Diss. (sammanfattning) Örebro : Univ., 2008. / Härtill 3 uppsatser.

Syftet med studien var att undersöka om människor som deltar i någon form av arbetsmarknadsåtgärd är mer benägna att tolka andras emotionella uttryck som mer negativa i jämförelse med tillsvidareanställda, samt att undersöka om det fanns någon skillnad i självskattad självkänsla mellan grupperna. I studien deltog 28 individer varav 14 ingick i en undersökningsgrupp och 14 i en kontrollgrupp. Alla deltagare genomförde ett databaserat emotionsperceptionstest samt besvarade en enkät där de fick skatta sin självkänsla. Studiens resultat visade att det inte uppstod någon signifikant interaktionseffekt mellan variablerna grupp och uttryck som stämde överens med hypotesen, men det fanns en tendens till skillnad i självskattad självkänsla, där kontrollgruppen skattade sin självkänsla högre. Diskussionen bestod av resonemang kring varför en interaktionseffekt inte uppstod, där den största orsaken tros vara att spridningen i deltagarnas data var begränsad. / The purpose of this study was to examine whether people who participate in employment measures are more likely to interpret emotional expressions of other people as more negative compared to permanent employees, and to examine whether there was any difference in self-rated self-esteem between the groups. The study consisted of 28 people, with 14 in an experimental group and 14 in a control group. All participants completed a computerized emotion perception test and answered a questionnaire in which they had to rate their self-esteem. The results of this study didn’t show a significant interaction effect between the variables group and expression that were consistent with the hypothesis, but there was a trend toward a difference in self-rated self-esteem, where the control group rated their self-esteem higher. The discussion consisted of arguments why an interaction effect didn’t occur, and the major cause was probably the size of distribution.

Sammanfattning Nyckelord: Idrott och hälsa, betyg, motivation, självkänsla, elever Bakgrund Motivationen till Idrott och hälsa idag kan vara ett väldigt intressant samtalsämne. Tidigare forskning har visat att betyg kan ha en negativ effekt på elevers motivation och självkänsla. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan högstadieelevers självkänsla och deras betyg i Idrott och hälsa. Vidare hur motiverade elever i allmänhet är till idrott och hälsa och hur motivation påverkar elevernas betyg idrottsämnet. Metod I studien så har jag använt mig av en kvantitativ undersökningsmetod i form av elevenkäter. Totalt så deltog 48 högstadieelever. Resultat Undersökningsresultatet i denna studie visade ett överraskande resultat jämfört med tidigare forskning, det visade att elever med de högre betygen har lägre självkänsla men också en lägre inre motivation till Idrott och hälsa än elever med lägre betyg. Diskussion Resultatet kan förklaras genom att elever med de högre betygen inte känner att de deltar på Idrott och hälsa för sin egen skull eller för att de känner att de är meningsfullt, de går på lektionerna för att de måste.

Diss. (sammanfattning)--Lund : Lunds universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Författare: Malin Pettersson & Emma Sundåker Titel: “Typiskt manlig? Då tänker jag på fotbollsspelare som sjunger nationalsången”: En studie om fyra manliga sångares berättelser om sång, självkänsla och maskulinitet Title in English: “Typically masculine? Then my thoughts go to football players singing the national anthem”: A study about four male singers and their stories about singing, selfesteem and masculinity Både för män och kvinnor är det problematiskt att inkräkta på ett fält som domineras av det andra könet. Populärmusikforskning med genusperspektiv har ofta fokuserat på kvinnor som befinner sig i maskulina praktiker, vilket därmed gör oss nyfikna på det motsatta. Att som ung kille våga erkänna att man tycker om att sjunga kräver mod samt självkänsla och självförtroende eftersom han trotsar de traditionella könsrollerna. Vi vill undersöka hur de män som har sång som primärt instrument förhåller sig till att deras instrument kan associeras till femininitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur manliga sångare beskriver sin röst och röstutveckling, samt hur de hanterar att de verkar inom en feminin praktik. Uppsatsen bygger på fyra manliga sångares skrivna levnadsberättelser och är skriven ur ett genusperspektiv med fokus på maskulinitet inom populärmusiken. I resultatet framhävs bland annat att uppväxtförhållanden, familjens stöttning samt den sociala miljöns påverkan av självkänslan, är faktorer som alla bidrar till mannens sångliga utveckling. Resultatet påvisar även vikten av förebilder. Pappan som sånglig förebild framhävs inte av informanterna som något särskilt betydelsefullt, men i analysen visar sig pappans betydelse vara av större vikt än de själva vill understryka. Informanterna i studien visar en ovilja att se könstillhörighet som något viktigt i sång, men i analysen visar det sig att de medvetet eller omedvetet har utvecklat olika strategier för att maskulinisera sin sångpraktik; maskering av sångintresset genom annat instrument eller annat fritidsintresse, inriktning på typiskt maskulina sångsätt och genrer samt fokus på sångteknik. De tre första strategierna syftar främst till att “övertyga” omvärlden om att genus utförs på lämpligt sätt, medan den sista strategin snarare syftar till att maskulinisera sångpraktiken för sångarens egen del. Trots att manliga sångare verkar inom en feminin praktik kan de där skapa olika typer av maskuliniteter, utan att för den skull betraktas som “omanliga”.

Syftet med studien var att belysa hur förskollärare definierar självkänsla och hur de beskriver självkänslans betydelse för individen. Min avsikt var också att skapa en förståelse för hur arbetet i verksamheten kan påverka barns självkänsla. Studien utgick från Daniel Sterns utvecklingspsykologiska teori och RIGs samt affektintoning. Även det sociokulturella perspektivet och Hundeides kontrakt och metakontrakt var en utgångspunkt i studien. Dessa båda beskriver hur varje interaktion eller samspel bidrar till individens självförståelse. För att besvara studiens syfte genomfördes fyra kvalitativa intervjuer. Informanterna var alla förskollärare som genom sin utbildning har ett ansvar över att arbetet på förskolan sker i enlighet med läroplanen. Intervjusvaren analyserades genom att meningen i informanternas svar tolkades, och reducerades till några kategorier som sorterades under respektive forskningsfråga. Studiens resultat visade att förskollärarna i stor utsträckning definierar självkänsla som något inre, som är kopplat till grundtrygghet och positiv värdering av sig själv. Förskollärarnas beskrivningar av självkänslans betydelse för individen kan förstås ha både kortsiktiga och långsiktiga effekter för individen. Resultatet ger möjlighet att förstå att arbetet i verksamheten ofta fungerar stärkande för barns självkänsla på olika sätt.

The pre-school is seen by many as the place where children get equipped for the future and the challenges there of. One of the most important aims according of the curriculum for Swedish preschools is that children get the opportunity, in interaction with the pedagogues, to develop their identity and to feel secure and satisfied with themself. Although, in the curriculum of the Swedish preschool system there is a comprehensive focus on the children’s competencies and learning, the importance that the children feel secure is not that prominent. Consequently a paradox occurs between the focus on children’s competencies and their need for care. The focus of this study is to investigate how this effects the pedagogues work with the children’s self-esteem.   The study investigates the pedagogues views on self-esteem and how they work to strengthen and develop the childrens self-esteem. A qualitative method was used, based on interviews and observations, in order to get a verified picture of the pedagogues views on the above questions. The interviews took place in a pre-school in the south part of Stockholm. The study is based on the perspective sociology of childhood.  The result shows that the pedagogues child perspective is based on the ’competent child’ where the development of the children’s self-esteem developed with confirmation of the childrens competencies and performances. The childrens self-esteem is according to the pedagogues a concept they take for granted as a ’silent perspective’, instead of something outspoken and something they discuss between one another. In conclusion, to work with children's self-esteem and to make the work as meaningful as possible, it is important that the pedagogues are aware that there are several ways to it’s development both an inner subjective and outer, which they display. The result shows that much focus is placed on developing the outer performance-based self-esteem. As a consequence little focus is laid on the emotional acknowledgment necessary for the development of the subjective or the inner self-esteem.

Mitt arbete handlar om körsång och att stärka sitt jag genom att sjunga. Men det handlar inte om körsång generellt utan en speciell kör som jag arbetat med under många år, den samiska kören Vaajmoe –sjung för livet. Det här projektet har två ingångar, dels att kören finns för ungdomar med samma samiska tillhörighet och dels för att skapa ett sätt för dessa ungdomar att träffas och må bra genom att sjunga. Den andra ingången har att göra med körens syfte. Den startades för att det är så många samiska ungdomar som mår dåligt och för att det är många som tagit sitt liv. Vaajmoe vill lyfta denna tunga fråga och synliggöra de problem som finns, men göra det på ett glädjefyllt sätt. Jag vill med denna uppsats undersöka vilka psykosociala effekter som projektet Vaajmoe haft på såväl deltagare som publik och även politiskt. / My work is about choral singing and to reinforce his ego by singing. But it's not about choral singing in general but a special project that I worked with for many years, Sami choir Vaajmoe-sing for life. This project has two inputs, and the choir is for young people with the same Sami belonging and to create a way for these young people to come together and feel great by singing. The second input has to do with the choir's purpose. It was started because there are so many Sámi youth who feel bad and that there are many who have taken their lives. Vaajmoe want to lift this heavy question and visualize the problems that exist, but do it in a joyful way. I want this essay examine the psychosocial effects of the project Vaajmoe had on both participants and audience and also politically.