Do the principals who have the pedagogical responsibility of the school find reading comprehension important? This is the underpinning of my thesis for the special teacher-training program. The survey was conducted through interviews with two principals. The results show that they believe reading comprehension is important but it has not been given priority in the organization. The essay could form the basis for further research into reading habits, home environment influences and other factors that may contribute to improve reading comprehension performance.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares arbete med litteraturläsning i förskolans undervisning med intention att berika ordförrådet. Studien baserades på en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts, respondenterna var förskollärare från fyra olika kommuner i Sverige, där förskollärarnas erfarenheter och upplevelser ligger som grund för studiens resultat. Det som framförallt framträdde i resultatet var att förskollärare kontinuerligt använder sig av litteraturläsning i såväl den spontana som i den planerade undervisningen. Det framgick även i resultatet att den planerade undervisningen ofta var tematiskt med utgångspunkt från litteratur och förskollärarna upplevde det som otroligt viktigt för barns ordförråd och språkutveckling. Det insamlade underlaget bearbetades och analyserades utifrån en kvalitativ analysmetod vilket innebar att empiri blev sorterad, reducerad och argumenterad för i olika steg för att hitta och lyfta guldkornen i resultatet. Resultatet kategoriserades i tre avsnitt; förskollärares arbetssätt för att göra alla barn delaktiga i litteraturläsningen, litteraturläsning i den spontana undervisningen och litteraturläsning i den planerade undervisningen.

The purpose of this study is to conduct a qualitative analysis of monolingual (Swedish) and bilingual (Swedish and Turkish) children’s production of nouns and verbs in a newly developed vocabulary test (CLTs) and to discuss the results using previous research as a starting point. The different categories and the material which form the basis of this qualitative analysis are taken from an ongoing Swedish research study on vocabulary testing: Cross Linguistic Lexical Tasks (CLTs). This research is an extension of the international project COST Action IS0408. In all, there are responses from 115 children, 72 monolingual and 43 bilingual, of which only the Swedish results are analysed. On the whole, test scores show an age-related improvement of expressive vocabulary for both groups, even though the bilinguals lag behind their monolingual age peers. The bilingual children’s improvement is not as evident, with the five-year-olds’ production of nouns standing out. There is a higher number of wrong answers or no answers (don’t know), as well as a preponderance of gestures and innovations/neologisms in the bilinguals. Gestures make it possible to ascertain whether a child knows the meaning and use of a target word even though he or she is not capable of producing it verbally. Answers in the category of innovation/neologism show that the children know more about a word than an assessment of lexical ability using only right and wrong answers could demonstrate. In the monolingual group there are more instances of perceptual confusion, semantic confusion and hypernyms. The other categories do not show corresponding differences between the two groups. As the bilingual children’s responses are analysed only in terms of Swedish vocabulary, it is not possible to assess their total lexical knowledge. Keywords: CLTs (Cross Linguistic Lexical Tasks), expressive vocabulary, bilingualism, mental lexicon, vocabulary depth, vocabulary test, language exposure, Swedish, Turkish. Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av ett nyutvecklat ordförrådstest (CLTs), göra en kvalitativ analys av substantiv- och verbproduktionen hos enspråkiga svenska och flerspråkiga svensk-turkiska 4;0-6;11-åringar och med utgångspunkt i tidigare forskning diskutera resultaten. Analysen görs utifrån ett antal uppställda kategorier som i likhet med det analyserade empiriska materialet hämtats från det pågående svenska forskningsarbetet med ordförrådstestet Cross Linguistic Lexical Tasks (CLTs). Detta arbete är en fortsättning på det internationella projektet COST Action IS0408. Sammanlagt ingår testsvar från 115 barn, 72 enspråkigt svenska och 43 flerspråkigt svensk-turkiska, varav endast resultat från deltesten på svenska analyserats. En förbättring av det expressiva ordförrådet ses med stigande ålder hos både de enspråkiga och flerspråkiga med en påtaglig eftersläpning hos de svensk-turkiska barnen. Hos de sistnämnda är förbättringen med stigande ålder inte heller lika tydlig då 5-åringarna utmärker sig i substantivproduktion. Ett större antal felsvar och inget svar/vet ej ses i den flerspråkiga gruppen liksom en övervikt av antal gester/pekningar och innovationer/nyordbildningar. Gester ger information om att barnet besitter kunskap om målordets innebörd och funktion trots att det inte kan presentera det avsedda målordet verbalt. Svaren i kategorin innovation/nyordbildning visar att barnen vet mer om målordet än vad en bedömning av lexikal förmåga enbart med rätt- och felsvar kan klargöra. I den enspråkiga gruppen förekommer jämförelsevis fler perceptuella förvirringar, semantiska förvirringar och hyperonymer/överordningar. Övriga kategorier uppvisar inte motsvarande lika stora skillnader mellan grupperna. Då endast det svenska ordförrådet hos de flerspråkiga barnen analyserats kan ingen säker tolkning göras av deras fullständiga lexikala kunskap. Nyckelord: CLTs (Cross Linguistic Lexical Tasks), expressivt ordförråd, flerspråkighet, mentalt lexikon, orddjup, ordförrådstest, språkexponering, svenska, turkiska. / Bohnacker, U. (2014-2019). Språkstörning eller typisk språkutveckling? Utveckling av metoder för språklig bedömning av flerspråkiga barn i Sverige. Vetenskapsrådet VR2013-1309.

Speech and language pathologists (SLP) use vocabulary tests as one of several means of investigating and evaluating suspected speech and language disorders. A test widely used when assessing receptive vocabulary is Peabody Picture Vocabulary Test (PPVT) IV. Several different Swedish translations of PPVT-IV exists today, most of which have not yet been studied. Since earlier studies have confirmed that Swedish translations of PPVT lack a steadily increasing level of difficulty, Swedish SLPs are uncertain as to how applicable the test is on a Swedish population. In this study, a Swedish translation of PPVT-IV was revised with the purpose of constructing a steadily increasing level of difficulty. The study comprised 172 monolingual children from grade 1, 3, 5, 7 and 9, tested by the authors of this thesis. The participants were recruited from ten schools in Uppsala. For 21 of the 228 PPVT-IV items, two different translations were tested to enable adjustment of the level of difficulty afterwards. Based on the results of the participants, a revised translation was developed with a more steadily increasing level of difficulty. Further adaptations are still needed before standardised norms can be developed for a Swedish population. The results for every grade displayed an average score above the American age standards. Participants from grade 1 performed one year above, participants from grade 3, 5 and 7 all performed two years above, and participants from grade 9 performed six to eight years above the American age standards for the corresponding age. / Logopeder använder ordförrådstest som ett av flera instrument för att utreda och bedöma misstänkta språkliga svårigheter. Ett test som ofta används vid bedömning av det receptiva ordförrådet är Peabody Picture Vocabulary Test (PPVT) IV. På svenska finns idag flera olika översättningar av PPVT-IV vars användbarhet ej undersökts. Tidigare studier har visat att svenska översättningar av PPVT har brister i form av en ojämnt stigande svårighetsgrad och logopeder är därför osäkra på hur användbart testet är. I föreliggande studie reviderades en svensk översättning av PPVT-IV med syfte att konstruera en jämnt stigande svårighetsgrad. Studien omfattade 172 enspråkiga elever från årskurs 1, 3, 5, 7 och 9 testade av författarna till föreliggande uppsats. Deltagarna rekryterades från tio skolor i Uppsala. För 21 av de 228 uppgifterna i PPVT-IV testades två ord per uppgift för att möjliggöra justering av testets svårighetsgrad i efterhand. Utifrån deltagarnas resultat utarbetades en översättning som ger testet en mer jämnt stigande svårighetsgrad. Ytterligare revideringar behöver dock göras för att jämna ut svårighetsgraden ännu mer innan det är aktuellt att ta fram normer för en svensktalande population. I jämförelse med den amerikanska standardiseringen presterade de svenska deltagarna från samtliga årskurser i genomsnitt betydligt högre än motsvarande åldrar i den amerikanska populationen. Deltagarna från årskurs 1 presterade ca ett år högre, deltagarna från årskurs 3, 5 och 7 presterade ca två år högre och deltagarna från årskurs 9 presterade ca sex till åtta år högre än motsvarande åldrar inom den amerikanska standardiseringen.