Under vår verksamhetförlagda utbildning har vi lagt märke till att förskolans utomhusmiljö inte används som en plats för lärande. Det har varit mycket ovanligt att pedagoger genomfört planerade aktiviteter utomhus, något som står i kontrast till hur inomhusmiljön används. Vihar också läst kurslitteratur och artiklar som lyfter fram just lärande utomhus som något positivt under vår utbildning. Ett intresse som har växt fram är hur detta kan påverka barnen i förskolan. Det ville vi ta reda på och vi ville undersöka vad barnen själva ansåg om sitt lärande. Genom att prata med barnen har vi lyckats lyfta fram vad de tycker och tänker om att vara ute. När barnen har delat med sig av sina tankar har det gett oss insikt i vad som är viktigt för dem och hur olika faktorer i förskolan påverkar deras möjligheter att leka och lära sig, både på förskolegården och i skogen. Utöver barnsamtal har vi observerat tre förskolegårdar och pedagogers agerande, samt genomfört intervjuer med pedagoger om hur de använder utomhusmiljön. Vår studie har visat oss att den fysiska miljön och pedagogers agerande är faktorer som på ett avgörande sätt spelar in på vilka möjligheter för lärande barnen har. En slutsats i vår studie visar att det är viktigt att se till kombinationen av de två faktorerna då man ska utvärdera förutsättningarna för lärande i utomhusmiljön på förskolan.

Syftet med studien är att undersöka vad verksamma pedagoger har för åsikter då det gäller åldershomogena och åldersblandade barngrupper och hur gruppsammansättningen påverkar förskolebarn. Detta sker genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på fyra olika förskolor. För att få en stor spridning i uppfattningar har pedagoger med varierade erfarenheter intervjuats. Studien visar att miljöns utförande ser olika ut beroende på vilken gruppering som används på förskolorna. Den visar också att pedagogisk planering och arbetet mot läroplanens mål är något som fungerar på ett enklare sätt i åldershomogena barngrupper. Studien visar slutligen att barn inte alltid får tillgång till äldre förebilder i åldershomogena barngrupper.

I vår undersökning har sökt svar på vad pedagogisk dokumentation är för pedagoger som arbetar på två förskolor och hur dessa pedagoger använder pedagogisk dokumentation för att synliggöra barns lärande. För att uppnå syftet med vår undersökning har vi intervjuat åtta förskollärare. Vår utgångspunkt har varit att det är reflektionen kring dokumentation som gör den till en pedagogisk dokumentation och att genom reflektion synliggörs barns lärande. De förskollärare vi intervjuade påpekade bl.a. vilka svårigheterna är med pedagogisk dokumentation samt på vilket sätt pedagogisk dokumentation gynnar alla som är en del av förskolan, det vill säga föräldrarna, pedagogerna, barnen och verksamheten. Undersökningen har bidragit till att stärka vår uppfattning om att diskussionen kring pedagogisk dokumentation är viktig för att kunna få syn på sitt eget lärande som pedagog och kunna se hur barn lär sig, för att kunna utveckla verksamheten så att den utgår från barns behov och intresse.

<p>The purpose of this essay is to outline the conception of principals´pedagogic assignment amongst principals and teachers at all schools year 7 - 9 in Dalsland from the principals´ conception of their assignment as pedagogic leaders from the point of view of the public sector, the municipality, students and faculty. As a starting point the portions of the school constitution; school law, elementary school ordinance and teaching plan which discusses the principal´s role regarding responsbility and pedagogic leadership were used.</p>

Jag har i denna studie försökt utforska lärarstudenters föreställningar om pedagogisk relationskompetens. Ett underordnande syfte med undersökningen var att diskutera vad utbildningen och i synnerhet den för studien aktuella kursen bidrar med i fråga om studenternas pedagogiska relationskompetens. Undersökningen genomfördes på grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem i en mellanstor svensk kommun. Studien tar främst sin utgångspunkt i skandinavisk forskning i ämnet. Metoderna som använts är såväl individuella intervjuer som fokusgruppsintervjuer. Resultaten av samtliga intervjuer analyserades, sammanställdes och presenterades utifrån teman och underteman. Resultatet visar på att studenterna har en uppfattning om att främjande av goda relationer med elever är en förutsättning för yrket och att utvecklandet av pedagogisk relationskompetens är en viktig faktor för att bli en bra pedagog. Resultatet som framkommit tyder på att studenterna i första hand uppehåller sig vid resonemang om relationer utifrån ett punktuellt perspektiv, där intresse för den enskilda elevens problem och förmågor är i blickpunkten. Dock ges en antydan om att studenterna i viss mån kan resonera kring relationer ur ett relationellt perspektiv, där vikten främst läggs vid hur elevens handlingar kan förstås i relation till det aktuella sammanhanget. Resultatet ger ett visst stöd för att den aktuella kursen ökar studenternas förmåga att utveckla pedagogisk relationskompetens. I första hand kan praktiken ses som viktig och kan antas vara en avgörande del av utbildningen för studenternas möjlighet att utveckla pedagogisk relationskompetens.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärare och barnskötares uppfattningar om betydelsen av barngruppens storlek för den pedagogiska verksamheten i förskolan. Studien bygger på intervjuer av sju förskollärare och fem barnskötare i fem olika kommuner i Skåne. Teoretiskt utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv, avsett att skapa en tydlig bild av hur förskollärare och barnskötare tänker kring arbetet i större barngrupper och hur barnen får möjlighet att utvecklas enskilt och i samspel med andra. Resultatet visar på att barngruppens storlek inte är det enda som har betydelse i den pedagogiska verksamheten utan att det är flera bakomliggande faktorer som spelar roll i hur arbetet fungerar. Vidare visar också resultatet på att det inte har någon betydelse för vilken utbildning en person har vad gäller att kunna svara på frågor kring den pedagogiska verksamheten.

Syftet med vårt arbete är att få syn på de literacy-händelser som förskolans pedagogiska miljö ger förutsättningar för. Hur väl stämmer förskolans dagliga verksamhet överens med de krav och intentioner som styrdokumenten ställer? Vad sker i mötet mellan barn och miljö. Vi vill förstå djupet av detta möte. Hur och i vilket omfång påverkar den mångfacetterade miljön literacy?                                                                                Observation blev den metod vi valde för vår studie. Vi har genom kvalitativa observationer, som dels utförts genom att filma med iPad och dels genom att föra löpande anteckningar med papper och penna, undersökt de språkliga förutsättningar förskolans pedagogiska miljö och verksamhet ger barn i förhållande till styrdokument och till den vetenskapliga forskning som gjorts på området. Utifrån de resultat vi kommit fram till vill vi lyfta fram att barns meningsskapande sker utifrån en inre drivkraft, intressen och förmågan att själv och i samspel med andra använda den omgivande miljöns förutsättningar och resurser. Tillgången på material, förskollärarnas/arbetslagets förhållningssätt och disponeringen av tid är ytterligare faktorer som är viktiga för att skapa förutsättningar för literacy i en vidare bemärkelse där relationen mellan olika språkliga system och såväl sociala som kulturella sammanhang ingår.

Syftet med studien är att skildra yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation. Fokus är möjligheter och svårigheter förskollärarna beskriver med arbetsmetoden pedagogisk dokumentation i förhållande till yngre barns delaktighet och inflytande. Våra frågeställningar som studien utgår ifrån är, vilka uppfattningar har förskollärarna om yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? På vilka sätt beskriver förskollärarna de yngre barnens delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Samt vilka svårigheter och möjlighetet beskriver förskollärarna i arbetet med de yngre barnens delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Vi har använt oss av kvalitativ undersökning i studien. Genomförandet skedde genom att vi intervjuade fyra förskollärare som arbetar med pedagogisk dokumentation på förskolorna. Studiens resultat visade att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som gör barnen delaktiga och ger dem inflytande. Förskollärarna använder sig av pedagogisk dokumentation för att synligöra innehållet i verksamheten. Förskollärarna vill att barnen är delaktiga och har inflytande på förskolan, i resultatet synliggjordes att barnen mestadels gjordes delaktiga genom bilder. Förskollärarna såg främst pedagogisk dokumentation som en möjlighet för barnen och för sig själva i sitt arbete. De nämnde tiden, etiken, att avgränsa sin dokumentation och att tolka barnen som en svårighet.

Uppdraget för förskolan utifrån läroplanen (Skolverket, 2016) är att systematiskt arbeta med utvärdering och uppföljning av barns lärprocesser. Med anledning av att pedagogisk dokumentation inte är tydligt förklarat i läroplanen ville vi undersöka om det fanns olika sätt att tolka begreppet. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer av åtta förskollärare och har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på två olika tolkningar av begreppet pedagogisk dokumentation, att det kan ses som antingen ett arbetssätt som genomsyrar vardagen eller som ett verktyg för att utvärdera och utveckla verksamheten. Resultatet visar även vilka förutsättningar som krävs för förskollärare att skapa en gemensam förståelse. Slutsatsen är att tid och kompetensutveckling är två viktiga förutsättningar för att skapa ett gemensamt arbetssätt kring pedagogisk dokumentation.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilka olika sätt barnen blir delaktiga pedagogiska dokumentation och hur den pedagogiska verksamheten påverkas av barnens delaktighet. Observationer gjordes på en avdelning med barn i blandade åldrar. Det utfördes även en kompletterande intervju med en av pedagogerna. Studien fokuserade på hur barnen blir delaktiga i arbetet med pedagogisk dokumentation och hur denna delaktighet påverkade de didaktiska valen för planeringen av verksamheten. Resultaten visar på hur arbetssättet speglar av sig på verksamhetens utformning där barnen upplever en tillåtande miljö där de vågar uttrycka tankar och idéer under arbetsprocesser. Samtidigt som det är en tidskrävande process.Med hjälp av denna studie önskar jag kunna visa ett exempel hur pedagogisk dokumentation kan fungera i en pedagogisk verksamhet och potentialen i det specifika arbetssättet.