Syftet med denna uppsats var att undersöka hur aktiva lärare beskriver lärarkompetens i allmänhet och i matematikundervisning samt att redogöra för hur aktiva lärare beskriver hur lärare utvecklar sin lärarkompetens. Vi har intervjuat sex verksamma lärare i skolår F-3. Intervjuerna har vi sedan analyserat med inspiration hämtad från fenomenografin. Våra resultat pekar på att det finns kompetenser som aktiva lärare beskriver som extra viktiga i sitt yrke. Dessa kompetenser är ämneskompetens, ämnesdidaktisk-, pedagogisk- och social kompetens. Inbakade i dessa kategorier har vi även funnit de sju grundkompetenser som regeringen menar utgör grunden för lärarnas arbete.

Titel: Åtgärdsprogram – Nytta eller bara pappersprodukt?Engelsk titel: Action Program –Useful or just a paper product? Alla elever i grundskolan, som riskerar att inte få betyg, har rätt till ett åtgärdsprogram. Det är lagstadgat och inte något som skolan kan välja bort. Däremot är det svårt att veta om åtgärdsprogrammen alltid används på ett bra sätt och om det har någon effekt på de elever som får ett upprättat.Syftet med mitt examensarbete är att, genom intervjuer med lärare och specialpedagoger undersöka hur lärare formulerar, genomför och utvärderar elevers åtgärdsprogram. Ett annat syfte är att undersöka hur ett åtgärdsprogram i skolan kan vara till hjälp för en enskild elevs utveckling.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger uppfattar tanken med åtgärdsprogram som bra, men att de skriver dem för att de är skyldiga att göra det. Pedagogerna i undersökningen menar att det ofta saknas tillräckliga resurser på skolorna för att åtgärdsprogrammet ska kunna bli det levande dokument som de vill ha.

Sammanfattning:   Studiens syfte är att undersöka hur barn framställs i förskolans fotodokumentation utifrån ett konstruvistiskt perspektiv på genus och identitet. En semiotisk bildanalys gjordes av bilder från Dagboken och Pärmarna, två dokumentationsformer som främst riktar sig till föräldrar. En enkät delades också ut till personalen på den studerade förskolan. Resultaten visar att pojkar avbildas oftare än flickor. Barnen framställs i hög utsträckning som aktiva, något som samtliga pedagoger också eftersträvar. Barnen avbildas sällan som omsorgsfulla. Flickor avbildades i högre grad som omsorgsfulla och oftare tillsammans med pedagoger och flera andra barn. Pojkarna är överrepresenterade som aktiva. Viktiga slutsatser är att skrivningar i läroplanen om barnet som aktivt och nyfiket har haft större genomslagskraft än de om ett aktivt arbete för att motverka traditionella könsroller, samt att det fokus som i läroplanen ligger på aktivitet starkt dominerar över omsorgsbegreppet. Studien uppmärksammar ett behov av fler studier om hur de vuxnas förväntningar på barnen bidrar till en könsstyrd dokumentation och tillåtna identiteter utefter kön.

Studiens syfte är att studera hur pedagoger uttrycker sig om förskolegården och sin egen roll vid utevistelsen med förskolebarnen. Utgångspunkt tas i forskningsfrågorna: Hur uttrycker pedagoger att förskolegården används?, Hur beskriver pedagoger möjligheter och hinder som kan finnas på deras gård? samt Vad säger pedagoger om sin roll vid utevistelsen? Som metod användes kvalitativa intervjuer. I intervjuer med öppna frågor kunde verksamma pedagoger uttrycka sig angående förskolegården på ett mer berättande sätt utifrån sina erfarenheter. Utifrån svaren ställdes sedan riktade följdfrågor för att få djupare svar på forskningsfrågorna. Från de tre förskolor som valdes ut intervjuades två pedagoger från varje förskola, totalt sex stycken. Materialet transkriberades och sammanställdes sedan utifrån olika uppfattningar. Resultatet är tolkat utifrån sociokulturella begrepp och visar att pedagogerna ser utevistelsen som betydelsefull. De uttrycker att barnen ska ha tillgång till material så att de har möjlighet att välja vilken aktivitet de vill göra samt en varierad miljö som är utformad efter barnens behov och intressen. Utifrån vad pedagogen anser är viktigast med utevistelsen intar de olika roller som påverkar gårdens betydelse.

Pedagogisk dokumentation är en central del för alla verksamma förskollärare i den dagliga verksamheten. Denna studies syfte är att förstå på vilka sätt begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas. Genom detta synliggörs det eventuella behovet av en ökad tydlighet för att den praktiska verksamheten skall gå att genomföra. Åtta pedagoger intervjuas om deras individuella tolkningar av det aktuella begreppet där svaren ligger till grund för en fenomenologisk analys i vilken pedagogernas svar utan värdering kopplas till forskningsgenomgången. Forskningen såväl som studiens resultat synliggör olika dilemman som dokumentationsarbetet medför då pedagoger söker efter fungerande metoder. Studiens resultat visar ytterligare att pedagogerna i huvudsak tolkar det aktuella begreppet som dokumentation av barns utveckling och att verksamhetsutvecklingen därför hamnar i skymundan.

No description available.

No description available.

In July 2010 the curriculum Lpfö 98 was readjusted and was enhanced with new chapter, and the purpose of this essay is to study how preschool teachers discuss and describe how their conduction to the new chapter 2.6 of the readjust Curriculum Lpfö 98. I want to understand how they experience their work with the documentation. My question formulations are: How do three pre-school teachers reason around what they document in the pre-school? Which practical conditions do the pree-school teachers claiming to have on the pre-school to perform the documentation? How do they describe that they use the documentation to advance the tutoring in the preschool? In order to find out more, I interviewed three pre-school teachers, and analyzed the results I got based on prior research on documentation, and quality in preschool. My results show that the main focuses for documentations are how the children interact with each other, how they react and behave with new materials or activities. My informers emphasize that the main purpose of documentation are to be able to show the children their own process of learning. The practical conditions differ among my informers, which can lead to consequences when they want to make documentation and/or use the documentation for its purpose.  My results also indicates that the documentations are used to plan the pedagogical activities in regard to the children’s interests and according to the curriculum Lpfö98 rev.2010

No description available.

Syftet med denna studien är att undersöka hur lärare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svårt att få in i skolans praxis och att mycket beror på lärarens förhållningssätt, samt vilka metoder och arbetsformer som används för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lärare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande är den pedagogiska planeringen. Det är ett redskap som tydliggör målen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlärning.