Denna studie har syftat till att belysa hur lärare i årskurs 1–3 använder läxor i matematikundervisningen. Tidigare forskning visar att det i stort sett saknas forskning om betydelsen av formativ bedömning med koppling till läxor. Mot bakgrund av detta var det intressant att undersöka hur lärare använder sig av och ger återkoppling på läxor i undervisningen av ämnet. För att ta reda på detta har kvalitativa intervjuer, av semistrukturerad form, använts som datainsamlingsmetod med sex stycken lärare. Det insamlade datamaterialet bearbetades genom en teoretisk tematisk analys, vilket innebar att materialet organiserades i relation till tidigare forskning. Resultatet visar att lärare kan ha flera olika syften med läxor, och att det finns olika typer av återkopplingar som man som lärare kan välja att använda till dem. Men resultatet har också frambringat ett nyupptäckt syfte vid användningen av läxor, samt att återkoppling inte gavs på tre av de sex olika sorters läxor som tillämpades. Denna studie efterfrågar och kan användas som utgångspunkt för vidare forskning inom området.

Kunskapsöversiktens syfte var att finna svar på frågan hur användningen av digitala verktyg påverkar elevers skrivutveckling i grundskolan. Genom en ingående analys av valda artiklar resulterade detta i olika perspektiv kring vår frågeställning. Artiklarna valde vi genom en noggrann sökprocess på tre olika sökplattformar, ERC, ERIC och Swepub, med ett antal avgränsningar för att definiera urvalet eftersom vi främst valde att rikta in oss och fokusera på begreppen digitala verktyg och skrivutveckling. Sökprocessen och analysen av artiklarna indikerade främst att användningen av digitala verktyg i undervisningen bidrog med nytta och lärande. Samtidigt visade även undersökningen att det fanns studier som ansåg att användningen av digitala verktyg kunde ha en negativ påverkan på bland annat elevernas handstil. Kunskapsöversikten avslutades med en sammanfattning. Vi förde även en diskussion kring våra egna tankar och uppfattningar om frågeställningen.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Föreliggande studie avser beskriva lärares uppfattningar om främjande respektive hindrande faktorer för elevers driv i problemlösning samt deras påverkansmöjligheter. Studien grundar sig i en kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med verksamma lågstadielärare. Det empiriska underlaget har analyserats med stöd av ett ramverk i linje med begreppet grit, vilket i studien efterliknar betydelsen av driv. Studiens resultat visar en komplexitet i formandet av driv, där potentiellt hindrande och främjande faktorer ses som många. Det är viktigt att lärare är medvetna samt beaktar dessa faktorer för att skapa förutsättningar för elevers genomförande av problemlösningsuppgifter på ett utvecklande och drivande sätt. Detta utmynnar i en slutsats om att lärare har en betydande roll i arbetet mot drivna elever, samtidigt som det finns aspekter bortom skolan och dess direkta påverkansmöjligheter. Hopp verkar vara en av de mest omfattande och komplexa faktorerna för elevers driv och dessutom en förutsättning att beakta för utveckling. Studien indikerar också på att det är denna faktor som är svårast att nå och arbeta kring. / This paper aims to describe teachers’ perceptions of promotive and obstructive factors for pupils’ effort in problem solving, and their opportunities for impact. The study is based on a qualitative approach, based on semi-structured interviews with authorized primary school teachers. The empirical evidence was analyzed with a framework in line with the concept of grit, which in the study compares to effort. The study’s result shows a complexity in the formation of effort, where potentially promoting and obstructing factors are seen as many. It is evident that it is important for teachers to be aware of and to take these factors into account in order to create the conditions for pupils to carry out problem solving tasks with effort in a developing way. This leads to the conclusion that teachers have a significant role in the work towards students with effort, although there are aspects beyond the school and its opportunities for impact. Hope seems to be one of the most comprehensive and complex factor for student’s effort and also a condition to consider for development. The study also indicates that this factor is one of the most difficult to reach and develop.

Genom vårt examensarbete undersöker vi digitala läromedel i ämnet svenska i årskurs 3. Syftet bakom är att med hjälp av teorier och tidigare forskning besvara frågorna; Vilka aspekter av svenskämnet tas upp och fokuseras i läromedlet och hur förhåller de sig till kursplanen i svenskämnet för årskurs F-3? och Hur synliggörs svenskinnehållet genom det digitala läromedlets design? Metoden vi har använt oss av är tematisk analys. Innehåll och design är de teman vi utgått ifrån i vår analys.Analysen visar att digitala läromedel förhåller sig till läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 genom varierande övningar på olika nivåer. Det går att se genom läromedlens uppbyggnad att läsning är centralt. De analyserade läromedlen presenterar sitt innehåll med stöd av beprövade vetenskapliga lärandeteorier som grund. Designen av de digitala läromedlen utgörs av interaktivitet gällande kommunikation inom läromedlet och hur läromedlet kommunicerar till eleven på varierande sätt. Läromedlens integration mellan bild och text är inte alltid logisk i de tre läromedlen, men det går att utläsa försök till samband någonstans i de analyserade digitala läromedlen. En slutsats att ha med vid val av läromedel är att det digitala läromedlet inte ensamt får hållas ansvarig till att eleverna når kunskapsmålen.

Syftet med denna studie har varit att kartlägga om alla tre världsreligionerna ges samma utrymme i undervisningen samt vilka berättelser som lärare använder sig utav i sin undervisning inom religionskunskap, varför de valt dessa specifika berättelser samt vilket läromedel de använder sig utav.  Med hjälp av undersökningsmetoden enkäten, undersöktes vilket stoffurval som SO- läraren väljer att inkludera i undervisningen samt eventuella orsaker till de valda stoffen. Det saknas dock tidigare forskning om stoffurval på lågstadiet, därför har en närliggande forskningsstudie valts som är riktad till den senare delen av grundskolan samt gymnasieskola. Andra studier och teori som inkluderas i arbetet är Osbecks studier, Falkevalls och Emanuelssons teori om stoffet samt Blikstad-Balas teorin om läromedel i undervisningen. Vidare används styrdokument och läroplanen i arbetet.  Det resultat som framkom i samband med undersökningen visar hur 102 lärare uppfattar läroplanens formulering, vilka utav berättelserna från de abrahamitiska religionerna som valts samt vad deras val av stoffet bygger på och till slut vilka läromedel stoftet hämtas ifrån. Resultatet av undersökningen överensstämmer med tidigare forskning, tidigare teorier kring lärarnas användande av läroboken samt andra läromedel. Det framkommer även att lärarna tolkar och uppfattar läroplanen på ett likartat sätt och därmed möter eleverna nästan samma berättelser från de abrahamitiska religionerna. / The purpose and intention of the study has been to map which stories are told by the SO teacher to be used in the teachings of religious studies. Based on the curriculum's formulation that students in primary school should learn about "some stories from Christianity, Islam and Judaism" (Skolverket, 2011a, p. 217).  Using the survey method of the survey, it was investigated which subject selection that the SO teacher chooses to include in the teaching and any reasons for the particular choice of subject. As there is a lack of research on substance selection in primary school, a nearby research study has been chosen that is aimed at upper secondary school. Other studies that are included in the work are Osbeck's studies, Falkevall's and Emanuelsson's theory of material selection and Blikstad-Balas's theory of teaching materials in teaching. Furthermore, governing documents and the curriculum are used in the work.  The results that emerge in connection with the survey show how 102 teachers perceive the formulation of the curriculum, which of the stories are chosen to be included in religious studies teaching and what their choice of material is based on but also where the material is taken from. What appears in the results and is consistent with previous research and previous studies is the teachers' use of the textbook and other teaching materials. But also, that the teachers interpret and regard the curriculum in a more similar way and thus the students encounter almost similar stories from the Abrahamic religions. / nej