Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur en digitaliserad förskola där IKT ingår som både innehåll och metod svarar mot förskollärares professionella självbild. I studien undersöks positioner och förhållningssätt till IKT bland förskollärare. Hur positionerna är sammansatta och attityderna underbyggda undersöks och analyseras. Ambitionen är att ge en så fullödig förståelse som möjligt till synsätt på IKT och därmed också synen på förskolläraruppdraget och den professionella yrkesidentiteten. Studien sätter IKT i ett professionsteoretiskt sammanhang och visar hur IKT kan fungera som statushöjande för förskollärarna samt för att utöka och ringa in yrkets kunskapsbas. De teoretiska utgångspunkterna består i att professioner är föränderliga och utvecklas i växelverkan med samhällsutveckling och historisk kontext. Professionaliseringsstrategier som bottnar i yrkesgruppers sökande efter sin kunskapsbas appliceras på förskolläraryrket och IKT. Här blir också fenomen och begrepp som ontologisk säkerhet relevanta. Undersökningens empiri består av fyra intervjuer med examinerade förskollärare med engagemang i och intresse för IKT. Studien är således kvalitativ och ska betraktas som ett nedslag i en typ av verklighet bland många andra. Resultatet visar att en uppsättning nyckelkompetenser framträder i relation till IKT bland förskollärarna i studien, som i sin tur analyseras. Kompetensutveckling och fortbildning med avseende på IKT framstår som ett övervägande individuellt projekt för förskollärarna i studien. Det egna ansvaret att adressera eventuella kunskapsluckor som intervjuerna ger vid handen analyseras vidare och framstår som en faktor till de skilda positioner angående IKT bland förskollärare som litteratur i ämnet påvisar existerar. IKT i förskolan och som del i förskollärares professionella självbild ställs också i relation till barnsyn, syn på lärande och syn på förskolans uppdrag. Resultaten visar också att IKT tolkas och förstås i relativ samklang med rådande förskolepedagogiska normer och traditioner för att få större legitimitet i verksamheten.

Studien undersökte förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med barn som har koncentrationssvårigheter och på vilket sätt förskollärare skapar delaktighet för barn i de vardagliga aktiviteterna. För att kunna besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes med tre yrkesverksamma förskollärare från två olika förskolor inom samma kommun. Resultatet visade att det dominerande arbetet med barn som har koncentrationssvårigheter är förberedelser innan eller efter en aktivitet. Förskollärarna använder sig även av olika kommunikationsformer om barnen har svårigheter med det verbala språket. Resultatet visade att förskollärarna anser att barn som har koncentrationssvårigheter har svårt med socialt samspel. För att skapa en god delaktighet i gruppen visade studien att arbete med barnkonventionen, pedagogisk dokumentation och mindre grupper är fördelaktigt.

The Swedish early childhood education system is world renown for having one of the best child-centered educational curriculums, but retaining preschool teachers continues to be an issue. There are simply not enough preschool teachers to meet demands and as a result, Sweden cannot afford to lose any of the professionals that are currently working in the field. This study intends to investigate the question: What leads preschool employees to seek new employment opportunities? Five taped, semi-structured interviews with former preschool teachers and a phenomenological analysis of the gathered empirical data intend to provide insight to this question. Hopefully with this data it might be possible, with a few changes to the existing system, to entice some of these qualified, experienced preschool teachers back into the field. The results of the interviews seem to suggest that the preschool teachers are frustrated with the organizational factors of the preschool, whether it be lack of opportunities for professional development or unmanageable job duties stemming from perceived large child groups. This frustration seems to be in spite of general feelings of pride for the profession as a whole. These former preschool teachers tend to reason that guaranteed small child groups and opportunities for continued professional development could be the key to retaining qualified, experienced preschool professionals. / Svenska förskolor är kända över hela världen för sin höga kvalitet, men att behålla erfarna förskollärare är en stor utmaning. Sverige har helt inte råd med att många utbildade förskollärare väljer att lämna yrket då det redan i dag finns för få utbildade förskollärare för att uppfylla myndigheternas krav. Studien ämnar undersöka vilka olika faktorer som påverkar förskollärares beslut att lämna yrket. Med fem inspelade, semi-strukturerade intervjuer med före detta förskollärare samt en fenomenologisk analys av data hoppas jag kunna ge en djupare förståelse för problemet och med några små förändringar av det nuvarande systemet hoppas jag kunna locka förskolä̈rare tillbaka till yrket. Resultaten av intervjuerna pekar mot en upplevd frustration vad gäller organisatoriska faktorer på verksamhetsnivå. Detta beror delvis på få utvecklingsmöjligheter för lärare och delvis på orimliga krav på förskollärare som tar hand om stora barngrupper. Upplevd frustration med organisatoriska faktorer står i kontrast mot stolthet över förskolläraryrket i sig. Förskollärarna i studien skulle komma tillbaka till yrket mot ett löfte om mindre barngrupper och kontinuerliga utbildningsmöjligheter prioriteras.

Syftet med föreliggande studie var att ge en fördjupad förståelse för förskollärarnas kunskaper kring normer och normkritisk pedagogik. Vi har genom semistrukturerade intervjuer gjort vår datainsamling med nio förskollärare på nio olika förskolor i tre olika kommuner. För en fördjupad kunskap i ämnet har vi även sökt efter tidigare forskning i litteratur, avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att definitionen av normkritik skiljer sig åt mellan respondenterna men att alla tycker att det är ett viktigt ämne och har ambitionen att arbeta utifrån normkritisk pedagogik. Dock verkar det finnas en viss osäkerhet kring hur arbetet ska ske i praktiken och mer utbildning önskas av samtliga. Genus tenderar hamna i fokus och det visade sig att det är en balansgång mellan normkritisk pedagogik och toleranspedagogik. Slutsatsen vi kommit fram till är att respondenternas syn på normkritisk pedagogik är avgörande för barns fria identitetsutveckling.

Denna studies syfte var att undersöka hur barns lärande i relation till naturvetenskap beskrivs av pedagoger samt utifrån forskning och pedagogisk litteratur, med särskild fokus på de allra yngsta barnen på förskolan. Med hjälp av ett normkritiskt perspektiv kunde vi analysera datan som samlades in genom fem intervjuer och genomläsning av forskning samt pedagogisk litteratur. Resultatet av studien visade att normer kan vara åldersbundna. Naturvetenskap som lärandeinnehåll påverkas inte av barnens ålder, ämnet är tillgängligt för barnen i förskolan utifrån alla åldrar. Det är i lärandesituationerna som åldersnormer går att utläsa. Normerna kan påverka pedagogernas syn på de yngre samt de äldre barnen i förskolan, vilket påverkar hur naturvetenskap lärs ut. Liknande resultat kan utläsas utifrån forskningen och den pedagogiska litteraturen. Där kunde det även utläsas om en avsaknad av pedagogisk litteratur samt forskning gällande de yngre barnen i förskolan, vilket kunde ses som en norm utifrån ett allmänt fokus på de äldre barnen i förskolan.

Förskolan är en plats där alla barn ska känna sig trygga och sedda. De har rättigheter som ska bli tillgodosedda av förskollärarna och ge möjlighet till utveckling. Denna studies syfte var att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger arbetar med barn med en autismdiagnos och vilket stöd förskollärare får av specialpedagoger. Metoden vi använde oss av var en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuade sex förskollärare, tre specialpedagoger och ett par vårdnadshavare till ett barn med en autismdiagnos. Vi intervjuade vårdnadshavarna då vi anser att deras erfarenheter och åsikter är viktiga då förskolan och vårdnadshavare samverkar, men ännu mer när ett barn har en diagnos eftersom ett resursteam oftast är inblandat också. Vi utförde en ljudupptagning under intervjuerna och sedan bearbetade vi det materialet genom att vi lyssnade på intervjuerna och sedan skrev våra resultat utifrån vår empiri. De teorier vi utgått från i denna studie är det sociokulturella perspektivet och behaviorismen då vi tyckte att dessa två teorier går hand i hand i arbetet med barn med en autismdiagnos. Resultatet vi har fått fram är att det finns en kompetens hos förskollärarna i hur de ska arbeta med barn med autism, däremot ser förutsättningar olika ut beroende på vilken förskola de arbetar i. Specialpedagogerna har ett liknande arbetssätt som förskollärarna med bland annat fysiska verktyg och förstärkning.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares arbete med litteraturläsning i förskolans undervisning med intention att berika ordförrådet. Studien baserades på en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts, respondenterna var förskollärare från fyra olika kommuner i Sverige, där förskollärarnas erfarenheter och upplevelser ligger som grund för studiens resultat. Det som framförallt framträdde i resultatet var att förskollärare kontinuerligt använder sig av litteraturläsning i såväl den spontana som i den planerade undervisningen. Det framgick även i resultatet att den planerade undervisningen ofta var tematiskt med utgångspunkt från litteratur och förskollärarna upplevde det som otroligt viktigt för barns ordförråd och språkutveckling. Det insamlade underlaget bearbetades och analyserades utifrån en kvalitativ analysmetod vilket innebar att empiri blev sorterad, reducerad och argumenterad för i olika steg för att hitta och lyfta guldkornen i resultatet. Resultatet kategoriserades i tre avsnitt; förskollärares arbetssätt för att göra alla barn delaktiga i litteraturläsningen, litteraturläsning i den spontana undervisningen och litteraturläsning i den planerade undervisningen.

Vi lever idag i en värld där jämställdhetsfrågan är omtalad, och där brister inom detta upptäcks redan i hur det arbetas i förskolan. Pojkar och flickor får olika förutsättningar redan från att de är barn i förskolan på grund av förväntningar och föreställningar som finns på kön. Syftet med studien är att genom samtal ta reda på hur förskollärare konstruerar sin förståelse och kunskap om det läroplansmål i läroplanen som behandlar motverkan av traditionella könsmönster och könsroller. Resultatet av vår studie kan uppmärksamma vilka konsekvenser som uppstår av konstruktionerna både för barnen och verksamheten i stort. Våra forskningsfrågor är; Hur talar förskollärare om läroplansmålet? och Vilka tolkningsrepertoarer framträder när förskollärare talar om läroplansmålet? Studien utgår från socialkonstruktionismen, där centrala begrepp som tolkningsrepertoar, konstruktion och retorik behandlas. Det har gjorts kvalitativa intervjuer med fokus på samtalsteman på sju förskollärare från södra och mellersta Sverige. Förskollärarnas uttalanden har analyserats genom diskursanalys. Studiens resultat resulterade i fem tolkningsrepertoarer: Könsneutralt material, Erbjud allt, Fler män i förskolan, Förändring och Vid behov. Slutsatsen är att det finns en otydlighet kring hur förskollärare ska arbeta med läroplansmålet, vilket bidrar till ett olikt arbete där förskollärare i vissa falla avstår att arbeta med det, samt en osäkerhet i hur de talar om läroplansmålet. Konsekvensen av vårt resultat är att barn inte får en likvärdig utbildning när det gäller könsmönster och könsroller. Barn får då olika möjligheter och erfarenheter till att möta olikheter och utveckla sin identitet.

The purpose of this study is to visualize similarities and differences in how preschool teachers work with environmental issues at preschools in country-sides and cities. I want to examine in what way preschool teachers experience and interest effect their environmental work. My method for this study is a web survey that was sent out to preschool teachers at different counties in Sweden and a total of 51 preschool teachers answered the survey. The results showed that there are some similarities and differences between the country-side and city. The proximity to nature area is important to how and what preschool teachers work and teach about. Preschool teachers worked in similar ways to get children to participate in environmental work and the educational tools that they used in their teaching. The study also showed that preschool teachers interest in environmental issues is of great importance to how they appreciate their knowledge and skills. Most preschool teachers in the different areas haven’t been offered or have had any education in environmental issues.