Denna studie syftar till att hitta bärande beståndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och användbara i arbetet med en kör. Studien är baserad på intervjuer med medlemmar ur Linköpings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomgång innehållande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartläggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att stämningen i en hejaklack är mycket viktig. Ofta viktigare än själva idrotten. Den visar att tre delar är viktiga för att stämningen i klacken ska bli optimal. Musiken – människan – situationen. Alla tre delar är lika viktiga. Resultatet visar att det hypotetiskt är viktigt att arbeta med samtliga dessa tre delar i arbetet med en kör.

Körrepetitionen är en gruppundervisningssituation där samtliga korister förväntas lära utifrån samma förutsättningar, trots att vi människor har olika sätt att tänka samt föredrar olika slags metoder och instruktioner. De fakta att många av röstinstrumentets delar sitter gömda inne i kroppen samt att eventuella missförstånd kan leda till långvariga röstproblem gör körledarens uppgift utmanande. I det här arbetet undersöktes resultatet av multisensoriska tillvägagångssätt i arbete med röst- vård och grundläggande sångteknik i kör. Ett multisensoriskt övningspass utformades och testades på medlemmarna i två blandade vuxenkörer, som sedan fick fylla i ett frågeformulär i form av en digital enkät. Enkätsvaren visade på att majoriteten av respondenterna uppfattade ledarens syfte med övningarna samt uppskattade övningspassets variation. De flesta angav att de föredrog övningsmomenten med taktil och kinestetisk stimulering. Kanske eftersom dessa tydligt frångick de vanligaste metoderna för arbete med sångteknik i kör. Resultatet argumen- terar för varierad och mångsidig undervisning som tillgodoser olika personers sätt att lära.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur körsångare upplever sitt sjungande och varför de vill sjunga i kör. Syftet är även att undersöka om körsångarna medvetet sjunger i kör för de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod för denna undersökning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en kör på 30 personer.Resultaten visade att det inte går att säga att man som amatörsångare alltid sjunger i kör för den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppstå i samband med körsång. Genom undersökningen har jag heller inte kunnat se att körsångare alltid upplever dessa positiva effekter av att sjunga i kör. Slutsatsen är att alla människor, oavsett om de sjunger i amatörkör eller avancerad kör kan få ut olika hälsoeffekter av att delta i körsång Det går inte att säga att alla amatörsångare får ut en likartad hälsoeffekt och professionella sångare en annan hälsoeffekt, utan deras upplevelser av hälsoeffekt skiljer sig från person till person.

Forskning visar hur musiken inverkar på människans totala välbefinnande och kapacitet. Det finns studier som påvisar samband mellan musik och prestation och statistiskt sett har musikklasser bättre studieresultat än andra klasser. I denna studie har undersökts hur gymnasieelever själva upplever körsången i skolan, och rent specifikt om körsången kan påverka deras totala studieprestation. Undersökningen fokuserar kring att få en djupare inblick i hur dessa elever ser att deras egen personliga utveckling hänger samman med körsången i skolan. Vilka egenskaper och förmågor utvecklar körsången? Detta har sedan kopplats till rådande forskning om motivation, prestation och framgång. Är det så att körsången bidrar till att höja elevens totala studieprestation? Resultatet visar att körsången har ett flertal effekter, varav flera kan anses vara prestationsgrundande. På ett översiktligt plan upplevs körsången som meningsfull, och ansvarstagandet är därför högt. Körsången stimulerar både mentalt och fysiskt, och genererar positiva emotioner vilket bidrar till tillfredsställelse och välbefinnande. Körsången uppfyller flera behov såsom behov av trygghet, gemenskap och uppskattning, vilket anses vara förutsättningar för att känna motivation till att prestera. Om detta sammantaget påverkar elevens studieresultat totalt sett är svårt att påvisa, men då körsången genererar sådana egenskaper som genomsyrar en elevs totala karaktär och attityd, är det rimligt att påstå att så kan vara fallet. / Research shows how music influences our total well-being and our potential. There are studies that show a connection between music and achievement and statistically students in music programs show better academic results in all subjects than other students. This study has looked into how high school students perceive choral singing in school, and specifically if they feel that choral singing can affect their total scholastic achievements. The study focuses on obtaining a deeper perspective on how these students view if their own personal development is connected to their choral singing in school. What traits and abilities does choral singing promote? The results have been related to current research about motivation, performance, and success. Does choral singing contribute to the improvement of students’ overall scholastic performance? The results show that choral singing has many effects, whereby some can be viewed as achievement-boosting. Broadly speaking, choral singing is perceived to be meaningful by the test-subjects, which leads to a high degree of responsibility. Choral singing stimulates both mentally and physically, and generates positive emotions which contribute to feelings of satisfaction and well-being. Choral singing fulfills many needs, such as security, community, and appreciation, which are said to be prerequisites for being motivated to achieve. It is difficult to prove if this combination is responsible for affecting the students’ scholastic results, but since choral singing generates abilities that permeate a student’s overall character and attitude, it is viable to draw this conclusion.

Singing in choirs is one of the most common hobbies in Sweden and different sorts of choral singing has been organized in Sweden for over 200 years. The tradition of choral singing stems from church, school, universities, communities and different sorts of movements, but like every society and all music, the Swedish culture of choral singing has been through a lot of changes due to social, economic, political and technological changes in both the Swedish society, Western Europe and the world as a whole. Swedish choral singing today consists of a wide spread of different sorts of choirs focusing on different music and genres but also on different purposes. Except for being a music activity, choir singing is a way to meet new people, be part of something and also a resource for happiness and wellbeing. This has given ground to new types of choirs that want to use the communal feeling of making music together as a way to bring together people that might not had met otherwise. Since the 1970s, Sweden has been an immigration land and in the so called refugee crisis in 2015 over 160,000 people sought for asylum permits due to having to leave their countries because of war, political conflicts and poverty. This, and the long history of accepting refugees, has turned Sweden into a country characterized by multiculturalism. In order to help with integration, different project has started to create places where immigrants can meet other swedes. Some of these projects are the integration choirs that seeks to create a place where immigrants and swedes meet through singing, and the singing also becomes a way to learn the Swedish language and about Swedish culture. In this study I seek to find how the choral singing can help people integrate and what function the music has for that purpose. I look to four different choirs, where two are coined integration choirs and two represent choirs in the pop music spectra. I study how the choral singing becomes integrating and what happens with the Swedish choral tradition in the meeting of new cultures. I take an ethnomusicologic approach and follow out a music culture analysis by using participant observations and interviews to find answers. The results show that choral singing can help with integration, not only by being a way to learn the language, but more importantly because of musics power to bring people together, and this way of using choral singing is actually not something new. But there is a new society that needs it. The result also presents an opportunity for future research and gives a starting point for how this sort of knowledge could be applied in more choirs to help with issues of integration and segregation.

Elever i musikklasser med körinriktning i grundskolan ingår i en lokalt situerad musikkultur som är formad av traditioner med rötter i förra seklets första hälft. I denna tradition har konventioner om sång med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt. Varje elev bidrar med sitt individuella kunnande i musicerande tillsammans med andra. Studiens syfte var därför att belysa enskilda elevers lärande om att sjunga. Deltagarna i studien var musiklärare och elever i en årskurs fyra och en årskurs fem i musikklasser med körinriktning. Data samlades in genom observation och videodokumentation av en körlektion i respektive klass och genom enskilda intervjuer med åtta elever. Data analyserades ur ett kulturpsykologiskt perspektiv med fokus på kulturella redskap. Betydelsen av den individuella musikkulturella inramningens synliggjordes liksom elevernas strävan efter kvalitet. Samstämmighet visade sig mellan elevernas beskrivningar av förutsättningar för lärande, där den viktigaste faktorn som eleverna lyfte fram var möjligheten att få sjunga i ett, för eleven, bekvämt sångläge. Ett övergripande mönster i resultaten var att elever uppmärksammar de kulturella verktyg som distribueras i undervisningen med stor variation. / Students, who attend a special musical training which focus on choral singing and is offered in the Swedish compulsory school (i.e. musikklass in Swedish), are included in a locally situated music culture, which is shaped by traditions from the early twentieth century. In this tradition, conventions relating to singing with children have developed. Teaching choral singing in large groups is common in these music classes. However, students internalize knowledge about singing individually. Therefore, each student contributes his or her expertise about singing in music making together with other singers. Consequently, the purpose of this study was to highlight individual student learning about singing in a large choir group. The participants in this study were two music teachers and 8 students aged 10 an 11 years old who attended music classes with a focus on choral singing. Data were collected by observations and video documentations of one choir lesson in each grade and by interviews with the students. Data were analysed from a culture psychology perspective with a focus on cultural tools. The results showed the importance of the individual music cultural framing as well as the students’ pursuit of quality. Furthermore, the results showed consistency between the students descriptions of prerequisites for learning. The most important prerequisite, according to the students, was the opportunity for them to sing in a comfortable singing mode. Finally, an overall pattern in the results was the variation in how students pay attention to cultural tools distributed to them in choral teaching.

Mitt arbete handlar om körsång och att stärka sitt jag genom att sjunga. Men det handlar inte om körsång generellt utan en speciell kör som jag arbetat med under många år, den samiska kören Vaajmoe –sjung för livet. Det här projektet har två ingångar, dels att kören finns för ungdomar med samma samiska tillhörighet och dels för att skapa ett sätt för dessa ungdomar att träffas och må bra genom att sjunga. Den andra ingången har att göra med körens syfte. Den startades för att det är så många samiska ungdomar som mår dåligt och för att det är många som tagit sitt liv. Vaajmoe vill lyfta denna tunga fråga och synliggöra de problem som finns, men göra det på ett glädjefyllt sätt. Jag vill med denna uppsats undersöka vilka psykosociala effekter som projektet Vaajmoe haft på såväl deltagare som publik och även politiskt. / My work is about choral singing and to reinforce his ego by singing. But it's not about choral singing in general but a special project that I worked with for many years, Sami choir Vaajmoe-sing for life. This project has two inputs, and the choir is for young people with the same Sami belonging and to create a way for these young people to come together and feel great by singing. The second input has to do with the choir's purpose. It was started because there are so many Sámi youth who feel bad and that there are many who have taken their lives. Vaajmoe want to lift this heavy question and visualize the problems that exist, but do it in a joyful way. I want this essay examine the psychosocial effects of the project Vaajmoe had on both participants and audience and also politically.