I det här arbetet belyses begreppet pedagogisk insikt vilket går att finna beskrivit som ett behörighetskrav för anställning till rektorstjänst i Skollagen (1985:1100, kap.2 §2, 2009-05-21). Arbetet avser att visa på olika tolkningar av begreppet pedagogisk insikt, detta genom att presentera tolkningar gjorda i tidigare forskning, tidigare undersökningar samt tolkningar från den empiriska undersökning som har gjorts i det här arbetet. I arbetet görs även en historisk återblick över hur behörighetskravet för rektorer har förändrats och därmed även hur begreppet pedagogisk insikt framskrivits i Skollagen till den form det har idag. Då Skollagen anser att pedagogisk insikt uppnås genom utbildning och erfarenhet är detta en aspekt som har en central roll i det här arbetet och i de tolkningar av begreppet som har gjorts. Tidigare forskning och undersökningar kring begreppet pedagogisk insikt har visat på att det även finns ett samband mellan pedagogisk insikt och personliga egenskaper, därför är även detta något som har tagits hänsyn till och studerats närmare i den empiriska undersökningen. Studien har en kvalitativ och explorativ ansats, vilket innebär att studien inte menar att dra en generell slutstats eller ge anspråk på fullständighet om det som undersöks utan menar snarare ge ökad förståelse kring hur begreppet pedagogisk insikt kan tolkas. Det empiriska material och de slutsatser som presenteras i den här studien bör ses som ett bidrag till tolkningen av begreppet pedagogisk insikt och kan ligga till grund för vidare studier. Empiriskt material har samlats in med hjälp av intervjuer och urvalet i undersökningen består av nu verksamma skolledare med titeln/titlarna rektor och/eller skolchef. Intervjun är delvis strukturerad och intervjuguiden är därför utformad som ett stöd för diskussion. Undersökningens resultat har studerats med ett fenomenologiskt arbetssätt där meningskoncentrering används för att presentera resultatet. Resultatredovisningen presenteras utefter de frågeställningar vilka framkom vara centrala i tolkning av begreppet pedagogisk insikt under intervjuerna. I jämförelse med tidigare undersökningar går det att finna likheter mellan de resultat som då framkommit och de som presenteras i det här arbetet. Pedagogisk insikt kan tolkas handla om att ha en förståelse för eller kunskap om sitt uppdrag, sin roll och för de människor som finns i verksamheten och att kunna omsätta denna förståelse i praktiken. I arbetet framkommer dock att begreppet pedagogisk insikt är komplext och tolkningar av begreppet görs efter den sociala och kulturella erfarenhet man som tolkare bär med sig.

Denna studie syftar till att se hur en pedagogisk fysisk inomhusmiljö kan se ut och om miljön påverkar barnens utveckling och lärande. Arbetet belyser hur pedagoger tänker och resonerar i denna fråga och vad tidigare forskning har kommit fram till.   Pedagogernas tankar om den fysiska inomhusmiljön dokumenterades genom frågeformulär med öppna frågor och telefonintervjuer för en mer djupgående analys av den viktiga konstruktionsleken.   Ur svaren på frågorna framgår det att alla pedagoger anser att den fysiska inomhusmiljön är oerhört viktigt ur pedagogisk synvinkel, men att det finns en del svårigheter att få miljön så bra som man kan önska. Detta beror bland annat på små lokaler, mycket barn och dålig ekonomi. Kunskapen om miljöns betydelse gör däremot att fantasin flödar och uppfinningsrikedomen utnyttjas för att få till en så väl fungerande fysisk inomhusmiljö som möjligt.   Resultatet visar att pedagogernas tankar om miljön bekräftas av tidigare forskning, men tyvärr stannar denna kunskap många gånger hos pedagogerna. De som har det yttersta ansvaret för att förskolans lokaler är ordentligt ändamålsenliga, kommunen, utnyttjar inte denna kunskap när det gäller planering av barngruppers storlek, ekonomiska medel till material eller vid nybyggnation. / The purpose of this study is to investigate how an educational physical indoor environment can be constructed and also to examine whether the environment affects children's development and learning. The study presents both previous research and illustrates the pre-school teachers' thoughts on the environment's effect on children's learning.   The study was conducted using both an open-question questionnaire, and through interviews, to provide for an in-depth analysis of the important play of construction.   The answers revealed that all pre-school teachers consider the physical indoor environment to be enormously important from a pedagogical perspective (point of view). The pre-school teachers stated that too small rooms, large number of children in the groups and lack of funding, were factors that prevented them from creating an ideal indoor environment. However, their understanding of the importance of the indoor environment prompted them to use their fantasy and creativity to get the best physical indoor environment as possible.   Previous research confirms the educationalists' opinions on the importance of the indoor environment. This knowledge unfortunately seems to rest with the pre-school teachers and is not considered when deciding on the number of children in the day-care groups, financial means for material or when building new day-care centres.

Det finns ett behov av att sammanföra pedagogik och sjukvård i multidisciplinära behandlingsteam. Syftet var att undersöka vilka pedagogiska verktyg arbetsterapeuter använder under ett smärthanteringsprogram för patienter med långvarig smärta samt vilken syn de har på pedagogiska utmaningar och arbetssätt i detta arbete. Tre arbetsterapeuter intervjuades. Resultatet visade att teamarbete var basen för arbetet. De pedagogiska verktyg som användes var: gruppverksamhet, behandlingsplan med mål, samtal, praktisk och teoretisk undervisning, veckoschema och video/biofeedback. Arbetet utgick från det biopsykosociala synsättet. Det fanns en tydlig uppfattning hos informanterna att arbetet till stor del handlar om pedagogik i såväl teoretiska som praktiska moment inom smärthanteringsprogram. Momenten veckoschema, aktivitet i verkstan och problemlösning ger kopplingar till att lärande under programmen sker erfarenhetsbaserat. Undersökningen kunde inte ge ett tydligt svar på vilka grunder pedagogiska verktyg väljs.     Nyckelord: Pedagogik, smärthanteringsprogram, arbetsterapeut, erfarenhetsbaserat lärande, teori, praktik

Bakgrund Pedagogisk dokumentation har alltid funnits i förskolan, men har över tid förändrats och utvecklats. Man använder sig fortfarande av anteckningar och observationer, men nu kanske med ett annat syfte, nämligen att vara till nytta främst för barnet, men också föräldrarna och pedagogerna. Det man skriver om barnen sätts oftast samman i ett enda dokument, ett som nuförtiden är mer utvecklat och välstrukturerat. Det finns olika namn på dokumentationerna såsom portfolio, individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram. Nuförtiden finns även andra möjligheter att dokumentera med hjälp av medier såsom kamera, ljudinspelningar och videokamera. För de som är lite mer avancerade finns även möjlighet att föra dokumentationerna på dator. I arbetet med barn är kunskapen om barns utveckling viktigt och för att främja kunskapen om detta håller man hela tiden på att utveckla nya metoder på förskolor runt om i Sverige. Arbetet med pedagogisk dokumentation är ständigt pågående i förskolornas verksamhet och utan tvekan ett av pedagogernas viktigaste arbeten. Syfte Vårt syfte är att få kunskap om hur pedagoger i förskolan arbetar med pedagogisk dokumentation. Metod Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vår undersökning har innefattat åtta intervjuer på fyra olika förskolor inom samma kommun. Av en slump visade det sig att informanterna var utbildade förskolelärare. Resultat Under våra utförda intervjuer har vi sett en likasinnad uppfattning om pedagogisk dokumentation. Förskolelärarna ställer sig positiva till arbetet och använder sig av det men i varierande former. Vissa har en mer strukturerad och välutvecklad dokumentation än andra. Vi pratar då främst om portfolion som dokumentationsform. Alla förskolelärare arbetar efter personliga metoder från förskola till förskola som oftast har bestämts på regional nivå. De har arbetat olika länge med dessa men strävar efter samma sak,

No description available.

No description available.

Bakgrund: Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebär att lärare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De här planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka är en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna är att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella målen, undervisningens innehåll och bedömningen av elevens lärande. LPP:n, blir därför ett av många dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lärande, men som också har en styrande och kontrollerande aspekt på elevernas lärande. Syfte: Syftet med studien är att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrån rådande diskurser i samhället. Vi vill också lyfta LPP:n som ett betydelsefullt dokument i processen för individuella utvecklingsplaner. Vårt preciserade syfte är att beskriva och analysera hur undervisningens innehåll och genomförande framträder i LPP- texterna, genom Bernsteins utbildningssociologiska perspektiv Metod: För att uppnå syftet med undersökningen har vi använt oss av textanalysen som metod. I den här studien är textanalysen en kvalitativ och tolkande analys av lokala pedagogiska planeringar. Resultat : Vi har tolkat att skolan har påverkats av de diskurser som råder i samhället. I LPP:erna ser vi både den marknadsorienterade diskursen och diskursen om demokrati, delaktighet och maktdelning. Utifrån tidigare forskning, är LPP:n ett av många betydelsefulla dokument, både i stödjandet och i kontrollen av elevens lärande och måluppfyllelse. I LPP:erna ser vi också att lärarna premierar kunskaper och lärande, både ur den sociala ordningsdiskursen och ur kunskaps- och kompetensdiskursen. I diskursen om socialordning kan vi i utläsa tre kunskapskategorier: värdegrundande, interaktiva, autonoma (självständiga) och performativa (hävda sig, prestera) kunskaper. Kunskaps- och kompetensdiskursen består av en kategori: ämnesfördjupande kunskaper. Resultatet i studien visar att av det lärande som görs premieras den starkt klassificerade och starkt inramade pedagogiken, vilket leder till en synlig pedagogik för eleverna. Den synliga pedagogiken gör det lättare för eleverna att orientera sig, men den leder också till att eleverna får ett minskat inflytande över sitt lärande. Vi kan också se att den osynliga pedagogiken framträder. Eleverna har i den osynliga pedagogiken ett större inflytande, men istället krävs det att de själva kan orientera sig och förstå vad de ska lära och bedömas i.

The purpose of my essay has been to illustrate any possible differences between pre-school teachers’ and parents' views on the mission of the pre-school put in relation to the pre-school curriculum. In my study I have taken a starting point in the following questions: How do pre-school teachers understand the mission of the pre-school? Do pre-school teachers recognize the term baby-sitting from their profession? How do pre-school teachers perceive the parents' view on the mission of the pre-school? How concerned are the parents according to the pre-school teachers about the pedagogical activities of the pre-school? What do the pre-school teachers do to inform the parents about the pre-school curriculum and how aware do they think that the parents are of the curriculum? What are the plans of the pre-schools to fulfill the new part of the revised curriculum that comes into effect July 1 2011? I chose to utilize the qualitative method with the hermeneutics as a theoretical framework in my study and through interviews study my questions. The interviews were made with four pre-school teachers from different pre-schools in the south of Stockholm. Central concepts in the study are baby-sitting and pedagogical activities. The concept baby-sitting does not have a proper definition but I have omitted from the School Law description that the pre-school operation should exist for the children whose parents are working or studying. When it comes to the concept pedagogical activity I have primarily omitted from Linder & Breinhild Mortensen, Niss och Johanson & Pramling Samuelssons theories. Since I have studied the view on the pre-school's mission in relation to the pre-school curriculum I have also included a short presentation of the curriculum documents in the section about the pedagogical activities. The results show that there are differences between different pre-school teachers' view on the mission of the pre-school and thus also between the view of the parents. A reoccurring problem throughout the whole study seems to be that the parents do not have the time or the energy to be committed within the activities of the pre-school.

Pedagogisk dokumentation har under senare år blivit ett populärt arbetsverktyg i förskolan. Med fokus på att dokumentera barnen och verksamheten krävs det också att pedagogerna inom förskolan kritiskt reflekterar över sitt förhållningssätt. Det vill säga gällande barnens inflytande, integritet och pedagogernas makt inom den pedagogiska dokumentationen. Syfte Syftet med vår studie är att ta del av pedagogernas resonemang kring barnens inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan Metod Metoden som vi valde är en kvalitativ studie där fokusgruppsamtal användes som redskap. Två fokusgruppssamtal med sammanlagt åtta pedagoger genomfördes. Samtalen utgick från några få öppna frågor. Resultat Resultatet tyder på att pedagogerna upplever både möjligheter och svårigheter i arbetet med pedagogisk dokumentation utifrån förskolans läroplan. Resultatet visar även att pedagogerna är medvetna om att de måste ge barnen inflytande i deras egen dokumentation men också svårigheten med att hantera barnens integritet och makten pedagogerna besitter när dokumentationen genomförs.

Bakgrund Pedagogisk dokumentation kan ses som ett verktyg eller som en metod för att säkerställa förskolans kvalitet. I läroplanen för förskolan, Lpfö 98, (Skolverket, 2010) står det tydligt angivet att pedagogerna är ålagda att kontinuerligt genomföra dokumentationer av verksamheten. Vi vill liksom skolverket (2010) betona att pedagogisk dokumentation i många fall leder till att förskolans verksamhet får en högre kvalitet. Vi anser vidare att pedagogisk dokumentation är ett sätt att ta vara på barnens tidigare kunskaper och bygga verksamheten från denna utgångspunkt. Därigenom kan pedagogerna utforma verksamheten efter barnen och inte barnen efter verksamheten. Syfte Syftet med undersökningen är att studera vilken inställning ett antal pedagoger har till pedagogisk dokumentation samt hur de använder sig av den pedagogiska dokumentationen i den dagliga verksamheten i förskolan. Metod Det empiriska material som ligger till grund för denna uppsats består av kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sex förskollärare på sex olika förskolor i en mellanstor västsvensk kommun. Resultat Vi har genom våra intervjuer kommit fram till att många av våra informanter hade liknande åsikter om pedagogisk dokumentation. De var alla positivt inställda till det pedagogiska dokumentationsarbetet trots att flera av dem nämnde negativa aspekter så som tidsbrist samt mycket pappersarbete. Vidare var det även många som arbetade på liknande sätt med den pedagogiska dokumentationen, men vissa skillnader kunde utskiljas. Exempelvis skedde den pedagogiska dokumentationen på vissa av förskolorna spontant medan den på andra var starkt styrd genom planering. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att alla de pedagoger vi intervjuat ser pedagogisk dokumentation som ett hjälpmedel och som ett verktyg i verksamheten då den synliggör lärandet både hos barnen och hos dem själva som pedagoger