The aim of this study is to investigate how reading comprehension strategies appear in three textbooks designed for Swedish 1 at Swedish upper secondary school level. The study uses a content analysis to investigate the frequency of each reading comprehension strategies, how they are presented and which strategies that are integrated with student tasks. The result shows that there is a difference between which reading comprehension strategies that got the most space in each textbook and how each textbook presents the strategies. Based on Palinscar & Brown, Bråten & Samelstuen and Dymock & Nicholson's models for reading comprehension strategy usage, every strategy was found – except for visualizing which was missing in one of the textbooks. The conclusion from this study is that reading comprehension strategies appear in textbooks for Swedish upper secondary school level but the students are not always aware that they are using them which is important to develop reading comprehension.

Resultaten av PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) har i flera år visat en försämring av svenska elevers läsförståelse. I den senaste mätningen har trenden brutits och svenska elevers resultat indikerar på en förbättring. Fastän resultatet visar på förbättring görs statliga satsningar för att öka elevernas kunskaper i svensk skola. Därför är syftet med studien att utifrån didaktisk forskning undersöka användandet av olika lässtrategimodeller och deras gemensamma effekter på elevers läsförståelseutveckling i åldrarna 6–12. Studiens frågeställningar är: Vilka lässtrategimodeller används enligt det undersökta materialet i undervisningen, för att utveckla elevers läsförståelse? Hur används lässtrategimodellerna i undervisningen i de studierna? Vilka gemensamma effekter har lässtrategimodellerna på elevers läsförståelse? För att uppfylla studiens syfte och frågeställningar har en litteraturstudie genomförts. I litteraturstudien har internationella och nationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1995 och 2017 inkluderats. Resultatet visar att Reciprok undervisning, Transaktionell undervisning, Questioning the Author och Explicit comprehension strategy instructions används för att utveckla elevers läsförståelse. Lässtrategimodellernas gemensamma effekter identifieras och förklaras: strategimedvetenhet, strategianvändning, motivation och interaktion.

Internationell och nationell forskning visar att högläsning är en viktig aktivitet i skolan som exempelvis gynnar elevers läsförståelse, ordkunskap och ordförståelse. Med detta examensarbete vill vi därför få kunskap om några lärares syn på arbetssätt i samband med högläsningen i klassrummet. Teoretiska perspektiv som vi valt är litteracitet, lässtrategier och stöttning i samband med högläsningen. Intervjuer med fyra lärare genomfördes där fokus låg på deras upplevelser av aktiviteterna de utför i samband med högläsningen. Det som framkom genom analys av intervjuerna var att tid och stöttning är två faktorer som spelar roll kring hur lärare utformar undervisning i samband med högläsningen. Något som framkom är att dessa lärare prioriterar olika gällande vilka aktiviteter de utför i samband med högläsningen och att många aktiviteter blir spontana. Det kan finnas ett samband mellan att lärarna inte hinner läsa i förväg den text, eller litteratur, som de ska använda i högläsningen vilket i sin tur leder till oplanerade eller uteblivna aktiviteter i samband med högläsningen. Samtliga lärare nämner att de ser en stor stöttning i samband med högläsningen, både i själva läsningen men också genom de olika aktiviteterna som stöttar för att leda eleverna vidare i deras lärande.

Högläsning som metod kan utnyttjas på olika sätt men hur ska den på bästa sätt användas om elever ska ges möjlighet till att utveckla sina läs- och skrivkunskaper i grundskolans tidigare år? Denna litteraturstudie beskriver, förklarar och redogör för högläsningens påverkan på yngre elevers språkutveckling. Syftet var att studera hur högläsning tillsammans med samtal och skriftliga processer kan bidra till att stärka elevers läs- och skrivkunskaper i årskurs F-3. Studien grundar sig på informationssökningar där både nationella och internationella vetenskapliga texter med relevant innehåll jämförts och analyserats. Studien baseras på böcker, antologier, tidskrifter, artiklar, doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar. De vetenskapliga texterna är granskade efter författare, publikationstyp, år och relevans. Resultatet i studien visar att yngre elevers läs- och skrivkunskaper utvecklas genom högläsning, men då genom att olika aktiviteter inkluderas i samband med högläsningen. Dessa aktiviteter är olika skrivprocesser och samtal kring innehållet i det lästa. Sammanfattningsvis är högläsning en effektiv metod att utnyttja för att utveckla elevers språkkunskaper.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar elevers intresse och lust till att läsa skönlitteratur och vilka strategier som används för att motivera till läsning. För att möjliggöra denna studie intervjuas femton elever i en klass fem och deras tre lärare genom en metod som kallas fokusgrupper. Fokusgrupper är en kvalitativ intervjumetod som grundar sig helt på deltagarnas personliga upplevelser och åsikter. Deltagare i fokusgrupper får i förhand information om vad som skall diskuteras vid intervjutillfället. Det är deltagarnas diskussioner och resonemang som sedan analyseras och används som data till examensarbetet. Resultatet av studien visar att deltagarnas läsning av skönlitteratur präglas av en rad olika faktorer som skall gynna läsningen. Den främsta och viktigaste faktorn för att gynna den skönlitterära läsningen är valet av skönlitterär bok, den skall helst vara tilltalande och spännande. / The aim of this study is to investigate which factors that affect students interest and desire to read fiction and what strategies are used to motivate reading. In order to enable this study, fifteen students are interviewed in class five and their three teachers through a method called focus groups. Focus groups are an interview method that takes place in the participens per- sonal experiences and opinions. Participants in focus groups receive prior information about what should be discussed before and at the interview session. It is the participants discussions and reasoning that are important and then analysed and used as data for the exam project. The results of the study show that the participants reading of fiction is characterized by a variety of factors that should benefit from reading. The primary and most important factor for favouring the literary reading is the choice of fiction literature, it should preferably be appealing and exciting.