Syftet med studien var att jämföra några pedagogers uppfattningar om sitt arbetssätt och om barns lärande och utveckling i åldersblandade respektive åldersindelade barngrupper i förskolan. Studien är kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper med pedagoger som arbetar på tre olika förskolor med olika ålderssammansättningar. Materialet analyserades utifrån en fenomenografiskt inspirerad analysmetod. Resultatet visade att uppfattningar om sitt arbetssätt var att pedagogrollen uppfattas som komplex oavsett hur verksamheten organiseras, att barnens ålder och utvecklingsnivå skapar möjligheter för det egna arbetssättet samt att yttre ramar uppfattas som hinder för arbetet med barnen. Pedagogernas uppfattningar om barns lärande och utveckling var att barn lär av att vara tillsammans samt att gruppsammansättningen utgör möjligheter för barnens lärande. Slutsatser var att pedagogerna uttryckte sig positivt till den egna ålderssammansättningen. Studien visade dock att pedagogerna använde sig av en kombination av olika ålderssammansättningar när de planerade aktiviteter. Pedagogernas syn på barns lärande och utveckling skiljer sig beroende på vilken ålderssammansättning de arbetar i.

Syftet med studien är att undersöka vad verksamma pedagoger har för åsikter då det gäller åldershomogena och åldersblandade barngrupper och hur gruppsammansättningen påverkar förskolebarn. Detta sker genom kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på fyra olika förskolor. För att få en stor spridning i uppfattningar har pedagoger med varierade erfarenheter intervjuats. Studien visar att miljöns utförande ser olika ut beroende på vilken gruppering som används på förskolorna. Den visar också att pedagogisk planering och arbetet mot läroplanens mål är något som fungerar på ett enklare sätt i åldershomogena barngrupper. Studien visar slutligen att barn inte alltid får tillgång till äldre förebilder i åldershomogena barngrupper.

<p>Syftet med vårt examensarbete var att inhämta kunskap kring samt jämföra de olika organisa­tions­formerna åldersblandad och åldersindelad undervisning i år 1-3, med fo­kus på lärar- och led­ningsperspektiv. Våra frågeställningar löd: Vilka för- respek­ti­ve nack­delar finns med åldersblandad undervisning? Vilka för- respektive nackdelar finns med åldersindelad undervisning? Vad, vilka motiv, styr skolans val av organisa­tions­form? Samt vilka konsekvenser leder åldersblandad res­­pek­­tive ål­ders­indelad un­dervisning till för lärarrollen? Vår undersökning grundar sig i en fall­studie av två sko­lor, en F-6 skola i ett mindre samhälle samt en F-3 skola i en mellanstor stad, belägna i två intilliggande län i Mellansverige. Kvali­ta­tiva intervjuer använts som metod. Två rektorer samt nio lärare har inter­vjuats. Resultatet vi­sa­de att det finns en rad olika för- och nackdelar med de båda orga­nisa­tionsformerna, åldersblandad och ålders­in­delad undervisning. Resultatet visade även att det är eko­no­­mi, sviktande elevantal, pe­dagogiska skäl samt konkurrens från andra skolor som styr skolans val av organi­sationsform. Det framkom även att det är skillnader i lära­rens arbetssituation när man jämför de båda organisationsformerna med varandra.</p>

Syftet med vårt examensarbete var att inhämta kunskap kring samt jämföra de olika organisa­tions­formerna åldersblandad och åldersindelad undervisning i år 1-3, med fo­kus på lärar- och led­ningsperspektiv. Våra frågeställningar löd: Vilka för- respek­ti­ve nack­delar finns med åldersblandad undervisning? Vilka för- respektive nackdelar finns med åldersindelad undervisning? Vad, vilka motiv, styr skolans val av organisa­tions­form? Samt vilka konsekvenser leder åldersblandad res­­pek­­tive ål­ders­indelad un­dervisning till för lärarrollen? Vår undersökning grundar sig i en fall­studie av två sko­lor, en F-6 skola i ett mindre samhälle samt en F-3 skola i en mellanstor stad, belägna i två intilliggande län i Mellansverige. Kvali­ta­tiva intervjuer använts som metod. Två rektorer samt nio lärare har inter­vjuats. Resultatet vi­sa­de att det finns en rad olika för- och nackdelar med de båda orga­nisa­tionsformerna, åldersblandad och ålders­in­delad undervisning. Resultatet visade även att det är eko­no­­mi, sviktande elevantal, pe­dagogiska skäl samt konkurrens från andra skolor som styr skolans val av organi­sationsform. Det framkom även att det är skillnader i lära­rens arbetssituation när man jämför de båda organisationsformerna med varandra.

Denna studie unders.kte fritidsledares upplevelser och erfarenheter av .ldersblandad och .ldersindelade fritidsaktiviteter p. fritidsg.rden samt om de upplevde n.gon skillnad mellan grupper av deltagare med lika eller blandad .lder och deltagarnas sociala utveckling. .tta fritidsledare intervjuades i studien. Analysmetoden f.r denna studie var induktiv tematisk analys. Dataanalysen resulterade i fyra teman: fritidsledarrollen och syns.tt p. .ldrar, samma eller olika - kategorisering, gruppen - anv.ndning och gruppmedlemmarna - j.mf.relse). Resultatet visade ingen upplevd skillnad n.r det g.ller utveckling av social identitet hos deltagarna kopplat till bes.kande i de .ldersblandade- och .ldersindelade aktiviteterna. I st.llet beskrevs f.r samtliga aktiviteter en identitetsutveckling som g.r i linje med social identitetsteori.

Detta arbete handlar om pedagogers olika uppfattningar om organisering av barn i förskolan, antingen i åldersblandade eller i åldersindelade barngrupper. Syftet med mitt arbete är att få en ökad förståelse av pedagogers val av arbetssätt där jag sätter fördelar och nackdelar mot varandra i frågan om hur man ska dela upp barngrupper i ålder.Jag har undersökt följande:1. Vilken betydelse menar pedagogerna, som tjänstgör i de två olika organisationsformerna, att ålderssammansättningen i förskolan har för det pedagogiska arbetet?2. Vilka argument använder pedagogerna för sitt val av nuvarande barngruppssammansättning?3. Finns det någon skillnad mellan pedagogernas uppfattning beroende på när de utbildade sig?4. Har barngruppssammansättningen någon speciell betydelse för barns inlärning?På vilket sätt uttrycks detta? Jag har fått en inblick av olika pedagogers argument i hur de på olika sätt upplever en bra pedagogisk verksamhet utifrån hur man organiserar barngrupperna. Argumenten skiljer sig från att det blir lättare att rikta verksamheten och barnen kommer i sin rätta ålder i en åldersindelad barngrupp, till att i en åldersblandad barngrupp lär sig barnen av varandra och syskonen kan vara tillsammans. Flera av pedagogerna uttryckte, att det är viktigt att få arbeta med det man tror på, vilket är en av slutsatserna av mitt arbete.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger arbetar pedagogiskt med och tänker kring åldersblandade barngrupper samt hur deras agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Mina huvudfrågeställningar behandlar hur pedagoger arbetar med åldersblandade grupper, huruvida de uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar, hur de upplever arbetet med åldersblandade grupper, hur barnens samspel ser ut samt hur pedagogers inställning och agerande påverkar barns samspel med barn i andra åldrar. Jag har genomfört min undersökning på en förskoleavdelning med 18 barn mellan ett och fem år. Observationer av vuxenledda aktiviteter och barns spontana samspel har gjorts, främst med filmkamera, men även med löpande protokoll. Jag har även intervjuat de tre pedagoger som arbetar på avdelningen, två förskollärare och en barnskötare.Resultatet visar att pedagogerna inte uppmuntrar barns samspel med barn i andra åldrar och att man inte har någon gemensam pedagogisk plattform i arbetet med åldersblandade barngrupper. Pedagogernas tankar kring åldersblandade barngrupper skiljer sig åt, men alla pedagoger anser att barnen utvecklas mer socialt i en åldersblandad barngrupp. Min studie har visat att barnen föredrar att leka med jämnåriga och att att deras lek ser annorlunda ut om de leker med jämnåriga jämfört med om de leker åldersblandat.

<p>Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en övergång, från åldersintegrerad till åldershomogen verksamhet, påverkar undervisningen utifrån pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den åldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. Därefter går vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förståelse för vår undersökning.</p><p>Vi har intervjuat fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 1-4 för att besvara vår forskningsfråga: På vilket sätt påverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat åldersintegrerat av att nu arbeta ålderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av både åldersintegrerad såväl som åldershomogen undervisning.</p><p>Resultatet visar att åsikterna gick isär angående om åldersblandade klasser är pedagogik eller organisationsform. Två av pedagogerna var positivt inställda till den åldersintegrerade undervisning och de andra två var kritiska. Pedagogernas inställning visade sig ha stor inverkan på hur undervisningssituationen. De upplevde att bland annat planeringsarbetet ökade och blev en belastning.</p>

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur en övergång, från åldersintegrerad till åldershomogen verksamhet, påverkar undervisningen utifrån pedagogens perspektiv. I litteraturdelen redogörs för den åldersintegrerade undervisningens centrala begrepp, dess historik och vilka olika motiv som föranlett dess uppkomst. Därefter går vi igenom forskning och annan litteratur som vi anser relevant för att ge en bakgrund till och en förståelse för vår undersökning. Vi har intervjuat fyra pedagoger som är verksamma i årskurs 1-4 för att besvara vår forskningsfråga: På vilket sätt påverkas undervisningssituationen för de pedagoger som arbetat åldersintegrerat av att nu arbeta ålderhomogent? De intervjuade pedagogerna valdes ut med kriteriet att de skulle ha erfarenhet av både åldersintegrerad såväl som åldershomogen undervisning. Resultatet visar att åsikterna gick isär angående om åldersblandade klasser är pedagogik eller organisationsform. Två av pedagogerna var positivt inställda till den åldersintegrerade undervisning och de andra två var kritiska. Pedagogernas inställning visade sig ha stor inverkan på hur undervisningssituationen. De upplevde att bland annat planeringsarbetet ökade och blev en belastning.