Resultaten av PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) har i flera år visat en försämring av svenska elevers läsförståelse. I den senaste mätningen har trenden brutits och svenska elevers resultat indikerar på en förbättring. Fastän resultatet visar på förbättring görs statliga satsningar för att öka elevernas kunskaper i svensk skola. Därför är syftet med studien att utifrån didaktisk forskning undersöka användandet av olika lässtrategimodeller och deras gemensamma effekter på elevers läsförståelseutveckling i åldrarna 6–12. Studiens frågeställningar är: Vilka lässtrategimodeller används enligt det undersökta materialet i undervisningen, för att utveckla elevers läsförståelse? Hur används lässtrategimodellerna i undervisningen i de studierna? Vilka gemensamma effekter har lässtrategimodellerna på elevers läsförståelse? För att uppfylla studiens syfte och frågeställningar har en litteraturstudie genomförts. I litteraturstudien har internationella och nationella vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 1995 och 2017 inkluderats. Resultatet visar att Reciprok undervisning, Transaktionell undervisning, Questioning the Author och Explicit comprehension strategy instructions används för att utveckla elevers läsförståelse. Lässtrategimodellernas gemensamma effekter identifieras och förklaras: strategimedvetenhet, strategianvändning, motivation och interaktion.