier chapitre. Ensuite, trois méthodes de création des néologismes (proposées par Jacques Bens) servent de point de départ à une exploration du langage « vianesque » dans la troisième partie. L’analyse de l’écriture de Boris Vian dans L’écume des jours ainsi que des méthodes des traducteurs, nous permet d’observer les effets de style émanant des trois textes. Traducteur au pays des merveilles explores the translation of Boris Vian’s L’écume des jours (1947). The two translations of the book, Froth on the Daydream (1967) (Mood Indigo) and Foam of the Daze (2003), are compared here in regards to particular elements of Vian’s writing. The first part examines in a general manner, the tendencies of the translators and the critique of the translated texts. The concentration of the second part is on the cultural references from the foreword and the first chapter as well as their translations. Three methods for creating neologisms (put forth by Jacques Bens) then serve as a starting point for the exploration of the “vianesque” language in the third part. By analysing Boris Vian’s writing in L’écume des jours as well as the methods of the translators, we are able to observe the stylistic effects that are produced by the three texts. / Graduate / 0290 / 0679 / angus.celine@gmail.com

This diploma thesis on Commented Translation of Joël Casséus' Crépuscules consists of translation of the first three chapters of the Quebec novel Crépuscules into the Czech language and subsequent expert commentary. This commentary focuses on the analysis of the novel genre that balances science fiction and modern myth, as well as the Christiane Nord analysis of the original text through which it explores external factors such as author, reader, intention, text function or its motive and intra-text factors such as theme and content, composition, nonverbal components, lexicon, syntax, and suprasegmental phenomena. Subsequently, in the commentary, we deal with translation problems, their solutions and applied translation procedures such as transposition, modification, compensation, generalization or specification.